Städbranschen uppvisar fortfarande en av de högsta sjukfrekvenserna.

– Det är en bransch där det lönar sig för ledningen att fästa extra stor uppmärksamhet vid hur man kan stöda yrkesskickligheten och de individuella resurserna. Det gäller att komma fram till vilka arbetssätt som passar städpersonalen, säger byråchef Leila Hopsu på avdelningen för fysiologi vid Institutet för arbetshygien.

Hopsu lägger som bäst sista handen vid en uppföljningsundersökning av hur städarnas hälsa, funktions- och arbetsförmåga utvecklats under tio år. Hela 89 procent av dem som deltog i undersökningen 1991, och interventionsprojektet 1993, har besvarat förfrågan. Drygt 60 procent av samma sampel deltar också i mätningarna av funktionsförmåga och uthållighet som ännu pågår. För finansieringen står Arbetarskyddsfonden.

– Städarna är oerhört positivt inställda, trots att elva år gått sedan senast. Många är ännu kvar i arbetslivet, men också pensionärer har deltagit flitigt.. Samtliga är kvinnor. Totalt arbetar 62 000 personer med städning som yrke i Finland, upplyser Hopsu.

Hon understryker att merparten yrkesstädare tycker om sitt jobb och trivs med det.

Lägre funktionsförmåga

Hopsu arbetade själv på Byggnadsstyrelsen där man på 1980-talet satsade mycket på utbildning, arbetsinstruktion och utvecklande av arbetsmetoderna. Trots det var städarna ofta sjuka, säger Hopsu som också gjort sin pro gradu om städare och arbetsförmågan.

– Situationen är densamma i dag. För en forskare är det en intressant problematik: städbranschen ger i teorin möjlighet för personalen att själv bestämma sin arbetstakt, planera sitt sätt att arbeta, i vilken ordning arbetet görs. Ändå blir folk sjuka. Frågan är hur vi ska kunna påverka det här.

Interventionsundersökningen pågick ett år och gav vid handen att de i snitt 40-åriga städarnas funktionsförmåga var lägre än hos jämnåriga kvinnor överlag. Och trots att funktionsförmågan var låg förekom problem att orka med jobbet.

– Genom att utveckla arbetet och stöda städarnas resurser visade det sig att välbefinnandet ökade och arbetsbelastningen avtog. Detta utan att arbetet i sig varken förändrades eller minskade, påpekar Hopsu som också kom med rekommendationer till arbetsgivarna. Dessa har följts i olika hög grad. Ett gott resultat är att städjobben diskuterats livligt på olika håll.

Torr städning skonsammare

År 1997 uppgick antalet fall som klassificeras som yrkessjukdomar till 30 på 1 000 städare i jobb. År 2001 var talet 23 på 1 000. Trenden kan vara nedgående, säger Hopsu försiktigt.

Antalet olycksfall har ökat något. År 1997 var de 350 per 10 000 personer, år 2001 uppgick de till 409 per 10 000.

– Den mångkulturella arbetskraften ställer förmän och företagshälsovård inför nya utmaningar. Det gäller att satsa på arbetsinstruktion och ergonomi, på att klargöra målsättningen för jobbet, betonar Hopsu.

Arbetarskyddsfondens pågående forskningsprojekt om städmoppsbelastning visar på ett klart samband mellan ergonomi och arbetsbelastning.

– Torra metoder belastar både blodcirkulationsorganismen och stödorganen mindre. Instruktion av både äldre och i synnerhet nya arbetstagare är av största vikt, säger hon och tillägger att torrmetoden inte inverkat negativt på t.ex. skolstädningen. På inneluftens kvalitet inverkar väsentligt också andra faktorer, som ventilation, golvmaterial och planeringen av skolgården.

Erfarenhet från EU-projekt har övertygat Hopsu om att den finländska arbetstekniken i städbranschen hör till de längst utvecklade. Arbetsmetoderna i t.ex. Danmark och Tyskland ligger flera ljusår efter.

– Organiseringen, arbetstekniken, instruktionen och utbildningen är på toppnivå hos oss men också arbetsproduktiviteten är rätt hög. I sjukstatistiken ligger vi på samma nivå som övriga länder. Här inverkar också individuella faktorer som livsstil och yrkesskicklighet.

Psykiska problemen ökar

De nya lagarna om företagshälsovård och arbetarskydd säger klart ut att det är arbetsgivaren som bör ansvara för att belastningen är lämplig. En viktig princip, påpekar Hopsu.

Tidigare var det främst stödorganen och blodcirkulationen som slet hund i städjobbet. Ifjol visade fpa:s siffror att andelen psykiska sjukdomar ökat överlag, men betydligt mera inom städ- och fastighetsbranschen. Ett konstaterat problem är brådskan, däremot har det inte vetenskapligt bevisats att arbetsbördan vuxit inom städbranschen.

Undersökningar runtom i världen pekar också på andra fysiska problem: hudsymptom och -sjukdomar, sjukdomar i andningsorgan, t.ex. astma, ökad cancerrisk, spontana aborter och förtidiga födslar samt exponering för infektionssjukdomar.

Hur mår den finländska städaren då i dag?

– Det kan jag tyvärr inte svara på ännu, jag beklagar, säger byråchef Leila Hopsu och hänvisar till slutrapporten i början av nästa år. Då publiceras också flera vetenskapliga artiklar men de slutliga resultaten är klara först om ett par år.

Resultaten pejlas också mot en pågående undersökning av den kvinnodominerade livsmedelsbranschen och mot den kvinnliga arbetskraften överlag.

INGEGERD EKSTRAND