"Vattna inte mig" står det skrivet med tusch på en uppochnervänd papperstallrik mitt bland de prunkande dahliorna. Här döljer sig bladlusbanken, ett reservförråd för de inhyrda bladlussteklarna. Äter de sig inte mätta under jakten på ohyra får de ta ut löss på banken.

– Biologiska bekämpningsmedel kommer allt mera men tyvärr är de inte alltid lika effektiva som de kemiska, säger Marja Koski, Trä- och Specialbranschernas förbunds huvudförtroendeman och vice arbetarskyddsfullmäktig på Ansari-Yhtymä i Taavetti i Luumäki.

Med sina 60 till 110 anställda, beroende på säsong, är familjeföretaget Ansari-Yhtymä som ingår av Schetelig-koncernen ett av de största företagen på orten. Också till ytan, växthusen upptar 43 000 kvadratmeter och härifrån rullar i snitt 50 000 krukor i veckan på företagets bilar till partiaffärer runtom i Finland.

I året har Marja Koski och hennes kolleger hand om 8 1/2 miljon plantor och krukväxter, i halvfabrikat eller färdigt drivna. Varje arbetsskede har sin tidsgräns. I växhuset följer man säsongerna, eller ligger egentligen långt före. Julstjärnorna kommer kring midsommar.

Kort eller lång — med långa armar

Flitiga händer lyfter in nya krukor och lådor i de växthus där morsdagsblommorna gett plats. Blomsterprakten är otrolig — pelargoner i otaliga nyanser samsas på golvlåga växtbord. Men blommor ska gallras. Arja Käärmemäki får stå nära nog dubbelvikt på det golvbordet.

– Man låser ute det här under jobbet men visst känns det i ryggen då arbetsdagen är slut, konstaterar arbetarskyddsfullmäktig Lea Hämäläinen

De nyare växtborden är reglerbara och ryggvänligare. Men här krävs långa armar för att nå fram till mittraden krukor vid gallring. Men ska man då vara lång eller kort?

– Är du kort behöver du inte ducka så ofta för amplarna på övre nivån. Men då får du besvärligt att plocka ned dem då det är så dags, skrattar Marja Koski.

Faror lurar också på golvet. Kvarglömda slangar fungerar som snaror. Inga snedsteg tillåts varken från mittgångarna eller på de smala stigarna mellan växtborden.

– Det här är ett ståjobb på hårda ytor med ständiga, ofta upprepade armrörelser. Här tar nacke, skuldror men också knän stryk, konstaterar Marja och Lea som fungerar som ciceroner.

Riskkartläggning har det talats om men den har inte kommit igång. Varje anställd har sitt ansvarsområde, sin "tomt" och det kan vara en orsak till att olyckfallen varit få här. Inte heller sjukfrånvarofrekvensen är hög. Ryggar och knän är oftast orsak.

– Skärsår var vanligare innan rosenodlingen upphörde i höstas. Då var tio jobb i riskzonen men vi lyckades rädda dem genom att alla var permitterade i tre veckor.

Säsongtopparna kan vara stressiga men huvudförtroendemannen har sitt eget recept.

– Livet har lärt mig att det inte lönar sig att vaka för att grubbla på sina problem, säger Marja Koski, tidigare Hyvons och Textils huvudförtroendeman i Hangö. Liksom Lea Hämäläinen trivs hon med sitt varierande jobb.

– Fast lönen kunde vara bättre, kommer vi upp till sju euro i timmen är det bra.

Sprutas kvällstid

Hos Ansaris är de sociala utrymmena skilda för män och kvinnor. I kvinnornas lunchrum är mikrovågsugnen i flitig användning. För lunchen viks en halv timme. Arbetstiden är från 7 till 15.30 med besprutningar medför sporadiska kvällsskift.

Marja Koski drar på sig halare, gummistövlar, handskar och ansiktsskydd med filter. Informationsbladen om kemikaliernas säkerhet finns tillgängliga och växtskyddsexamen, typ hygienpass, krävs för att få använda medel i klass 1.

Bekämpningsmedlen hälls in i en stor orange behållare på hjul.

– Vi använder medel för att få bukt med ogräs, ohyra, mögel men också för att reglera växten. Det är ett svettigt jobb, efter det sitter duschen fint, säger hon.

Bok förs över hur mycket var och en arbetare använder kemikalier. Hälsokontroller görs med jämna mellanrum, av företagshälsovårdaren. Luumäki hör till de kommuner som inte lyckats få någon företagshälsoläkare.

Mellan blommorna hänger vita lådor som mäter temperaturer, ljus och fuktighet. Mörkläggningsgardiner dras automatiskt på plats och sparar energi i växthusen som drivs med naturgas. Förbrukningen är ca 4 miljoner kilowatt i året, nog för att värma upp 220 egnahemshus.

Olika växter kräver olika temperatur och det gäller att klä sig därefter. Arbetskläder och -skor står arbetsgivaren för enligt ett speciellt poängsystem. Går temperaturen upp över plus 30 grader är det tillåtet med en fem minuters paus i timmen.

INGEGERD EKSTRAND
Foto: PATRIK LINDSTRÖM

Risker lurar i trädgårdsarbetarens fysiska arbetsmiljö men också ett stressigt säsongbetonat arbete gör att orken tryter för allt fler.

  Arbetsmiljön i trädgårdar och växthus har sina inbyggda risker. Olika konstruktioner, hanteringen av växter och verktyg ger upphov till fysiska skador. Var tredje arbetsolycka beror de facto på att trädgårdsarbetarna skadar sig på föremål. Typiska är också olyckor där arbetarna faller, snubblar eller halkar.

Och tillägger att det finns rejält med utrymme för förbättringar vad arbetarskyddet anbelangar.

INGEGERD EKSTRAND