I många familjer börjar julen först när hela huset är städat från garderober till garage och källare. Om man måste städa med sammanbitna tänder eller känner att städandet är ett nödvändigt ont som helt suger musten ur en så är det bäst att vänta på ljusare tider eller helt enkelt leja en utomstående person som gör jobbet mot betalning.

Det är tradition att bona och feja inför jul och midsommar. Storstädning ett par gånger per år är viktigt om man ska trivas och må bra i sitt hem.

Det är tungt att städa från golv till tak men det är mödan värt. Det lönar sig inte att bli martyr för den saken. Istället kan man sträva efer att alla familjemedlemmar deltar efter förmåga.

– Det lönar sig att lära barnen från riktigt små att städandet hör alla familjemedlemmar till, säger Raija Piispanen på städfirman Jyväskylän Siivouspalvelu där hon jobbat i 24 år.

Familjens minsta lockas att delta under lekfulla former. De små kan t.ex. borsta alla mjukdjur med ren snö och ställa ut dem för vädring på balkongen eller verandan.

En klar arbetsplan och ordentliga redskap underlättar göromålen. Skåpen kan ju städas veckotal före jul. En vecka före kan man dammtorka tak och väggar och putsa tavlor, speglar och fönster. Sist vädrar man sängkläder och mattor, torkar av möbler, dammsuger och skurar golven.

– Jag börjar julstädningen med att städa skåpen redan några veckor före jul. Jag lämnar ingenting till själva julaftonen, säger Raija om sin egen tidtabell.

Det smakar redskapssport

Piispanen säger att städning kan förliknas vid redskapsgymnastik. När man en gång för alla har skaffat sig ordentliga städredskap har man ingen lust att bona ytorna med gamla t-skjortor och kalsonger.

Till städskåpets basutrustning hör en god dammsugare, sämskskinn och fönsterskrapa, golvtrasa och en ledad golvmopp, några dukar och en dammvippa att torka damm med.

– En torr duk av mikrofiber är bra att torka av teve och dator med. Med en långskaftad dammvippa når man bra upp till lampor och bakom värmeelement, förklarar Piispanen.

I butikerna finns det hyllvis med olika slag rengöringsmedel. En butelj tar kål på bakterier, på en annan utlovas fräscha dofter, en tredje fixar hemmet rent nästan automatiskt.

– Man klarar sig långt med ett medel för allmän rengöring och vanligt diskmedel. Nästan alla tvättmedel är numera koncentrat. Någon enstaka droppe räcker till för att få bort ytspänningen från vattnet. Om man häller i för mycket förlorar ytorna sin glans, berättar Raija.

Om man vill ha skinande blanka ytor till jul kan man duscha möblerna med ett medel eller polera dem med möbelpolish. Slitna lädermöbler blir som nya med bivax.

Fönstertvätt kräver teknik

Under uppvärmningsperioden samlar fönstren lätt dam och sot. I samband med julstädningen lönar det sig att tvätta fönstren åtminstone på insidan. Man tvättar av fönstren med ett fuktigt sämskskinn och torkar dem i vågrät riktning med en fönsterskrapa. När man kommer till fönsterkanten svänger man skrapan genom att snabbt vrida handleden och så fortsätter man torkandet i breda s-svängar ända ner till fönstrets undre kant.

– Ett vanligt diskmedel är allra bäst för fönstertvätt, det använder vi t.o.m. på jobbet. Man behöver inte skölja fönster, det räcker att torka av dem skrapa. Allra sist tvättar man av karmarna med en fuktig duk, råder Piispanen.

– De värsta dammsamlarna i hemmet är kuddar, täcken, mjukdjur, gardiner, lampor, tavlor, speglar och hemelektroniken med alla sina sladdar, räknar Raija upp.

Den mesta smutsen samlas i badrum och bastur. I köket är utrymmena bakom spis och kylskåp rena smutshärdarna. Utan undantag fastar kompostmaterialet på väggarna i sopskåpet och måste skrapas bort.

– I badrum och bastu kan det vara värt att skura både golv och väggar. Bastun doftar rent igen när man får bort lukten av svett och gamla hudpartiklar. Golvbrunnarna ska man rengöra ofta, för där fastnar hår och annat skräp lätt.

Julstädning är en tradition som man följer också i affärslivet. Exempelvis butikerna ger sina kunder julstämning också i form av rena hyllor och golv.

Som nattjobb inför julen bonar Piispanen Siwabutikernas golv. Först ska det gamla vaxet och smutsen bort med maskin och dammsugare. Till sist torkar och vaxar man ytorna, vanligtvis två gånger.

– En snygg miljö ger en god bild av företaget men renhet krävs också för att arbetsmiljön ska vara hälsosam. Företagens andra årliga storrengöring infaller under semestrarna i juli, berättar Piispanen.

Ge ut jobbet

För finländarna känns det fortfarande motbjudande att låta främmande människor städa sina hem. I synnerhet kvinnor känner sig som dåliga människor om de inte klarar av städningen själva. Raija uppmuntrar oss att sluta anklaga oss själva för att istället njuta fullt av det jobb någon annan utför. Om man köper städtjänster har det ju också en sysselsättande effekt.

– Man kommer alltid överens om städandets nivå. Om kunden vill det kan hon köpa sig renhet och ordning och reda ända in i bastu och klädskåp, berättar hon.

En städare känner sina kunders livsrytm ungefär på samma sätt som en Alkoförsäljare, läkare eller postiljon. Kundens skrivbord, säng och garderobsinnehåll berättar det ena och det andra om kundens liv, men det man vet håller man för sig själv.

– Vi kommer på jobb, inte för att snoka i någon människas privatliv. Med en del företag skriver vi avtal om tystnadsplikt, förklarar Piispanen.

En människas yttre habitus säger ingenting om hur hennes hem ser ut. En människa i slarviga kläder kan ha ett hem som är doftande rent medan en ytterst välklädd person kan ha sitt hem fullt av kringströdda prylar och dammhundar.

– Människor och deras hem är olika. Ibland när jag städar offentliga lokaler kan jag komma att fundera över hur det ser ut hemma hos dem som har vistats här, skrattar Piispanen.

IRENE PAKKANEN
Översättning: ASTRID NIKULA