En blå Fiat bromsar in i sista stund för att undgå att köra över asfaltarbetaren som putsar kanten mellan de två filerna på Gjuterivägen i Vanda. Trafiken behöver inte dirigeras då filerna är två.

– Trafiken är den största risken i vårt jobb, konstaterar arbetsledaren Jukka Metsäluoma vid vägkanten. Endast ett par tillbud har hans tiomannagäng upplevt under sina 15, 16 år tillsammans, men desto fler situationer näraögat. Att jobba länge tillsammans ger dock trygghet — man vet hur arbetskamraten jobbar och agerar i olika situationer och litar på varandra.

Säkerhetsskor sitter på samtliga arbetares fötter. Skor med höga skaft, påpekar Kai Myllymäki, Byggnads förtroendeman för Lemminkäinens beläggningsenhet och andra vice skyddsombud

– Tidigare hade vi mera öppna modeller som kunde ge brännskador på vristerna. Asfalten håller en temperatur på plus 200 grader och emulsionslagret plus 100 grader, säger Myllymäki. Idag är dock brännskador ovanliga överlag.

Att säkerhetsskorna är ett bra skydd fick den arbetare i ett annat arbetslag erfara då en buss häromdagen körde direkt över hans tår — utan att göra någon skada.

Öronproppar och granna västar är också obligatorisk utrusning. Ett riskmoment mindre för både arbetare och andra blev det då arbetsfordon utrustades med ljudsignal vid backning.

Vrickningar, ryggar och tennisarmbågar

Brännskador är alltså ett minne blott. I dag är det ofta fysiska skador, typ vrickningar som vid kliv upp och ned i arbetsmaskinerna, där ergonomin enligt förtroendeman Myllymäki är i huvudsak god.

Myllymäki jobbar som montör och reparerar maskiner runtom i södra Finland.

– Folk vänder sig sällan till mig i frågor om säkerheten. Ibland får jag dock önskemål om mera skolning i hur nya maskiner ska användas. I dag ska folk ju vara allround, och behärska många olika typer av maskiner.

Men jobbet är fysiskt tungt. Ryggen tar stryk, spadar ska svingas rätt. Tennisarmbågar är inte heller okända, dem för den egna företagshälsovården ta hand om. Arbetarskyddschef Jyrki Tuominen berättar att Lemminkäinen redan på 70-talet hade en öppenvård som gick utöver det som bestämmelserna krävde.

Bilavgaser utsätts asfaltarbetarna för men den lukt — doft säger kvartetten unisont — som asfaltarbetet ger har undersökts grundligt. Det har dock inte visat sig på lång när så farligt som man kunde befara, påpekar förvaltningsdirektör Tapio Huttunen.

Vädret är också en viktig faktor i utearbetet. Just i dag är det idealiskt för asfaltarbete: halvmulet, nästan vindstilla med en temperatur på plus 15, menar arbetsledare Metsäluoma. Men värmen från asfalten tar det en sommar att vänja sig vid. Det gäller också att se upp med vätskebrist.

Satsar på kurs och kort

Tapio Huttunen och Jyrki Tuominen spejar ut över vägen där beläggningsarbetarna arbetar raskt medan vältar och andra maskiner cirkulerar. Duon är nöjd över att de faktiska arbetsolyckorna är få.

– Vi har till om med enheter där det inte hänt några olyckor på några år. Men det finns också enheter där vi inte helt och fullt kan komma ned till idealet, Noll olycksfall, som vi är med i, säger Tuominen.

Arbetarskyddsutbildning har koncernen gett i årtionden och byggt på. Ifjol deltog 949 personer i något slag av arbetarskyddsutbildning ifjol, inte illa i en koncern som totalt sysselsätter drygt 7 000 personer.

Säkerhetskort för vägarbete infördes år 2000, det krävs i vissa arbeten, och förutsätter endagskurs plus tent. Också arbetsledarna deltar.

– Vi har kortet, ler Metsäluoma, Myllymäki och Huttunen. Tuominen hastar att påpeka att han i stället har arbetssäkerhetskort.

Kortet för heta arbeten är obligatoriskt för beläggningsarbetare. Utbildning i första hjälp ges också. Och utbildning går folk på utan att knorra.

– Jag har då aldrig stött på någon som tackat nej till mera kunskap om arbetarskydd, säger Tuominen och förtroendemannen nickar instämmande.

God image ger självrekrytering

Varje vår ges en duvning i arbetarskydd, så kunskapen inte glöms under vintern, och också information om nyheter.

Säsongen i södra Finland pågår från mitten av april till december, i norr från juni till medlet av oktober. Vintertid har en del arbetare jobb t.ex. med reprationer, medan andra är permitterade för att återkomma troget varje vår.

Folk byter sällan jobb i företaget, medelåldern för arbetarna ligger kring 44–45, för tjänstemännen några år högre. Asfaltarbetet har en bra image och lönenivån ligger i Lemminkäinen en bit över genomsnittet.

Det finns släkter där asfaltarbetet gått i arv i tre, fyra generationer redan. Problem med nyrekrytering vidkänns ingen.

– Gängen väljer in nya medlemmar. Är det någon som inte passar in så hamnar han småningom ut. Nya kommer ofta in via bekanta asfaltarbetare, säger Metsäluoma.

I Salo har en utbildning för beläggningsarbetare kört igång. Eleverna kommer småningom ut på praktik. Lemminkäinen har gett 85 procent fortsatt jobb.

Säkerhetstänkandet förs ut i Europa

Arbetarna i Lemminkäinens beläggningsenhet uppgick i augusti till 981 men frånvaro på grund av olyckor var liten. Frånvaron på grund av olycksfall uppgick ifjol till 66 timmar på en miljon arbetstimmar, mot 100 inom byggnads och 40 inom industrin generellt. Bland enheterna placerar sig placerar sig beläggningsarbetet på tredje plats i säkerhet, efter kontorsarbetet och takfabrikerna.

Koncernens säkerhetsprogram 2003–2007, ligger till grund för de program som enheterna gör upp. Både mål, medel och uppföljning listas t.ex. för 0-olycksfall, 0-miljöskador och 0-eldsvådor, likaså ger råd hur olyckstillbud ska åtgärdas.

Ansvarstänkandet syns också i ett skilt miljöprogram som betonar ansvaret för allas vår gemensamma miljö.

Lemminkäinen deltar såväl i den riksomfattande kampanjen Nollolycksfall som i kampanjen "Zägällä ei pärjää", ungefär "Lita inte på turen" som körde i gång i september. Arbetarskyddschef Huttunen har just beställt frågekort åt samtliga anställda. Testet går ut på att kryssa för hur man agerar i risksituationer på jobbet/i skolan, i trafiken, hemma och under fritiden.

– I arbetsolyckor dör årligen ca 40 finländare men i olyckor totalt 2 700. Totalt sker en miljon olyckor. Det gäller alltså att känna till risker också hemma, på fritiden och i trafiken. Vi vill att vår personal ska må bra, också utanför jobbet, säger han bestämt.

Vad satsningen på arbetarskydd kostar Lemminkäinen kan förvaltningsdirektör Huttunen inte säga på rak arm, men något tak har inte satts. Det som behövs, det kommer — det må sedan vara att nya säkerhetsskor behövs tidigare än vad avtalen säger.

I koncernens utländska enheter arbetar 20 procent av de anställda, i länderna runt Östersjön, Tyskland och Polen undantagna, samt i Norge arbetar ca 1200 personer.

– Vi försöker föra ut Lemminkäinenkulturen i säkerhetstänkandet, och tar också personer hit på kurs. Men det är fråga om olika kulturer och vägen är lång, säger Jyrki Huttunen diplomatiskt.

INGEGERD EKSTRAND