Hon arbetar som operatör på Neste Oils oljeraffinaderi i Nådendal. Ruotsalas konkreta arbetsplats är framför datorskärmarna i kontrollrummet. Hon följer med att raffineringens slutprodukt hamnar i de rätta cisternerna och att det inte sker något oförutsett i cisternerna.

Oljeraffineringen är en traditionellt mycket manlig bransch. Av de 350 som arbetar på raffinaderiet i Nådendal är cirka 50 kvinnor. Flertalet av dem är tjänstemän och de arbetar i raffinaderiets laboratorier och på kontoret. Utöver Hanna Ruotsala finns det bara två andra kvinnor i processarbete. Dessutom har raffinaderiet ännu några egna städare och lagerarbetare.

Ruotsala är ett gott exempel på att det lönar sig att våga sig in på ett jobb som inte är typiskt kvinnligt.

– Jag trivs alldeles utmärkt. Inte en dag är en annan lik, och varje dag lär jag mig något nytt. Här får man hela tiden använda sitt eget huvud, säger Ruotsala.

Ruotsalas yrkesval var en slump, men ett argument var uttryckligen att branschen är mansdominerad.

– Lönerna är bättre i mansdominerade branscher och nog var det en synpunkt jag beaktade. Det mest avgörande var ändå att arbetet är så intressant.

Ruotsala kom först till Neste som sommarpraktikant för två och ett halvt år sedan, men blev kvar och fick fast anställning. Hennes grundutbildning är studentexamen. I yrkesskola har hon dessutom avlagt examen för processansvariga.

Lön enligt kompetens

Neste Oil var en del av Fortum ännu förra våren, men har varit självständigt sedan dess. Utöver raffinaderiet i Nådendal driver bolaget ett raffinaderi i Borgå. Neste har haft en jämställdhetsplan alltsedan 1995. Planen har alldeles nyss skrivits om för att motsvara den nya jämställdhetslagens krav. Personalchef Marja-Liisa Lintonen berättar att planen omfattar hela bolaget men att man i framtiden också kan göra särskilda arbetsplatsstudier, om man finner det nödvändigt. Lagen förutsätter det inte.

Nådendalraffinaderiets huvudförtroendeman Hannu Mykrä har suttit med i den arbetsgrupp som uppdaterade bolagets jämställdhetsplan. Mykrä säger att planeringsarbetet gjordes i samråd och god anda.

Neste har på företagsnivån genomfört den lönekartläggning som lagen förutsätter. Man fann omotiverade löneskillnader bland tjänstemännen och de korrigeras i framtiden årligen med hjälp av en lönepott som arbetsgivaren reserverar. Bland arbetarna fann man inga löneskillnader som skulle ha berott på kön.

– Arbetarnas lönesystem bygger på kompetens. Yrkeskunskapen prövas vid olika tenter och goda resultat skjutsar småningom upp arbetarna i högre löneklasser, förklarar Mykrä.

Mykrä berättar att kvinnorna tillsvidare i genomsnitt förtjänar sämre än männen men det beror på att kvinnorna har arbetat kortare tid än männen. Kvinnorna har heller inte hunnit avlägga de tenter som krävs för att få högre löner.

Ruotsala har en tent bakom sig men fler är på kommande.

– Jag vill utvecklas i mitt jobb. Jag har beslutat att varje dag studera åtminstone en ny sak, säger hon.

Hanna Ruotsala, 26, har sina unga år till trots hunnit arbeta med ett flertal olika uppdrag på raffinaderiet. Det har bl.a. inneburit utomhusjobb vid de gigantiska oljecisternerna.

Fler kvinnor i mansjobb

Nestes jämställdhetsplan har som mål att öka kvinnornas andel i mansdominerade arbetsuppgifter. Målet är att andelen arbetare i jämställda yrken ska öka från elva till tjugo procent före år 2010. I praktiken innebär det att då ett arbete söks av lika kompetenta kvinnor och män bör man ge företräde åt en person av det kön som är i minoritet. Den här målsättningen gäller också sommararbetare och i bolagets interna arbetsrotation.

– Jag tror att fler kvinnor kommer att balansera arbetsgemenskapen. Tidigare förhindrade restriktionerna beträffande nattarbete kvinnor från att arbeta nattetid, men det hindret är undanröjt. Nu är problemet snarast att det inte står särskilt många kvinnor till buds för traditionellt manliga jobb, säger Marja-Liisa Lintonen.

Hannu Mykräs erfarenhet är att de manliga arbetarnas fördomar gentemot kvinnor har lindrats med åren. Mykrä har arbetat på Nestes raffinaderi sedan slutet av 1970-talet och är automationsmontör till yrket.

– I tiderna hade vi nog allmänt uppfattningen att det här inte är ett jobb för kvinnor. Man hänvisade bl.a. till att kvinnor saknar tillräckligt med fysisk styrka för att sköta vissa uppgifter.

Hanna Ruotsala gapskrattar åt argumentet.

– Det är ju därför vi har arbetsredskap. Det här jobbet kräver nog i dagens läge närmast, att man har något mellan öronen, säger hon.

Ruotsala säger att hon har trivts väl i den manliga miljön.

– Man har allt sedan början uppmuntrat mig och bemött mig rättvist.

Också männens ställning blir bättre

Bolagets jämställdhetsplan förbättrar också männens ställning. Tidigare rådde uppfattningen att operatörens arbete är sådant att det inte går att utnyttja familjeledigheter genom att t.ex. arbeta kortare dagar. Nu konstaterar planen att arbetet bör organiseras så, att det i alla arbetsuppgifter är möjligt att samordna arbetet med familjen och t.ex. utnyttja rätten till familjeledigheter.

Raffinaderiet körs i kontinuerligt treskift och man arbetar enligt ett s.k. femdygnssystem. För Hanna Ruotsala passar det utmärkt.

– Det vore trist att alltid jobba från åtta till fyra. Skiftarbetet ger variation i vardagen. Nåja, visserligen har jag ingen familj att ta hänsyn till.

Mykrä säger att det är bra att jämställdhetsplanen också förutsätter att man följer med hur jämställdheten utvecklas i bolaget och har utsett ansvarspersoner för olika delområden. Mykrä, som hör till Kemifacket, har förkovrat sig i jämställdhetsfrågor på kurser som har anordnats av fackinstitutet i Kiljava.

I Neste Oils jämställdhetsplan betonas kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter att utvecklas i arbetet, avancera i jobbet och bl.a. delta i personalutbildning. Sexuella trakasserier är bannlysta och om dylika förekommer griper man in omedelbart, intygar Hannu Mykrä.

Marja-Liisa Lintonen säger att en jämställd arbetsmiljö framför allt påverkar arbetstagarnas trivsel i arbetet.

– I den senaste trivselundersökningen frågade vi också hur jämställdheten har förverkligats på arbetsplatsen. I genomsnitt menade arbetstagarna att jämställdheten har förverkligats väl, men ändå var inte kvinnorna lika nöjda som männen, noterar hon.

PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA