Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i FCC har ökat en aning sedan 1995. För tio år sedan var kvinnans euro värd två cent mer än idag. FFC:arnas inkomster är högst i industrin och lägst i den offentliga sektorn. Inom de olika sektorerna är dock löneskillnaderna mindre än i jämförelse mellan alla FFC:are.

I samband med FFC:s stora organisationsutredning gjordes en särrapport om jämställdheten. Över 6200 medlemmar i FFC:s förbund besvarade enkäten.

Gapet kan minskas med ny lag

Utbildning höjer inte FFC-kvinnornas förtjänster märkbart. En kvinna med utbildning på institutsnivå förtjänar i genomsnitt mindre än en man som saknar yrkesutbildning.

– De FFC-anslutna kvinnornas lönevariationer är mindre än männens. De mest utbildade FFC-kvinnorna arbetar i den offentliga sektorn där lönerna i snitt är lägst. En majoritet av männen arbetar däremot i industrin, förklarar FFC:s utvecklingschef Marja Erkkilä.

Löneskillnaderna är ändå minst inom FFC om man jämför med andra personalgrupper. Tjänstemannakvinnorna och kvinnorna inom akademikercentralen får bara drygt 70 procent av männens löner visar Statistikcentralens rapport om inkomstfördelningen.

Under årens lopp har det ordats mycket om betydelsen av att minska lönegapen mellan könen men de praktiska åtgärderna har inte levat upp till festtalens utfästelser. Den solidariska lönepolitiken i inkomstuppgörelserna har dock förhindrat löneklyftan att vidgas helt utom kontroll. Den nya, betydligt strängare jämställdhetslagen erbjuder också möjligheter att minska löneskillnaden mellan könen, menar Erkkilä.

– De lönekartläggningar som lagen förutsätter utförs redan på många arbetsplatser. Lönesystemen bör i framtiden förenhetligas så att det också är möjligt att jämföra likvärdigt arbete som utförs av arbetstagare som omfattas av olika lönesystem. På det sättet kan man jämföra lönerna mellan kvinnor och män som arbetar med helt olika saker.

Korttidsjobben tynger de unga

Kvinnornas ekonomiska ställning försvagas allt mer av korttidsanställningarna, som speciellt unga kvinnor drabbas av. Av de FFC-anslutna kvinnorna arbetar en tredjedel i atypiska anställningar — något färre än för fem år sedan. Det vanligaste är ett tidsbundet arbetsavtal; sådana har nästan en fjärdedel av kvinnorna. Femton procent av FFC-kvinnorna arbetar deltid. Av kvinnor under 25 har 65 procent atypiska jobb mot 40 procent av kvinnorna i åldern 25—34.

Bland de FFC-anslutna männen har de atypiska jobben minskat mer på fem år än bland kvinnorna. Också här är det vanligast bland yngre.

De unga kvinnorna är en utmaning för den FFC-anslutna fackföreningsrörelsen. Snuttjobben fjärmar dem från fackföreningen. De som arbetar med tidsbundna avtal deltar mera sällan i fackets evenemang än de som har fast jobb. Endast 45 procent av FFC-kvinnorna under 25 år uppger att det finns en förtroendeman på deras arbetsplats. En tredjedel av dem kan inte besvara frågan.

Skillnaden till de unga männen är märkbar. Hela 79 procent av männen i den här ålderskategorin vet att det finns en förtroendeman på deras arbetsplats.

Fackföreningens närvaro på de FFC-organiserade arbetsplatserna har överlag förbättrats sedan år 2000. Av kvinnorna har 67 procent (62 % år 2000) och av männen 74 procent (70 %) en förtroendeman på sin arbetsplats. Svagast är situationen för FFC-anslutna kvinnor i den privata servicesektorn, där endast 57 procent har en förtroendeman på arbetsplatsen. Läget har dock förbättrats, för fem år sedan hade inte ens varannan kvinna i den privata servicesektorn tillgång till en förtroendeman på arbetsplatsen.

Kvinnorna mer utbildade

De FFC-anslutna kvinnornas och männens utbildningsprofil är väldigt olika. Klarast är skillnaden i de yngsta årsgrupperna, där kvinnorna är högre utbildade än männen. Av kvinnor under 35 år har var tredje avlagt studentexamen och var femte minst en examen på institutsnivå. Männen i samma ålder har satsat på utbildning i andra stadiet: tre av fyra män under 35 har examen från en yrkesskola.

De FFC-anslutna kvinnorna vill gärna utbilda sig vidare. Tre av fyra kvinnor under 35 säger att de t.o.m. kan tänka sig att utbilda sig för ett helt nytt yrke. Den beredskapen har bara varannan man i den åldern.

Den höjda utbildningsnivån bland kvinnor står i konflikt med det faktum att 40 procent av FFC:s kvinnor utför ett monotont arbete. Oftast är det kvinnor i industrin och kvinnor under 25 som utför monotont arbete. På tio år har de monotona arbetsmomenten t.o.m. ökat i de FFC-organiserade branscherna. Samtidigt har de FFC-anslutna löntagarna fått allt mindre att säga till om när det gäller sitt eget arbete. Kvinnor har ännu mindre inflytande än männen.

Jämställdhetsrapporten Pitkää, pätkää, silppua (översatt ungefär: Långt, kort, stympat) finns på finska i pdf-format på www.sak.fi/liitteet/167.pdf

PIRJO PAJUNEN

Männen kommer allt mer

Totalt utgör kvinnorna en tredjedel av förtroendemännen, vilket inte motsvarar deras andel av medlemskåren, 46 procent.

I FFC:s och förbundens förvaltning har kvinnornas andel har minskat under de senaste åren, särskilt i styrelserna. Merparten av förbundsordförandena är män och det återspeglas i sammansättningen i FFC:s styrelse.