– Flaskorna bullrar mindre så här, än om de gled fram rakt som i den gamla fabriken, förklarar Hannele Vuorio, medlem i Livs och arbetarskyddsfullmäktig, som tagit bullerbekämpningen som en av sina främsta uppgifter.

I taket hänger akustiska skivor i grupper. De visuellt vackra skivorna fångar upp ljudet, förvandlar ljudenergin till värme som absorberas i skivorna. Avstånden till väggarna i den sex meter höga hallen på 100x100 meter gör att ljuddämpning via taket var det effektivaste sättet.

– I de olika hallarna har vi totalt 22 000 skivor på 60 x 120 centimeter. De kan tas ned för tvätt och rengöring, nog så viktigt av hygieniska skäl. Tvättlinjerna producerar ånga och det ställer höga krav på skivorna, betonar säkerhets- och vice arbetarskyddschefen Erkki Herrala.

Att fästa skivorna i taket, bland alla luftkonditionerings- och processrör, krävde ingående planering.

– Emellanåt såg det ut som byke på tork, då vi i slutskedet med en stram tidtabell försökte finna den bästa akustiska lösningen, konstaterar Ari Nenonen, involverad i bygget och nu med ansvar för underhållet.

Bullerbekämpning i samarbete

Bullerkällorna är många i Oy Hartwall Ab:s Lahtisfabrik som årligen levererar 350 000 miljoner liter läskedrycker, öl och cider. Flytten från den gamla fabriken i centrum av Lahtis och fabriken i Kånala i Helsingfors skedde stegvis och var komplett 2003 då ett område motsvarande 20 fullstora fotbollsplaner fanns under tak..

Personalen på cirka 500 personer har en medelålder på 42 år. Kvinnorna utgör en försvinnande naturresurs. Jobbet blir mer tekniskt och lättare så männen kommer nu gärna med i produktionen, konstaterar Vuorio skämtsamt. Jämställdhetsaspekten får dock inte glömmas.

Bullerprojektet i nybygget kom igång då Hannele Vuorio hörde om en ny datamodelleringsmetod för bullerbekämpning vid en kurs i Kuopio. Hon förde idén till projektchefen Jari Kangas som tände på den direkt. Arbetshygieniker Pekka Olkinuora på Institutet för Arbetshygien i Helsingfors kopplades in, liksom företagshälsovården, arkitekterna, byggnadsfirman och sist men inte minst personalen. Personalen framförde sina önskemål medan experterna tog fram de tekniska lösningarna.

– Flera tiotal personer deltog i planeringsmötena, där bullerbekämpningen togs upp nästa varje gång, berättar Olkinuora.

Vissa randvillkor fanns: bl.a. merparten av byggnadskonstruktionerna och de tekniska lösningarna hade spikats tidigare, en del av buteljeringslinjerna flyttades över från den gamla fabriken, hygienkrav uteslöt inkapsling av maskinerna. Men också här ombads Olkinuora utvärdera olika alternativ, vilkas bullereffekt han testade på den danska datormodellen Odeon.

– Också på de nya maskinlinjerna och -leverantörerna ställdes mål för bullernivån. De här kraven övervakades också.

Bullerfri övervakning

I den gamla fabriken från 1912, och tillbyggd i många etapper, nådde bullret alla utrymmen. I den nya fabriken tog man till en byggnadsteknisk lösning: vissa delar byggdes separat från stommen. Övervakarna kan nu kan nu följa med processen framför datorn i en bullerfri miljö, också kontoret, auditoriet och de sociala utrymmena är i princip bullerfria.

Mätningar visade att bullret dämpats med 2–5 dB, d.v. s. risken för hörselskador har minskat med 20–70 procent. Bullernivån ligger i huvudsak under 85 dB, med enstaka högre nivåer där hörselskydd är obligatoriskt.

– Och vi har blivit bättre överlag att använda hörselskydd, sedan vi fick individuella öronproppar, konstaterar Vuorio.

Men bättre på att använda hörselskydd har vi blivit, sedan vi fick individuella öronproppar, säger Hannele Vuorio, som dock tycker det är svårt att motivera de unga, att få dem att inse vad sämre hörsel medför.

– Jo, här gör vi allt för att slippa bullret, men på fritiden utsätter sig folk friviligt för buller, för höga musiknivåer, suckar Herrala. Också på bio är ljudnivån i dag ofta onödigt hög.

Helt bullerfri torde fabriken aldrig bli, men målet är att nå en dräglig nivå. Bekämpningen fortsätter: dryckesblandaren är högljudd, flaskpåfyllarna och alarmsignalerna likaså. Gränser sätter bl.a. hygienkraven.

Tystare förpackningsmaterial, som PET-plast och aluminium, dämpar nivån. Herranen tippar att glasflaskor är sällsynta om tio år.

Mindre buller — bättre trivsel

Hannele Vuorio är rätt nöjd med resultatet och betonar vikten av att kampen mot bullret förts i gott samarbete mellan arbetstagare, tjänstemän och arbetsgivare.

– För att skapa en bättre arbetsmiljö är det viktigt att vi arbetstagare kopplas in så tidigt som möjligt.

Företagshälsovårdaren Ilona Snellman framhåller att trivseln på arbetsplatsen ökat, och att den lägre bullernivån här är den främsta orsaken.

De bullerskador, som några arbetstagare ådrog sig efter långvarit bullerexponering tidigare då hörseln inte skyddades, har inte förvärrats. Inga nya fall har konstaterats.

Sjukfrånvaron för arbetstagarnas del har hållit sig kring fem procent under de tre senaste åren. En aktiv satsning på arbetssäkerheten har gett färre arbetsolyckor.

– Ändå är olycksfallen för många, hittills i år har vi anmält 24 till försäkringsbolaget, säger Snellman.

Hartwalls bullerbekämpningsprojekt är det ena av Finlands två bidrag i tävlan om årets europeiska arbetsmiljöpris.

Runtom i Europa beräknas 40 miljoner människor utsättas för så höga bullernivåer att normalt samtal är omöjligt under den del av arbetstiden. Den europeiska arbetsmiljöveckan den 24–28 oktober firas under mottot "Bort med bullret", på finska "Stop – meteli ei vetele". Se information på social- och hälsovårdsministeriets sidor samt på
http://osha.eu.int

INGEGERD EKSTRAND

– Bullerbekämpningen var inte speciellt effektiv på 1960- och 70-talen men nu det långsiktiga arbetet bära frukt. Företagshälsovården har blivit effektivare och bullerbekämpningen, stadgad i lag, började märkas i början av 2000-talet, säger arbetshygieniker Pekka Olkinuora på Institutet för arbetshygien.

I vissa branscher har hörselskador på grund av bullret ökat, t.ex. inom livsmedelsindustrin.

Högsta skadefrekvensen finns inom den kemiska industrin, inom massa- och papper, med metall, gjuteri och maskinverkstäder samt byggen hack i häl. Livs ligger på en fjärde plats, med 10 fall per 10 000 sysselsatta.

– Företagen är förpliktade att göra upp egna bullerbekämpningsprogram, men experter kan inkallas. Ofta gäller det enskilda problem på arbetsplatserna, mera sällan kan bullerbekämpning integreras redan under bygget, som i fråga om Hartwalls i Lahtis, säger Olkinuora som också nu konsulteras för nya lösningar där.

Hörselskydd är det skäl att använda, inte minst med tanke på att en bullerskada utvecklas över en lång tid, under tio till tjugo år.

EU:s bullerdirektiv i kraft i februari

I februari 2006 träder EU:s bullerdirektiv i kraft. FFC:s arbetsmiljösekreterare Raili Perimäki ingår i en arbetsgrupp som ser över hur direktivet ska införlivas i den finländska lagstiftningen. Arbetet torde bli klart i höst.

– Öppna frågor är ännu bl.a. hur definiera arbetsgivarens ansvar för effektiva hörselskydd, och ansvar för att skydden faktiskt använt, liksom hur arbetstagaren bör informeras om rätten till hälsokontroll, berättar Perimäki.

Direktivet påför arbetsgivaren skyldighet att agera för att förhindra buller, genom arbetsmetoder, arbetsredskap och t.ex. layouten på arbetsplatsen. Först i andra hand kommer hörselskydd, och då endast då buller är oundgängligt.

I direktivet anges två insatsvärden, det lägre är på 80 dB då arbetsgivare bör förse arbetstagaren med hörselskydd, det högre på 85 då han är skyldig att se till att skydden används. Nytt är gränsvärdet på 87 dB, mätt inne i örat då hörselskydd används, ett värde som aldrig får överskridas, betonar hon.

– Direktivet är i sig bra men det tar endast upp fysikaliska risker. Buller kan också ge stress, leda till olyckor. Buller kan inte undvikas överallt, men med työn tauotuksella kan påverka ske. Värdena beräknas på en åtta timmars arbetsdag, t.ex. vid övertid kan riskgränsen överskridas. Det gäller alltså att se upp då man arbetar övertid, påpekar Perimäki.