FFC ämnar bl.a. utreda smärtpunkterna i olika former av snuttarbete, utarbeta en modell för bevakningen av snuttarbetarnas intressen, analysera vilka avtalskrav som är de viktigaste, stryka de element i avtalen som leder till diskriminering av snuttarbetare, få bukt med den hejdlösa ökningen av hyresarbete och genomdriva särskilda kollektivavtal för upphyrning av arbetskraft.

Organisationen lovar också arbeta för lagstiftning och avtal som betonar att heltidsarbete bör föredras framom atypiska anställningar.

I sig motsätter sig FFC inte vare sig visstids-, deltids- eller hyresarbete, men välgrundade skäl för dylika bör alltid finnas. Man bör inte heller gå in för anställningar på sämre villkor än de som gäller för fasta anställningar.

FFC:s dokument tar inte ställning för kortare eller längre arbetstid. Allt sedan recessionen har det på fältet funnits behov av förändrade arbetstider i vardera riktningen. Istället för en fastslagen timkvot för arbetstiden eftersträvar FFC individuella arbetstider som beaktar arbetstagarens och dennes familjs livssituation.

Avtal med tanke på kris

FFC:s programpapper "Muutoksen suunta", kurs mot förändring, består av fyra arbetslivspolitiska delar, det beskriver arbetets och avtalssamhällets framtid och handlar om ökad jämlikhet och delaktighet.

Målet för den ekonomiska politiken är det gamla vanliga men alltjämt ouppfyllda, nämligen full sysselsättning. Löntagarna ska ha ett gott liv och företagen bör visa samhällsansvar.

Inkomstskatten vill FFC lätta bara i den mån den offentliga ekonomin det medger. En teknisk reform krävs för att öka kommunernas beskattningsrätt, fastighetsskatten borde omfatta också åkermark och skog och mervärdesskatten på servering av mat sänkas från 22 till 17 procent. FFC understöder höjd skatt på alkohol i hela EU. FFC ser också en betydande beskattningspotential i den grå ekonomin och bland gästarbetarna.

Näringslivspolitiken ska bli ett tyngdpunktsområde inom FFC. En allmän målsättning är att öka arbetsplatserna och investeringarna i Finland.

FFC och dess medlemsförbund ämnar utveckla styrningen av företagskriser med hjälp av lagar och avtal. Varje arbetsplats bör göra upp en plan med tanke på permitteringar och uppsägningar. Förtroendevalda bör utbildas för att höja beredskapen inför förändringar.

Mera arbetsutbildning på arbetstid

FFC eftersträvar en kursförändring i arbetslivets kompetenspolitik. Betydligt mera vuxenutbildning ska till, i synnerhet för dem med lägst utbildning, liksom fler program av typen Kunskapslyftet.

Arbetsgivarna bör visa betydligt större vilja att utbilda sina arbetare. FFC föreslår att man ur företagens lönsamhetstillväxt fonderar medel för utbildning som ges av företagen och på arbetsplatserna.

Arbetstider och arbetsarrangemang bör i högre grad organiseras så att de gynnar utbildning. De s.k. kunskapslotsar som utbildades inom ramen för Kunskapslyftet borde utnyttjas som kunskapsombud på sina arbetsplatser och deras position auktoriseras i kollektivavtalen.

FFC upprepar i dokumentet sitt krav på resurser och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom den aktiva arbetskraftspolitiken så att åtminstone var tredje arbetslös omfattas.

Om avtal på företagsnivån

FFC svär fortsatt trohet till avtalssystemet på trepartsbasis. Organisationen ser det nödvändigt att också framdeles knyta ihop den ekonomiska, arbetsmarknads- och samhällspolitiken, oavsett om man kommer överens om arbetsvillkoren i inkomstuppgörelser eller förbundsavtal.

Ett av de viktigaste målen för FFC:s intressebevakning är att minska inkomstskillnaderna. I en ekonomi som den finländska måste målet för lönepolitiken vara nationalekonomisk stabilitet och lönsamma arbetsplatser. Modellen med fördelningsmån och lönelinjen i de senaste helhetsuppgörelserna duger bra för FFC också framgent.

FFC förhåller sig positivt till att antalet företagsvisa avtal ökar, om avtalsprocessen sker på lika villkor. Avtalen bör i högre grad inkludera frågor som arbetets innehåll, arbetsförhållanden, organisering av arbete, ny teknik, bruk av arbetskraft, jämlikhet och miljö.

För att för sin del bidra till att avtalsverksamheten i företagen kan ske på lika villkor börjar FFC och dess förbund bygga ut förtroendemannanätverket på små arbetsplatser. Organisationen kräver alltjämt att förbundens representanter har rätt att delta i de lokala förhandlingarna.

Också fackavdelningarnas roll i sammanhanget bör utredas och göras normgivande.

Familjevänliga arbetsplatser

När välfärdstjänsterna utvecklas får man inte stirra sig blind på privatisering som det enda alternativet, anser FFC. Beslut om serviceproduktion bör förbli i demokratiska händer och servicens nivå bedömas utgående från kvalitet, effekt, resultat och personalens välmåga.

FFC anser att en bättre samordning av arbete och familj också kräver att arbetsplatserna blir mer familjevänliga. Till exempel kunde arbetstagarna på arbetstid få hålla kontakt med hem och skola och daghem.

De utländska medborgare som kommer till vårt land bör garanteras ett rättvist och jämlikt bemötande i arbetslivet. FFC är redo att stöda en behärskad arbetsbaserad invandring och förbinder sig vid nolltolerans när det gäller rasism.

För att främja facklig organisering föreslår FFC ett generationsväxlingsprojekt för hela den kommande kongressperioden.

Utöver anställningsskyddet vill Metall ge de 40 000 förtroendemännen i FFC-förbunden ökade möjligheter till information om bl.a. företagens ekonomi, strategiska planering, orderstock och andra faktorer som påverkar personalen.

De socialdemokratiska journalisternas förbund SSSL uttrycker för sin del oro över arbetstagarnas yttrandefrihet. På grund av arbetsgivarnas hårdnande attityder har det blivit allt svårare för i synnerhet organisationstidningarnas journalister att besöka arbetsplatser, och arbetsgivarnas önskan att censurera arbetstagarnas åsikter har ökat. Få arbetare vågar numera hävda sig mot sin arbetsgivare och offentligt framföra sin kritik av exempelvis arbetsförhållandena på arbetsplatsen.

Förbundet anser att arbetsgivarnas censur står i bjärt kontrast till den yttrandefrihet som grundlagen garanterar. SSSL förslår att FFC vidtar åtgärder för att trygga arbetarnas grundläggande rättigheter och genomdriver att de som har sagts upp olagligt p.g.a. sina uttalanden får rejäla uppsägningsersättningar.

Förbunden har ställt sammanlagt 32 motioner till FFC:s sjuttonde ordinarie kongress. Flitigast är PAM som står för nio, Metall för sju och Kemi för sex.

Brister i arbetslöshetsskyddet

Också brister i de arbetslösas rättigheter har fått flera förbund att fatta pennan. Bl.a. efterlyser Trä en ändring i lagen om arbetskraftstjänster och arbetslöshetsskydd så att en arbetslös inte förlorar sina förmåner om han vägrar att ta emot ett arbete utan minimiarbetstid. Förbundet vill att FFC tar i med kraft också då man vill tvinga arbetstagare att bli egna företagare för att slippa ansvaret för deras grundtrygghet.

Kemiförbundet anser att arbete med lönestöd alltid bör vara på heltid och berättiga till fulltaligt arbetsvillkor och inte bara partiellt.

Kemi, liksom Medie- och Byggnadsförbunden, kommer dessutom med en rad förslag till ändring och preciseringar av detaljer i arbetslöshetsskyddsbestämmelserna. De flesta förslag har funnits på förbundens kravlistor alltsedan arbetslöshetsskyddet försämrades under recessionen.

Servicefacket kräver att FFC arbetar för att få spelregler för hyresarbete. En trepartslagberedning om hyresarbete bör påbörjas med det snaraste för att skapa en lag där det klart och tydligt slås fast när det är rätt att använda hyresarbete och hur man tryggar hyresarbetarnas och de fast anställdas rättigheter.

Servicebranschen utbildar inte

Förbunden går också ut på bred front med krav på bättre möjligheter till utbildning.

Servicefacket kräver att alla löntagare får möjlighet att utveckla sitt eget arbete och på arbetstid få utbildning som arbetsgivaren bekostar. Kravet baserar sig på en medlemsundersökning som visar att branschens arbetsgivare hyser ett allt mindre intresse för att utbilda sin personal.

Metall kräver att FFC vidtar åtgärder för att lärare med specialkompetens i inlärningsvårigheter finns tillgängliga också i yrkesutbildningen för vuxna och utbildningen för fristående examen.

Metall önskar ändra lagen om studieledighet så att man kunde få högst fyra års studieledighet under sju års tid, om man har arbetat minst ett år på heltid för samma arbetsgivare. Lagen ger i dag rätt till två studieår under en period på fem år.

Bristfälligt arbetarskydd

Byggnads fäster FFC:s uppmärksamhet vid ett ständigt bekymmer som branschen tampas med, nämligen företagshälsovården. Förbundet kräver att FFC genomdriver kvalitativa hälsovårdstjänster för alla arbetstagare.

Servicefacket efterlyser bättre arbetstrygghet som förbundet menar att blivit mer eftersatt ju större betydelse servicen fått. Det största bekymret är den ökande risken för våld i servicearbetena, menar förbundet.

Metall önskar att FFC anställer en läkare som är förtrogen med arbetshälsa, detta så inte endast EK:s läkare tillåts uttala sig som ensam expert i offentligheten.

Postunionen PAU önskar för sin del en ny FFC-jurist som betjänar särskilt de små förbunden.

Samarbetsprogram för organisationsfältet

Den FFC-anslutna fackföreningsrörelsen bör utveckla sin egen organisation och verksamhet, kräver JHL, Metall, Kemi och Trä.

De offentligas JHL menar att FFC i brådskande ordning bör bereda ett samarbetsprogram för att säkerställa en hög organiseringsgrad också framdeles. Detta så att FFC attraherar också högt utbildade och klavbinder det tryck på förändrade förbunds- och avtalsgränser som förändringar i produktionsstrukturerna förorsakat.

Klara regler för gränsgången efterlyser också Kemi och Metall, i synnerhet i de fall där arbetsgivaren byter centralorganisation.

Kemi och Servicefacket vill ha tillbaka den stängda regioncentralen i Mariehamn.

Trä anser att FFC:s regionala verksamhet kräver en utredning om bl.a. funktion, innebörd och effektivitet. Förbundet låter förstå att centralorganisationens och förbundens regionala arbete inte för närvarande drivs så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som det borde.