Byggnadsförbundets Tea Vikstedt-Nyman säger att det är helt konkreta saker som avgör. De flesta bedömer frågan ur nyttosynpunkt. Anser man sig ha nytta av facket går man med. Och omvänt.

– Det finns ett garde äldre byggnadsarbetare som hade traumatiska upplevelser under krisen på nittiotalet. De blev besvikna på facket och skrev ut sig efter att ha varit medlemmar i tiotals år. Att få med dem igen är hart när omöjligt. Besvikelsen sitter så djupt, konstaterar Tea som är huvudförtroendeman får målarfirman Penan Maalamo.

Kommunals Ingemar Backström, ansvarig huvudförtroendeman vid Helsingfors-Nylands sjukvårdsdistrikt, har samma erfarenhet.

– Det måste finnas resultat av det fackliga arbetet att visa upp för att fackföreningen och förbundet skall lyckas vinna arbetstagarnas gehör och få dem att ansluta sig fackligt.

Han betonar särskilt den lokala intressebevakningens betydelse i sammanhanget.

– Utan en bra lokal intressebevakning är det nog i längden hopplöst att få medlemmar. Så har det alltid varit, slår han fast.

Nyttan av olika reklamkampanjer är närmast att de påminner om att facket finns, men någon direkt ökning av medlemsanslutningen resulterar de knappast i, menar för sin del Bil & Transports Raimo Marjamaa, huvudförtroendeman för ca 450 anställda inom den internationella transportfirman Schenker Cargo med huvudsäte i Åbo.

Han förespråkar en rätlinjig aktivitet. När en nyanställd uppenbarar sig tar man genast fackligt medlemskap på tal, som en naturlig sak, och har anslutningsblanketten i beredskap.

– Många kommer ju själva och frågar. Organiseringsgraden är hög i vår bransch och de som medvetet väljer att ställa sig utanför är enstaka fall.

Det är närmast inom Helsingforsregionen transportbranschen har lägre organiseringsgrad beroende på att där finns mer tillfälligt arbetande. De små åkerierna är också ett kapitel för sig eftersom arbetsgivarna där i en del fall motarbetar facklig anslutning.

– Men vanligen ansluter sig arbetstagarna ändå och betalar själva in medlemsavgiften. Osäkerheten i branschen gör att de flesta inser nödvändigheten av att vara medlem.

Tea Vikstedt har gjort samma iakttagelse. När arbetsgivarna skärper greppet ökar intresset för facket. Om facket då resolut och synligt ställer upp för medlemmarna, som Byggnads på ett tacknämligt sätt gjort på sistone, söker sig arbetstagarna till den trygghet ett fackligt medlemskap innebär.

Handlar om förtroende

Förtroendemännen sitter, i belysningen av de undersökningar som gjorts, i en nyckelposition visavi facklig anslutning. Ungefär var tredje medlem har anslutit sig på förtroendemannens initiativ. Lika många uppger att anslutningen skedde på eget initiativ. Arbetskamrater och familj eller vänner står betydligt mer sällan bakom anslutningen. Förtroendemannens betydelse som inspirationskälla till fackligt medlemskap visar svaga tecken på att öka. Särskilt på stora arbetsplatser är förtroendemannen i en nyckelposition, medan man på de minsta arbetsplatserna oftare ansluter sig på eget initiativ. Utbildningen tycks också spela en viss roll i sammanhanget. Den som saknar yrkesutbildningen eller har gått yrkesskola ansluter sig oftare via förtroendemannen än den som har utbildning på instituts- eller högskolenivå.

Hur närmar sig då en erfaren förtroendeman en nyanställd?

Också här är våra sagesmän eniga. Det lönar sig inte att vara för burdus. I stället skall man sakligt berätta om möjligheten till medlemskap, vad det innebär och ger samt försöka få igång en diskussion kring temat. I de flesta fall är inställningen till facket positiv eller neutral, i få fall rent principiellt avvisande. De sistnämnda lönar det sig inte att öda krut på. Det är bäst att låta saken bero och eventuellt mogna.

– Det gäller att bygga upp ett förtroende, säger Ingemar Backström. Den som frågar är intresserad. Det kan man bygga vidare på. Men avgörandet måste man överlåta åt personen själv.

Han påpekar också att det bland dagens unga inte finns någon klassmedvetenhet man kan bygga på.

– Det handlar om nytta, man skall kunna påvisa att det lönar sig att vara fackansluten.

Inom den kommunala sektorn, särskilt inom sjukvården, är det öppen konkurrens om medlemmarna, berättar Ingemar. KAT tävlar med både Super och Tehy om den sjukvårdsutbildade personalen. Han medger att Super och Tehy har fördel av att de är inriktade på en yrkesgrupp, men säger också att konkurrenssituationen sporrar och gör det särskilt angeläget att kunna uppvisa konkreta resultat av intressebevakningen.

– Totalt vinner kanske organiseringen på att det finns en viss konkurrens även om det med tanke på det fackliga inflytandet inte är så lyckligt.

Tea Vikstedt-Nyman menar att det är de klassiska argumenten, tryggandet av löner och sociala förmå, som biter bäst när man propagerar för facklig anslutning.

– Idag när det finns en ständig press på att försämra villkoren inser de flesta vikten av att hålla ihop. På det sättet kan man säga att arbetsgivarna med sitt agerande stöder vårt arbete.

Alla är välkomna

Ingen skriver under påståendet att facket inte bryr sig om att ha snuttarbetare som medlemmar.

– Alla är välkomna och får fulla rättigheter, understryker Raimo Marjamaa. Inom Bil & Transport är principen att tillgodohavanden alltid skall drivas in.

Men personer som redan hör till ett annat fackförbund och tillfälligt jobbar t.ex. som inhoppare i ett transportföretag värvar man inte aktivt.

Inom Byggnads har korttidsanställningar alltid förekommit och medlemskapet är uppbyggt på de premisserna. En nyare företeelse är att andelen arbetstagare av utländsk härkomst ökar kraftigt.

– Det är en utmaning för oss att ge invandrarna fullgod facklig service, konstaterar Tea Vikstedt-Nyman, som själv talar ryska och dagligen har användning för de kunskaperna i jobbet.

Byggnads har i Nyland grundat en egen fackavdelning för medlemmar av utländsk härkomst. Den har på kort tid fått över hundra medlemmar.

– Men invandrare är lika välkomna att ansluta sig de vanliga fackavdelningarna.

I ett tidigare skede fanns det inom den kommunala sektorn en viss tveksamhet till personer som anställdes med sysselsättningsstöd.

– Men det hör till gången tid. Det är tvärtom mycket viktigt att man engagerar sysselsättningsanställda från första dagen. På de sättet tryggas ju deras inkomstrelaterade arbetslöshetsskydd, framhåller Ingemar Backström.

– Och idag leder ett sysselsättningsjobb ofta till förlängd anställning och kanske med tiden till ett fast jobb – och medlemskap.

HANS JERN