. vane.jpg (302 bytes)

aktuellt.jpg (2999 bytes)

Den nya organisationen Världsarbetarförbundet ser dagens ljus redan 2006

FFI redo för fusion

runu.gif (924 bytes)  President Halonen vädjar för stöd till ILO
runu.gif (924 bytes)  Asbest dödar 100 000 varje år

pune.gif (67 bytes)  – Vi behöver inte två huvuden på samma kropp, sade den nigerianska fackcentralen NLC:s Adams Oshiomhole kärnfullt vid Fria fackföreningsinternationalen FFI:s kongress i Miyazaki i Japan då delegaterna beslöt att godkänna fusionen mellan FFI och den kristliga världsorganisationen WCL.

Öppningsceremonin på FFI-kongressen i Miyazaki i Japan hade lokalfärg. Foto: EERO KOSONENDetta, det viktigaste beslutet på FFI:s 18 kongress, där man beslutar att samla hela den internationella fackföreningsrörelsen i en enda global organisation, togs emot med entusiasm av delegaterna.

Den ena talaren efter den andra steg upp i talarstolen för att lovorda projektet och man sade att facket i dagens läge helt enkelt inte har råd att vara splittrat.

Om ingenting oväntat tillstöter håller FFI och WCL den nya organisationens stiftande möte redan 2006. WCL:s inställning till fusionen avgörs i oktober nästa höst.

Fusionen leder emellertid inte till att någon särskilt omstörtande ny facklig kraft ser dagens ljus. Då FFI har cirka 148 miljoner medlemmar idag för WCL med sig bara kring 20 miljoner medlemmar. Vardera världsorganisationen verkar i över hundra länder, FFI i 150 och WCL i knappt 120.

Det som i huvudsak har skilt de två organisationerna åt är religion. WCL har t.o.m. betecknats som påvens fackliga organisation.

Vägen kantad med stenar

Några av tyska DGB:s och svenska LO:s talare tvivlade på att fusionstidtabellen kommer att hålla. Även om fusionsbeslutet på den högre nivån är lätt att fatta finns det klara skillnader i organisationernas arbetsmetoder i regionerna och i regionernas självbestämmandegrad.

FFI:s regioncentraler i Asien, Afrika och Amerika arbetar intimare ihop med moderorganisationen än WCL:s regionala kontor. I relationen till yrkessekretariaten, d.v.s. de världsomspännande branschfederationerna ,är situationen den omvända: de FFI-anslutna sekretariaten betonar kraftigt sin autonomi.

Initiativet till FFI:s och WCL:s fusion togs av FFI:s generalsekreterare Guy Ryder vid föregående kongress som hölls i Prag. Sedermera har EFS:s pensionerade generalsekreterare Emilio Gabaglio arbetat målmedvetet för projektet. Katoliken Gabaglio kom ursprungligen från den italienska fackcentralen CISL.

Marjaana Valkonen säger att det inte är klokt att dra ut på fusionen mellan FFI och WCL. Foto: EERO KOSONENEFS med i globaliseringen

FFC:s internationella chef Marjaana Valkonen säger att projektets trovärde kräver att fusionen genomförs planenligt, även om många bitar ännu saknas och tiden är knapp.

– Den största och svåraste frågan blir hur man ska organisera samarbetet mellan yrkessekretariaten och den nya organisationen. Också EFS måste rymmas med i bilden, i synnerhet när det gäller de globala frågorna.

Marjaana Valkonen påminner om att inte heller FFI lever ett särskilt stabilt organisationsliv för närvarande eftersom organisationen efter år 1995 har fått en hel del nya medlemmar från Ryssland och Central- och Östeuropa.

FFI:s och WCL:s fusionsplaner har väckt intresse också i de fackliga organisationer som står utanför de bägge världsorganisationerna. Marjaana Valkonen berättar att i synnerhet arabländerna och också Afrika följer projektet med intresse.

FFI:s styrelse fattade i samband med kongressen ett obetydligt men symptomatiskt beslut i riktning mot arabvärlden och upptog fackcentralen i Bahrain som ny medlem, berättar Marjaana Valkonen.

Organisera, men hur?

Utöver frågan om att slå samman de existerande resurserna talade kongressen mycket om hur man ska kunna nå nya medlemmar. Under den gångna kongressperioden har speciellt FFI:s största medlemsorganisationer förlorat medlemmar och bara tack vare att nya förbund har kommit med har man hållits flytande.

I Brasilien har facket förlorat 3 miljoner medlemmar, i USA 2 miljoner, i Tyskland och Japan vardera en miljon och i Sverige har en halv miljon lämnat facket.

Australiensiskan Sharan Burrow är ny i organisationens ledning. Foto: EERO KOSONENFörsta gången en kvinna

Britten Guy Ryder, 48 återvaldes för en andra period som generalsekreterare. Ryder har arbetat vid den brittiska fackcentralen TUC, FFI:s Genevekontor och som kabinettschef vid ILO. Ny styrelseordförande blev Sharan Burrow, 50, ordförande för Australiens ACTU och ordförande för FFI:s distriktscentral i Asien.

Sharan Burrow är den första kvinnliga ordföranden i FFI:s historia. Hon är utbildad lärare och ledde det australiska lärarfacket i åtta år innan hon blev ordförande för landets fackcentral.

Sharan Burrow, en pragmatisk och tuff ledare, har de senaste åren haft svåra duster med landets högerregering och premiärminister John Howard. Som bäst arbetar ACTU hårt för att motarbeta Howards radikala arbetsreform. Avtalen om arbetsvillkor flyttas ner på arbetsplatsnivå och de fackliga ledarna ställs personligen till svars för brott mot anställningslagarna.

Zambiern Fackson Shameida, som valdes till ordförande för FFI:s styrelse i Durban i Sydafrika för fyra år sedan, lämnade nu arenan helt. Han ingår inte ens i Afrikas kvot i FFI:s styrelse.

Som nordiska representanter i den 53-hövdade styrelsen fortsätter FFC:s Lauri Ihalainen och svenska LO:s Wanja Lundby-Wedin. Ihalainen blev samtidigt styrelsens vice ordförande och ledamot i arbetsutskottet, som leds av tyska DGB:s Michael Sommer.

FFI-revisor blev FFC:s före detta ekonomichef Arto Kuusiola.

Text och bild: EERO KOSONEN
Miyazaki, Japan
Översättning: ASTRID NIKULA

 

President Halonen vädjar för stöd till ILOlt-ylos.jpg (843 bytes)

pune.gif (67 bytes)  President Tarja Halonen säger att arbetarna inte har tillräckliga möjligheter att påverka sina egna angelägenheter i den globala världen.

– Yrkessekretariaten har slutit trettio avtal med multinationella bolag om arbetarnas rättigheter och arbetsförhållanden. Det är ett bra exempel på hur man kan handskas med globaliseringen, men avtalen omfattar bara tre miljoner arbetare. Då det finns 60 000 multinationella bolag i världen hoppas jag av hela mitt hjärta att ni orkar fortsätta arbetet, vädjade presidenten i sitt tal vid FFI:s kongress i Miyazaki.

Presidenten sade sig hoppas speciellt på att facket stöder arbetsorganisationen ILO i dess försök att finna lösningar på hur sysselsättningen kan garanteras.

Kampen för att arbetarna ska få större rättigheter är inte lätt, för det finns en enorm massa människor i världen som har tvingats se sina förhoppningar om ett hyggligt jobb och en trygg framtid för barnen svikna av globaliseringen, sa president Halonen. Hon trodde att man uppnår mycket genom att höja kvinnans status i arbetslivet och fackföreningsrörelsen.

– Jag märker till min glädje att den här målsättningen finns inskriven i era kongresshandlingar och också syns här i salen, där nästan hälften av delegaterna är kvinnor.

Presidenten redogjorde för arbetet i ILO:s globaliseringskommission, som hon ledde under ett par års tid tillsammans med Tanzanias president Benjamin Mkapa, också han talare vid FFI:s kongress.

– Även om kommissionens medlemmar representerade olika ideologier lyckades vi finna bra stoff för utveckling i globaliseringen. Vi slog också fast att problemet inte är globaliseringen i sig, utan vår förmåga att kontrollera den, sade Halonen.

Marknadsekonomin har vuxit explosionsartat men de ekonomiska och sociala systemen, som är till för att lindra marknadens effekter, har inte hunnit med.

Presidenten menar att riktningen för den internationella politiken måste vändas radikalt om den ska kunna stöda tillväxt, företagsutveckling, sysselsättning, kampen mot fattigdom och uppkomsten av hyggliga arbetsplatser.

ILO önskar se en solidarisk globalisering, sade president Tarja Halonen, inbjuden talare vid FFI:s kongress.

 

Asbest dödar 100 000 varje årlt-ylos.jpg (843 bytes)

pune.gif (67 bytes)  Fria fackföreningsinternationalen FFI:s kongress uppmanar sina regioncentraler och medlemsorganisationer att driva kampanjer för ett globalt förbud mot försäljning och användning av asbest.

FFI önskar att medlemsorganisationerna verkar för att ILO:s asbestkonvention nr 162 ratificeras av allt flera stater, förmår sina regeringar att förbjuda asbestanvändning och inför stränga arbetarskyddsregler för de arbetare som utsätts för asbest. Vidare hoppas FFI att medlemsorganisationerna ska kräva utbildningsprogram för de arbetare som blir utan jobb och stöd till de områden där förbudet mot asbest leder till arbetslöshet.

Vid ett seminarium som brittiska TUC ledde i anslutning till FFI:s kongress, framfördes ILO-statistik som visar att asbestsjukdomar dödar 100 000 arbetare i världen varje år.

Särskilt farlig är asbesten för de byggnadsarbetare som handskas med olika cementbaserade material. Byggnadsarbetarnas yrkessekretariat höll en global asbestkonferens i Tokio i november och är en av kampanjens pådrivare.

FFI skissar upp en ettårig kampanj som kan inledas i samband med ILO:s arbetskonferens i juni.

Vid TUC:s seminarium delade man in asbestproblemet enligt land i sex kategorier. I den bästa gruppen, i vilken Finland ingår, finns nio länder som inte bara har förbjudit användningen av asbest utan också produktion och handel med asbest.

I den nästbästa gruppen länder finns länder som visserligen kan ha förbjudit användningen av asbest men inte ratificerat ILO:s asbestkonvention. Så finns det länder, t.ex. Japan, Argentina och Sydafrika som har förbjudit asbest men ändå idkar handel med asbest.

Vissa betydande länder, såsom Kanada och Ryssland, producerar själva asbest och har inte infört några förbud. Den lägsta landskategorin är länder där användning, fabrikation och handel med asbest inte är begränsade på något vis. Hit hör exempelvis Kina, Indien, Indonesien, Nord- och Sydkorea, Mexiko, Turkiet och USA.

Löntagaren 17.12.2004 nr 10/04

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)