Det globala fackförbundet för privata servicesektorn och
bl.a. mediebranschen UNI definierar walmartismen som en billigbod, vars framgång
uteslutandet bygger på social dumpning och antifacklig verksamhet.
Walmartismen är farlig av tre skäl:
Wal-Mart är världens ledande handelskedja. Konkurrenterna tar modell av den och den
definierar praxis och normer för arbetslivet.
Wal-Mart bedriver en hård påtryckning mot sina leverantörer.
Wal-Mart har en utstuderat förslagen filosofi och marknadsföringsideologi.
Företaget motiverar sin antifackliga inställning med att facket inte behövs.
Arbetstagarna är "kompanjoner" och de förleds att hålla avstånd till facket.
Wal-Mart tar så väl hand om dem.
I USA har Wal-Mart inlett en aggressiv imagekampanj. Den bygger på
"samarbetsavtal" med kända nationella och internationella partners. Kanske just
därför har Wal-Mart svarat positivt på UNI:s förslag om att inleda
arbetsmarknadsförhandlingar, men inget avtal har ännu träffats. Enligt Jan
Furstenborg som svarar för internationella frågor inom handels i UNI håller
arbetstagareorganisationen sin dörr öppen för förhandlingar.
Kamp för kvinnorna
Facket i USA tvingades att genomföra en lång strejk för att förhindra andra
handelskedjor från att införa Wal-Marts arbetslivsnormer. Organisationsfolket har nu
gått till bred kampanj mot den amerikanska multijätten. Kampanjen är förankrad i
Förenta staterna, men UNI har tagit på sig uppgiften att sprida information över hela
världen om walmartismens faror.
Också medborgarorganisationerna har slutit upp. Ett av de synligaste projekten är en
kampanj för kvinnornas rättigheter. Kampanjens förgrundsfigur är f.d. Miss Amerika, Carolyn
Sapp.
Sapp, som talade vid UNI:s kongress i Chicago, berättade bl.a. att man har väckt
gruppåtal mot Wal-Mart för kvinnodiskriminering.
Kvinnorna måste arbeta i 4,5 år innan de kan avancera. Motsvarande tid för män är
2,5 år. Två av tre kvinnor i förmansställning får inte förmanslön och mindre än 30
procent av dem som är i ledande ställning är kvinnor, trots att kvinnorna är i absolut
majoritet bland de anställda.
Wal-Mart följer heller inte ILO:s konventioner om de fackliga grundrättigheterna.
Koncernen utnyttjar barnarbetskraft och diskriminerar invandrare. I september väcktes ett
åtal som gäller arbetsförhållandena i låglöneländerna.
Internationell jakt på bottenpriser
Många varutillverkare har lämnat USA pga. påtryckningar från Wal-Mart. Deras
produkter har ratats för att de är för dyra, och därför har de drivits till länder
med billigare produktion. Ett exempel är Levi Strauss jeansfabrik.
Enligt det amerikanska förbundet för livsmedels- och handelsanställda har Wal-Mart
fått ett så säkert grepp om marknaden att bolaget enväldigt kan påverka arbetarnas
löner och fabrikernas öden runtom i världen. Koncernens krav pressar ner
lönenivåerna, trissar upp arbetstakten och förlänger arbetstiderna. P.g.a. Wal-Marts
krav flyttar fabriker till andra länder.
Enligt tidningsanalyser är Wal-Mart en av Kinas största handelskumpaner, EK:s tidning
Prima uppger att den t.o.m. är den allra största.
Kinas fackcentral ACFTU har anklagat Wal-Mart för att vara ett av de västerländska
bolag som bryter mot lagen genom att motarbeta facket. ACFTU säger att Wal-Mart bromsar
den ekonomiska utvecklingen i Kina.
Lågprisjätten har t.o.m. utnyttjat världspolitiska brännpunkter. Bl.a. tillverkar
den produkter i de isolerade palestinska samhällena i Gaza och betalar löner som klart
understiger den normala lönenivån.
I Europa har Wal-Mart etablerat sig i Tyskland. I Storbritannien har bolaget köpt upp
handelskedjan Asda. Hos oss har jätten stött på arbetsmarknadsregler, som bromsar dess
framfart.
HILKKA JUKARAINEN
Chicago
Översättning: ASTRID NIKULA
Wal-Mart har en
årsförsäljning på 288 miljarder US-dollar, cirka 240 miljarder euro. Bolaget har
1,5-1,6 miljoner anställda, av vilka en miljon arbetar i USA.
Wal-Mart driver cirka 5 000 butiker runtom i världen. Bolaget är marknadsledare
i USA, Mexico och Kanada. Det har stort inflytande över marknaden i Stor-Britannien,
Brasilien, Syd-Korea och expanderar stort i Kina. Wal-Mart äger en stor del av aktierna i
en japansk affärskedja.
Enligt de senaste rapporterna planerar Wal-Mart att köpa upp turkiska Migros, med vars
hjälp bolaget småningom ska få in en fot också på den ryska marknaden.
Wal-Mart grundades 1945 av Sam Walton, skämtsamt kallad Onkel Sam. År 1962 öppnades
den första lågprisbutiken och i slutet av 1980-talet började supercentermodellen
utvecklas. Då byggdes det gigantiska kasernliknande butiker i städernas utkanter.
Wal-Marts vd heter Lee Scott. Scott uppvaktade Europeiska unionens kommission i
Bryssel, för att rapportera att koncernen vill etablera sig i Europa. Detta enligt
tidningen Financial Times.