Det är nämligen ingenting att hymla om. Tarja Halonen är den ur löntagarsynpunkt bästa kandidaten. Det visar hennes sex år på presidentposten med all tydlighet och det har den hittills förda valdebatten befäst.

Kritiken av FFCs ställningstagande har närmast gällt om en medborgarorganisation av FFC:s slag över huvudtaget skall ta ställning i presidentvalet. Till det kan sägas att det vore märkligt att låta bli. Presidentvalet är visserligen ett personval, men också ett linjeval där väljarna har att ta ställning till fundamentala samhälleliga frågor. FFC är en intresseorganisation som förbundit sig att driva medlemmarnas intressen i viktiga samhälleliga ärenden. Då är det naturligt att stöda den kandidat vars värdering ligger i linje med fackets värderingar: Tarja Halonen.

Hennes hållning i globaliseringsfrågan kan tjäna som ett utmärkt exempel. I den intervju hon gav åt Löntagaren i oktober 2003 tog hon klart ställning för en globalisering som också innefattar rättvisa, demokrati och mänskliga rättigheter. Global rätt till drägligt liv, är den solidariska devis hon lanserat och som genomsyrar den ILO-rapport hon tillsammans med Tanzanias president Benjamin Mkaba sammanställt. Denna globalisering med social dimension är något helt annat än den enbart businessorienterade modell storföretagen och arbetsgivarorganisationerna driver på.

Betecknande är att fackets tidiga ställningstagande för Halonen inte föranledde kritik eller protester från medlemmarnas sida. Kritiken kom utifrån. Som sådan skall den också tas. Vägledande för FFC bör vara vad medlemmarna anser.

För löntagarväljarna är presidentvalet i januari en angenäm angelägenhet: det är lätt att fatta sitt val när den naturliga kandidaten har utkristalliserats i god tid. För partistrategerna är situationen desto kvistigare. Hur skall man lyckas övertyga anhängarna om att partilojaliteten måste gå först? I det borgerliga lägret fruktar man att borgerliga röster åt Halonen skall bli kvar hos SDP i nästa riksdagsval. Rädslan är obefogad. Borgerliga väljare kan tryggt rösta på Halonen utan att förledas gå till vänster i nästa val. De socialdemokratiska strategerna har ett omvänt dilemma. Hur få Halonenrösterna infösta i partifållan? Erfarenheterna visar att den operationen är dömd att misslyckas. Väljarna har redan många gånger visat att de förmår skilja på val och val.

Det logiska och trygga är att rösta på Tarja Halonen redan i första omgång om det är henne man fortsättningsvis vill ha till president.

HANS JERN