Marthorna tror inte på de domedagsprofetior som basunerats ut över oss
finlandssvenskar. Tvärtom, de tycker att det är tomt prat. Dagens svenska marthor
betonar att de är kvinnor, som med glatt mod möter de nya utmaningar som ligger i tiden.
De vill inte bli betraktade som tanter som bara sitter och stickar och dricker kaffe
tillsammans.
– Vi marthor har luft under vingarna idag. Kanske det är för att vi sysslar med
sånt som upplevs som angeläget. Vi lever i en hektisk tid och människorna behöver
harmoni och balans i vardagen. Och vi försöker hjälpa både familjer, unga studerande
och ensamförsörjare att lära sig hantera denna vardag litet bättre, framhåller Christel
Raunio, som är verksamhetsledare för Finlands Svenska Marthaförbund.
– Marthaförbundet är en levande organism i Svenskfinland som når ut till
kvinnor i alla åldrar. Det utgör ett fantastiskt nätverk. Vi har nu 10 500 medlemmar i
450 avdelningar och vi finns i så gott som varje svensk- eller tvåspråkig kommun,
betonar hon.
En orsak till Marthaförbundets popularitet är att man lyckats förnya sin verksamhet
så att den engagerar de unga.
– Vi har fått många unga, glada, fördomsfria kvinnor med, berättar Christel.
— Men också männen har börjat intressera sig för förbundet: de finns med i
M-klubbarna, de är "martyrer", "smartha boys" och
"traktörer", d.v.s vi har anpassat verksamheten för sånt som passar också
dem.
Högt i tak och brett mellan väggarna
En annan orsak till framgången är att man tar hänsyn till att det rör sig om 10 500
medlemmar som tänker olika. Och som har en olika samhällsbakgrund och bor i olika
trakter. Marthorna är ett enda stort och brokigt lapptäcke — precis som det täcke
alla distrikten sydde ihop när förbundet fyllde 100 år 1999.
– Det är högt i tak och brett mellan väggarna hos oss, understryker Christel.
–
Eftersom vi har alla sorters människor med är vi politiskt obundna. För oss går det
inte att stöda ett visst parti. Men vi uppmuntrar kvinnorna att rösta på kvinnor och
att vara aktiva i samhället, säger Christel.
– Martharörelsen är framför allt en rörelse där kvinnor kan mötas över alla
gränser. Vårt arbete speglar helt enkelt det som sker i Svenskfinland idag. Familjerna
kan se helt olika ut, det finns vecka/vecka-barn, det finns ensamförsörjande pappor, som
behöver hjälp och stöd för att kunna klara vardagsproblemen. Därför ordnar vi bl.a.
ett läger i Porkala den 27 mars där pappor och barn lagar mat tillsammans.
– Och många familjer är tvåspråkiga. Också vi har fått tvåspråkiga med i
vår verksamhet, berättar Christel.
Leva väl med litet pengar
Nittiotalets kris lärde marthorna också att hjälpa dem som råkat i ekonomiskt
trångmål — då började man med telefonservice och det var många som ringde och
frågade hur man kan klara livhanken med litet pengar. "Sätt ekonomin i balans"
är idag ett populärt föreläsningsämne på deras kurser.
Man kan lära sig laga billig mat som är god och man behöver inte ha ett dussin
undergörande och miljöförstörande rengöringsmedel för att städa. Det räcker med
mormors gamla knep, som ättika, tallsåpa och ett universellt diskmedel, menar marthorna.
Till tidens nya krav hör att de, som en viktig del av den tredje sektorn i samhället,
anammat moderna mål som angår oss alla: de vill upplysa om hur var och en kan göra val,
som leder till en ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Som spar på naturen och
räddar vår miljö. Som gör det möjligt att leva väl också med litet pengar. Men man
gör det inte med stora utropstecken eller genom att höja ett varnande pekfinger.
– Vi vill inte döma eller fördöma folks liv och leverne, vi vill bara upplysa
om olika valmöjligheter:
Köper du baslivsmedel, som producerats nära dig eller lider de av
"åksjuka" — d.v.s kommer onödigt långt ifrån? Äter du bananer som är
rättvist märkta? Använder du plastomslag i tid och otid? Köper du dyr och ohälsosam
färdigmat, när du kan laga den själv mycket billigare och bättre? Har du lärt dig
spara på energi? Det är aktuella teman i vår verksamhet, berättar Christel.
De små, nära tingen avgör utvecklingen mer än man tror. Man kan för att citera
marthorna vara "felnärd i välfärd".
Nyhjälplösa lär sig koka köttsoppa
Och upplysning behövs minsann i dagens konsumtionsdjungel. Det finns också många
nyhjälplösa, som inte vet hur man kokar köttsoppa, bakar bullar, tvättar byk rätt
eller stickar en socka. Och studerande som inte lärt sig spara på annat sätt än att
laga pasta med tonfisk.
Förr överfördes vardagskunskapen från mor till dotter, men nu håller den kunskapen
på att utarmas med fart. Men intresset för att pyssla i hemmet och lära sig mormors
knep är på väg tillbaka igen. Både flickor och pojkar vill veta hur man bakar eller
kokar "gammaldagsmat".
– Här har vi marthor märkt att vi har vår egen nisch. Matlagning för killar
har blivit populära kurser, liksom vår kurs "Hela familjen i köket. Det blir ju
allt viktigare i denna otrygga värld att skapa trygghet och harmoni hemma, skapa balans i
vardagslivet och ha en meningsfylld fritid. Det kan börja med att man äter åtminstone
en måltid varje dag tillsammans, har så mycket tid för varandra, betonar Christel.
Vill du bli en miljÖnär?
De finlandssvenska marthorna har också flera miljökampanjer som väckt intresse. En
av dem är "MiljÖnärsmappen", som skickats ut till M-klubbarna, d.v.s klubbar
för barn och unga upp till 29 år. Det är en handbok i hur man kan ordna miljöfostrande
verksamhet för barn på ett roligt sätt.
– Vi försöker med enkla knep lära ut miljövett. Hur man ordnar ett
"ekoparty" för barnen t.ex. med hemkokt kola, snacks av torkade äpplen i
stället för chips, dricker hemlagad saft med sugrör av vass — idéerna kan vara
hur många som helst! Vi berättar också om vad rättvis handel är och varför vi
motsätter oss barnarbete.
Andra året i rad löper också Östersjöbudkavlen runt i de svenska skolorna.
Kampanjen går ut på att berätta om att alla kan göra någonting för att rädda
Östersjön. Och man har märkt vilket enormt miljöintresse som finns bland de unga.
– Det har fallit sig naturligt att just vi marthor vill göra något konkret
också här, påpekar Christel och visar upp färggranna broschyrer om Östersjöprojekt.
Vi lever ju nära vatten och vi ser varje sommar, när vi simmar eller vistas på sjön,
hur förorenat vattnet är. Vi har därför sammanställt praktiska tips om vad du kan
göra. Hit hör bl.a:
- Häll inte tvätt-, avlopps- eller diskvatten i havet.
- Tvätta och skölj mattorna på land.
- Använd fosfatfritt tvättmedel.
- Avstå från vattenklosett, använd komposterande i stället.
- Ät mera inhemsk vild fisk.
- Låt bilen och motorbåten vila, cykla, ro och segla i stället.
- Samåk till jobbet eller butiken.
Marthorna möter också tidens nya krav genom olika slags hjälpprojekt i utlandet.
– Marianne Ivars i Österbotten var eldsjälen i projektet som förde
mammalådor till Rumänien under hela 1990-talet. Olika Marthaföreningar understöder
t.ex. barnhemsbarn i Karelen. Och som bäst deltar vi i ett projekt i Lettland, där vi
har upprättat ett "Martacenter" som främst är avsett för att främja
arbetslösa eller lågtavlönade kvinnors integration i samhället och stärka kvinnors
nätverk i Lettland.
CHRISTINA
NORDGREN-SIIVONEN
