Det som var trösterikt var att det kan vara problematiskt också för en finskspråkig om det ska vara partitiv- eller genitivobjekt. Det gäller visserligen några få specialfall, men en liten tröst är det i alla fall.

Det stundar till kommunalval och det börjar säkert synas i tidningarna och längs vägar, gator och torg när detta nummer av Löntagaren kommer ut. I valet gäller det för oss väljare att bestämma på vem och för vilka värderingar vi röstar. Vi kan också säga att vi lägger vår röst för någon, men det låter onekligen lite uppstyltat. Men det är alltså väljare som är den svenska motsvarigheten till äänestäjä.

Varje bransch har sitt eget fackspråk som bara de invigda kan, en form av yrkesslang. Därtill kommer alla specialtermer som är mer eller mindre allmängods, som alltså också folk utanför branschen förstår eller borde förstå. Jag har märkt att många ibland har svårt att hålla i sär begreppen på det som finns i en tidning.

Annons är något man betalar för. Det kan vara butikens annons om veckoslutets erbjudanden, en valannons, en annons om lediga tjänster osv. De redaktionella texterna, alltså dem som tidningens egna redaktörer skriver kan delas upp i artiklar, intervjuer, reportage och notiser. Notiser är korta snuttar med koncentrerad information. En lite längre grej (det är tidningsjargong för någonting som skrivs, men på äkta finlandssvenska heter det förstås "juttu") kallas artikel. Ett reportage är en längre artikel med flera bilder, intervjuer med flera människor osv.

Tidningen har också en ledare, det är där som (vanligtvis) chefredaktören tycker till och det är i den som tidningens linje dras upp. Men läsarna har också möjlighet att säga vad de tycker och skriva en insändare, som dock för att publiceras bör hålla sig till god ton. En annan form är debattartiklarna, där skribenten står för åsikterna, som inte behöver sammanfalla med tidningens. Det förekommer också puffar i en tidning, t.ex. en puff om en kommande kurs, en temakväll eller en diskussion.

Jag har säkert till mångas leda upprepat att man ska akta sig för direktöversättningar. Tehdä päätös heter alltså fortfarande fatta beslut, ta beslut på svenska. Naturligtvis kan man också säga besluta. Intimiteettisuoja heter integritetsskydd. Det finns förvisso också intimitetsskydd på svenska, men då avses bindor och tamponger och det är inte samma sak som integritetsskydd.

Har folk tappat sinne för ordens betydelse, frågar jag mig ibland. Hörde en mamma i radion säga att daghemmen ju har rum där man kan förvara ett sjukt barn, tills föräldrarna söker det. Det behöver väl inte sökas om det finns i ett rum, det är väl bara att hämta det. Finskans hakea översätts alltså med hämta, tuoda med lämna föra. Men förvara? Det är väl faktiskt fråga om att barnet får vistas i ett rum och vila om det är sjukt? Förvaring har en annan betydelse för mig.

"Landets regering måste ta ansvar" hörde jag i radion samma morgon. Det är översättningska. Vi har bara en regering i Finland. Men på finska är situationen en annan. Hallitus är både regering, styrelse, direktion. Därför måste finnarna säga "maan hallitus" då de avser regeringen. På svenska behöver vi inte precisera, utom då det gäller Finlands och inte ett annat lands regering.

Kom ihåg att rösta i kommunalvalet!