Som bäst utreder arbetsmarknadsorganisationer förutsättningarna att inleda förhandlingar med sikte på ett inkomstpolitiskt avtal. Beslut tas i oktober. Blir det förhandlingar gäller de en bredare uppgörelse än en enbart inkomstpolitik, understryker Ihalainen.

– Avtal bör inkludera beslut om investeringar och andra sysselsättningsåtgärder. Ett problem är att företagen inte investerar i Finland. Det osäkra ekonomiska läget fortsätter, även om den ekonomiska tillväxten förutspås bli snabbare nästa år.

Vanhanens regering bygger sin ekonomiska politik i hög grad på att ett inkomstavtal sys ihop. Beslut om skattelättnader, sysselsättningsåtgärder och kunskapslyftande åtgärder har lagts på is.

Tvist om lönemodellen

Lönemodellen och profilen på löneförhöjningarna diskuteras säkert under nästa liksom under den förra förhandlingsrundan. Då arbetsgivarna ville slopa den traditionella modellen till förmån för ökad bransch- och företagsekonomisk flexibilitet, liksom också skrota den solidariska lönepolitiken. Att försvara den blir ett hårt arbete, säger Ihalainen.

Annat som torde komma upp är spelreglerna för resultat- och vinstlöner. För FFC är det viktigt att förbättra löntagarnas omställningsskydd för att bl.a. underlätta för en varslad arbetstagare att få jobb.

FFC går in för att trygga en ökad köpkraft, i första hand genom lönelyft. halainen vill inte i detta skede diskutera nivån på löneförhöjningarna, då man inte ens vet om det blir några förhandlingar. I år ökar köpkraften med 4 procent.

Arbetstidsförlängning kommer upp

Arbetsgivarna har nämnt en förlängd arbetstid i sina sommartal. Enligt Ihalainen kan kraven inte avfärdas med en axelryckning, men någon central fråga torde arbetstidsförlängningen inte bli.

– I Finland finns inget behov av att förlänga arbetstiden. Med europeiska mått mätt har vi redan en arbetstid som är längre än genomsnittet. Dessutom ger många branschers kollektivavtal möjlighet till lokala avtal om flextid.

Under höstens inkomstrunda förhandlar löntagarsidan med en fusionerad arbetsgivarpart, Finlands näringsliv EK.

– Tyngdpunkten i det finländska näringslivet håller på att flyttas mot en global intressebevakning. EK är intresserad av hur dess medlemsföretag klarar av den globala konkurrensen. En bra fråga är, hur detta i framtiden påverkar den inhemska trepartsverksamheten, säger Lauri Ihalainen.

PIRJO PAJUNEN