Det här infama sättet att skuldbelägga en arbetskamrat för att deras egen arbetsbörda ökat blir tyvärr allt vanligare, då alla i dag arbetar på bristningsgränsen, säger City Markets huvudförtroendeman Leila Tilvis.

– Folk frågar inte längre varför arbetsgivaren inte tar in en vikarie, utan tar för givet att det inte går. Ändå har arbetsgivaren ansvar för och skyldighet att se till att vi arbetstagare orkar, betonar Tilvis som retar upp sig på argument om lägre sjuktröskel.

– Har tröskeln sjunkit beror det på den hårda takten i dagens arbetsliv. Ingen klarar sig som inte är i hundraprocentigt skick, säger hon.

Vissa chefer hämnas med kvällsturer, för sjukledighet eller för att du vågar säga ifrån. Det här är oacceptabelt och något man bör reagera på omedelbart, liksom på alla slag av trakasserier och först tala med sin förman. Hjälper inte det så med dennas förman. Tala också med skyddsombudet och varför inte också med förtroendemannen.

– Ofta berättar den mobbade men säger samtidigt att det här får inte gå vidare. Det är ju känsliga saker, säger Tilvis.

Tiimarikedjans huvudförtroendeman Sinikka Koskinen inflikar att arbetstagaren ofta är rädd för att mista jobbet och berättar först då den mobbade är helt förtvivlad.

– Men nu då jag också är arbetarskyddsfullmäktig har jag rätt att ta i saken också utan arbetstagarens tillstånd. Och kvällsturer som straff liksom annan mobbning tar jag upp direkt med vår vd, det har vi ett avtal om. Förhandling är enda sättet, säger hon.

Glåpord från kunder

Arbetsplatsmobbning, men också sexuella trakasserier och våld är problem som huvudförtroendemännen Leila Tilvis och Sinikka Koskinen — med ca 3 500 respektive 750 PAM-medlemmar på sin lott — ställs inför allt oftare. Bägge jobbar idag på heltid som huvudförtroendemän, medan Jaana Nerto, vice förtroendeman och vice arbetarskyddsfullmäktig, dagligen konfronteras med kunder som försäljare i City Market i Lielahti i Tammerfors. Också kunderna trakasserar.

– En lång kassakö kan få kunder att låta glåporden hagla. Förr kunde förmannen säga att ersättare borde plockas in från gatan, kanske är det så kunderna också menar, säger Nerto med glimten i ögat.

Att tillkalla vakt kan provocera kunden ytterligare, ibland är det enklast att själv förpassa bråkstaken ut på gården.

Språkbruket är inte heller nådigt om en kund råkar fast för snatteri. Sällan går det till handgemäng, utan hjälp tillkallas, arbetskamrater eller vakter.

– Synliga väktare har också en lugnande, förebyggande inverkan, säger Leila Tilvis som ser fastanställda vaktmästaren Jorma Huttunen som ett enormt stöd för de knappt 100 arbetstagarna, men också kunderna på City Market Turtola.

Huttunen själv menar att vaktjobbet inte ändrats så mycket på 17 år, undantaget allt fler oberäkneliga narkomaner. Sprutnålar är inte att leka med, och direktiven säger klart att inte ens vakten bör agera med livet som insats.

Gunstlingar isoleras

Chefer trakasserar nyanställda genom att belägga dem med munkavle genom att antyda att om du inte uppför dig snällt så går det dig illa.

Men inte heller chefens gunstlingar har det lätt. Tillåts någon opåtalat smita undan sin del av arbetsansvaret isoleras denna lätt av arbetskamraterna. Ingen berättar hur saker och ting ska göras Gör den ovetande något fel undrar de andra sedan hur en sådan dumhet var möjlig.

Och ifall chefen påpekar att något fel begåtts skuldbelägger arbetskamraterna gärna den som just då är ledig. Den oskyldiga "hängs" utan att någon upplyser henne vad som skett.

Också intrång på det privata reviret är en form av mobbning. Om arbetskamraten eller chefen placerar handen på samtalspartnerns axel kan det uppfattas som ett närmande. Här gäller det att säga ifrån så den andra inser att detta inte tolereras.

För det som en uppfattar som mobbning, kanske en annan tar med en axelryckning. Till exempel ungdomar, som ser jobbet som tillfälligt, kanske inte bryr sig. Eller så vågar de inte tala med vare sig facket eller arbetsgivaren.

– Vi försöker ha ett öppet arbetsklimat, och uppmana arbetstagarna att genast berätta så vi får reda ut problem, men visst är de här svåra saker att tala om för många, säger varuhuschef Jyrki Laaksonen på CM Turtola. Han berättar om kunden som blev förtjust i nyanställd personal, tog till kameran och levererade foton med små skriftliga meddelanden. Det här upplevde de drabbade som obehagligt.

– Jag fick reda på vem det var, och löste saken i samförstånd med kunden, säger Laaksonen.

Ensamarbete bör lagstiftas bort

Ensamarbetet har ökat stort inom handeln, i kiosker och i affärer med kvälls- och lördagsöppet. Ensamarbetet, inklusive penningtransport kvällstid, är ett hot.

– Vad hjälper ett larm per trådtelefon om någon står framför dig och hotar dig? Jag uppmanar våra medlemmar att fråga rånaren om han också vill ha mynten, inte leka hjälte, säger Sinikka Koskinen.

Trion anser att ensamarbetet bör lagstiftas bort snarast. En självklarhet egentligen, då redan lagen om arbetssäkerhet säger att arbetstagaren bör se till att arbetsgemenskapen är trygg, fysiskt och psykiskt. Och arbetsgivarna vill ogärna avtala om något som inte uttryckligen står i lagen, menar de.

– Lagstifta också om obligatorisk säkerhetsutbildning, åtminstone för butikscheferna. Lagstiftaren bör vara den lilla människans trygghet, säger Leila Tilvis.

Också PAM kunde visa framfötterna ännu mer, säga ifrån att ensamarbetet ska bort och få igenom ordentliga pauser. Inte som nu en kaffepaus på 12–15 minuter för den som arbetar 4–6 timmar, utan i kollektivavtalet stadgande om två kaffepauser, gärna med ett par timmars mellanrum, under ett sextimmars arbetspass.

– För vuxna människor är det förnedrande att be att få hålla kisspaus för att lämna kassan. Och ensamarbetaren, hur gör hon? Står där hela dagen, eller tvingas be en bekant kund vakta affären, frågar trion.

Att sätta lapp på luckan är inte alltid genomförbart. Att beakta pausen i öppethållningstiden är ett bättre alternativ.

INGEGERD EKSTRAND 

JANNE RUOTSALAINEN

– Sviktande ork får arbetstagarna att skuldbelägga varandra. Vi bör hålla ihop och stöda varandra så vi orkar i dagens kvartalssamhälle. Det är arbetsgivarens sak att se till att det finns folk tillräckligt, säger huvudförtroendeman Leila Tilvis, City Market.

Vaktmästaren Jorma Huttunen håller ett vakande öka på kunderna. Att vaktmästaren är densamma varje dag, ser personalen som en trygghet. Väktare finns också.

Skyddsängeln vakar över personalens kaffemuggar. En skyddsängel behövs också i jobbet där hoten är många.

– Ett detaljerat direktiv med praktiska anvisningar är lättare att tillämpa än ett ramavtal, vilket också många nya EU-länder med föga utvecklad facklig organisation ogärna vill se. Viktigast är dock innehållet, säger Nikolas Elomaa, kollektivavtalsexpert på FFC och den som representerar de finländska arbetstagarna vid förhandlingarna.

Avtalet får inte försämra den nationella skyddsnivån, och bör inkludera såväl arbetsgivarens ansvar som arbetstagarnas rättigheter, förutsätter FFC. Såväl interna som externa problem bör tas upp, det som sker arbetskamrater emellan, mellan dem och förmän men också i kundkontakter.

UNICE har signalerat grönt för förhandlingar om trakasserier, som ses som en personaladministrativ fråga. Mobbningen sticker upp sitt fula tryne i bransch som bransch, medan sexuella trakasserier ofta förekommer i kvinnodominerade branscher. Såväl JHL som PAM finns med i Elomaas stödgrupp.

Våld, speciellt yttre, är UNICE rätt obenägen att diskutera.

– I Finland ses allt detta, inklusive våld som en fråga om arbetarskydd, påpekar Elomaa.

Våld är inbyggt i yrkesbilden för t.ex. poliser, väktare och fångvårdare. Medvetenhet om våldsrisker finns hos t.ex. chaufförer och hotell- och restaurangpersonal. Våld är dock en risk i alla yrken med direkt kundkontakt, som inom handeln.

– Våldsproblemen tenderar tyvärr att öka i dagens 24 timmars samhälle med allt mer ensamarbete. Vi måste ta i problemen och fundera över vad som kan göras, säger Elomaa.

Förhandlingarna beräknas vara slutförda före årets slut. Tidigare ramavtal, om telearbete 2002 och om stress 2004, har verkställts genom direktiv.

Svårmätt, svårdömt

På PAM säger Juha Ojala, ansvarig avtalssekreterare för handels, att trakasserier är ett svårmätt och svårfångat fenomen under ytan. Att därför föra en tvist till domstol är svårt, även om så skett i extrema fall. Att förebygga genom att koppla in arbetshälsovården, som i bästa fall har modeller och verktyg klara, är ett bättre alternativ.

– Klara spelregler och nolltolerans behövs. Genom paragrafer och domslut får vi inte bukt med trakasserier, men signal ges om att här är ett problem som bör uppmärksammas samtidigt som tröskeln att berätta sänks, säger Ojala.

Våld är mer konkret och hanterligt. Ensamarbete och långa öppethållningstider ökar risken, statistik i Sverige visar att våldsbrott ökar markant mellan klockan 20 och 21. Läget är troligen det samma här och Ojala efterlyser ett bättre samarbete lokalt med polisen för att få klar statistik.

– Mest utsatta är butikschefer, de som i mindre affärer tvingas ingripa mot snattare. Vi ser också en klart ökad risk i om ölförsäljning förbjuds i affärerna mellan klockan 7 och 9, och ölbackar täcks in, säger Juha Ojala.

För konsumtionen hade ett stopp minimal betydelse och därför har PAM agerat mot stoppet i ett gemensamt ställningstagande med handelns arbetsgivare.

INGEGERD EKSTRAND