– Medarbetarna är kunniga, unga och entusiastiska. Jag räknar med att också hinna delta i det pratiska arbetet, säger teknologie doktor Takala, som betecknar sig som en pragmatiker.

Etik, moral, ekonomi och solidaritet

I Europa sker det 8000–9000 arbetsolyckor med dödlig utgång varje år. Men de är bara toppen av isberget. Cirka 140 000 EU-medborgare dör därtill i arbetsrelaterade sjukdomar varje år, har Takala själv räknat fram.

– Det handlar inte bara om etik och moral. Också arbetsgivarna bör fås att inse att hela samhället drar ekonomisk nytta av att människor är i skick, både i arbetslivet och därefter, säger han.

Någon genväg från låg till hög konkurrenskraft finns inte, om inte arbetsmiljön är bra. Där föds de goda idéerna, en ny design, nya produkter.

– Storföretagen har redan insett detta, men hur få östra Europa och småföretag med? Konsumenterna är viktiga, fråga gärna under vilka förhållanden apelser och tomater producerats i t.ex. södra Spanien. Immigranterna, arbetarna där är som slavar, de vågar inte klaga då de har endast ett ännu sämre alternativ – att återvända till Afrika, säger Takala. Och tillägger.

– Sist och slutligen är det fråga om solidaritet EU-medborgarna emellan, men också om global solidaritet.

Strategier måste följas upp

Lagstiftning och direktiv sköts från EU i Bryssel. Arbetsmiljöbyrån är närmast EU-kommissionens arbetshandske, och kommissionen ska före årskiftet slå fast EU:s arbetsmiljöstrategi för åren 2007–2012.

– Goda lagar har föga effekt om den lokala kulturen gör att de inte följs, lika lite som bra strategier om de inte följs upp, säger Takala som i samarbete med EU:s rådgivande trepartskommitté för arbetsmiljöfrågor skrivit ihop ett utkast till en konkret strategi — som han hoppas EU-kommissionen i huvudsak godkänner.

Takala räknar med att de viktigaste punkterna i världsstrategin som slogs fast vid ILO:s arbetskonferens i somras — och som ingår i utkastet — finns med i den slutliga strategin, nämligen kunskapshantering och informationsutbyte samt främjande av och försvar för en god arbetsmiljö.

Byråns årsbudget på kring 15 miljoner euro slår EU-parlamentet fast i dagarna. Byråerna som delar kakan har blivit allt fler.

Vill höja profilen

Byråns uppgift är att samla, analysera och sprida information för att skapa en bättre arbetsmiljö och säkrare arbetsplatser runtom i Europa. I snitt råkar en arbetstagare ut för en arbetsolycka var femte sekund, medan det dör en arbetstagare i en olycka på arbetsplatsen varannan timme.

Takala, som själv började sin bana som inspektör på finländska social- och hälsovårdsministeriet år 1973, pekar på att information är viktig, inte minst just för arbetarskyddsinspektörerna.

– Även om inspektörerna ibland stänger riskfyllda arbetsplatser går deras arbete till 80 procent ut på att ta en bra lösning från ett företag, och informera ett annat om den, påpekar han.

Arbetsmiljöbyrån fyller tio år i år och verksamheten utvärderas som bäst av en firma i London som inkluderat små, medelstora och stora företag i samplet, i vilket också ingår bl.a. byråns focal points, s.k. kontaktpunkter i de 25 EU-länderna. Varje focal point har ett nationellt nätverk med arbetsmarknadsparter, institut, universitet och andra organisationer, så sammanlagt är ca 600 organisationer med i de europeiska nätverken.

Byrån har ofta rosats för sina kampanjer — Europeiska arbetsmiljöveckan firas varje år i oktober — men fått kritik för att tala mycket men ha för lite substans. Takala vill satsa på att höja byråns profil.

– Vi måste stärka substansen, tala om vad vi är bra på, bäst på, skapa en egen identitet. Synligheten kräver trovärdighet, säger Takala.

Europas måste bli mer progressivt

Under sina år på ILO har Takala sett att många stora länder mest ägnar sig åt navelskådning, och att Europas ord väger tungt i arbetsmiljöfrågor.

– Ingen kommer att hjälpa världen om Europa inte gör något. Kampanjer är ett sätt att väcka politikerna, få dem att stöda oss som arbetar för en bättre arbetsmiljö. Likaså kan de 210 miljoner arbetstagarna i EU påverka politikerna genom att rösta för en bättre arbetsmiljö, betonar Takala.

Inte ens i Europa rinner progressiva idéer till obehindrat. Mer än hälften av de 25 EU-länderna styrs av relativt konservativt sinnade regeringar från arbetarskyddets synpunkt. Takala nämner Sverige som ett avskräckande exempel: den nytillträdda regeringen har beslutat lägga ned Arbetslivsinstitutet i sommar och skära arbetsmiljöinspektionen radikalt.

– Däremot har hela den finländska regeringen, ställd inför problemet med en snabbt åldrande arbetskraft, som en av de få nog insett behovet av satsningar på arbetsmiljön, menar han.

Det Finland dock saknar är en samordning av arbetsmiljöarbetet på det nationella planet, och någon som leder arbetet.

– Är det statsminister Vanhanen som ska ansvara? Ingen vet vem som är ansvarig, säger Takala och räknar upp en rad arbetsmiljöaktörer: social- och hälsovårdsministeriet, arbetsministeriet (med i ILO), tillsynsmyndigheter, Arbetshälsoinstitutet, inspektionssystem för kemikalier och farliga ämnen, el, hissar, tryckkärl, strålskyddscentralen med mera, med mera.

Situationen är liknande i många länder. En god förebild är Storbritannien där det mesta samlats under en myndighet, Health and Safety Executive.

Lyckat projekt i nya EU-länderna

Trots harmoniserad lagstiftning, EU-direktiv, samma krav på arbetarskyddsinspektionen med mera uppvisar arbetsmiljön på många enskilda arbetsplatser, inte minst i södra delen men också i de nya EU-länderna stora brister. Skillnaden i arbetskultur är stor mellan länder som Sverige och Rumänien, snart medlem i EU.

– Strukturerna är på plats men processen kräver tid och måste få ta tid, kanske 50 år. Byrån har startat upp ett projekt för att minska hälsorisker i små och medelstora företag i de tio nya EU-länderna. Det har varit framgångsrikt, i snitt har 90 personer deltagit i var och en av de 37 work shops vi arrangerat på 12 språk, berättar Takala.

HWI-projektet — Healthy Workplace Initiative — fortsätter åtminstone till 2008. Bulgarien och Rumänien, EU-medlemmar från januari, och kandidatländerna är också med.

INGEGERD EKSTRAND
Bilbao