– Vi försöker inte ersätta kunskap, utan sammanställa den. Vi väljer ämnen, ger uppdrag till de bästa experter vi hittar i Europa. Forskningen övervakas och koordineras härifrån, och resultaten blir tillgänglig på vår webbplats och som publikationer, berättar Eusebio Rial-Gonzalez, chef för åtta anställda på riskcentrum.

I en färsk rapport — den finns komprimerad som faktablad nummer 60 på http://osha.europa.eu/publications — finns en expertprognos om nytillkomna fysiska arbetsmiljörisker. Risker är t.ex. långvarigt sittande än stående som kan ge muskuloskeletala sjukdomar (för övrigt temat för nästa års arbetsmiljövecka) i armar, rygg, eller t.ex. ventrombos, övervikt och cancer. Effekterna förstärks av psykosociala riskfaktorer som arbetskrav, stress, låg kontroll över arbetet, otrygg anställning och mobbning, likaså spelar fysiska egenskaper på arbetsplatsen in.

Tre rapporter till kommer snart: om biologiska, kemiska och psykosociala nytillkomna risker.

– Många risker går in i varandra: ju högre tempo, desto mera stress och desto större risk för att lyfta fel, med kanske muskelskada som resultat, påpekar Rial-Gonzalez.

Okända nano

En het potatis just nu är nanoteknologin, dvs tillverkning av de allra pytteminsta föremål, är något som riskcentret ser som bekymmersamt. Kunskapen om egenskaper och beteende hos dessa minimala ting har sackat efter den fart med vilken de produceras och utvecklas.

– Vi ska inte sluta utveckla, men vara medvetna om optionerna. Kanske upptäcker man senare att riskerna inte är så stora, eller att de kan förebyggas, säger Rial-Gonzalez och drar en parallell till GMO, genmodifierade ämnen som debatterades livligt för en del år sedan.

Det centret gör är att publicera information om nano, dels uppmuntra expertinstitut i Europa att samarbeta kring nano-forskning.

– Nano bör tas med i den lagstadgade riskartläggningen på arbetsplatserna. Många mindre och medelstora arbetsplatser, där över 90 procent av arbetstagarna i EU jobbar, kämpar för att överleva och tar inte till sig ett komplicerat system, därför satsar Arbetsmiljöbyrån på att producera enklarare system för riskkartläggning, säger Rial-Gonzalez som understryker att all kartläggning bör ske i samarbete med arbetstagarna, som ofta hittar de bästa lösningarna då de ju gör jobbet.

Nya risker uppkommer ständigt, och riskcentrum försöker upptäcka dem genom bl.a. arbetstagarrepresentanter på olika plan. Studier lider av time lag — ett år kan ha gått innan rapporter föreligger. Rial-Gonzalez lyfter därför fram företagshälsovården som en viktig larmapparat.

– Ställs en läkare inför likartade, okända symptom hos arbetare på en arbetsplats kan varning om en eventuell risk gärna utfärdas. Vi gör då våra målgrupper, politiker och forskare, uppmärksamma på saken medan andra enheter på byrån informerar om god praxis.

Acceptabla risker — finns de

Riskfritt är en utopi. I stället gäller det att avväga vilken risknivå som kan anses acceptabel. Rial-Gonzalex, själv sociolog, ser risken som relativ, som bör sättas i samband med vilken utdelning den ger. Förväntan om positiv utdelning kan öka benägenheten att acceptera något större risk.

– I gråzoner är det skäl att vara försiktig, dvs då det är okänt vilken effekt en exponering har, och på vilken nivå den kan vara acceptabel, dvs vilka kemiska och biologiska biverkningar som uppstår, säger han och varnar för att övervärdera respektive undervärdera risker.

– Riskpengar utbetalades på sina håll för inte alltför länge sedan, att jobbet hade en känd risk inbyggd, men nu föredrar människor säkra jobb. Men inte ens kunskap och information leder alltid till ändrat beteende. Riskerna med rökning är välkända men ändå röker ju människor, påpekar riskcenterchefen.

Av tradition har arbetsmiljöarbetet fokuserat på arbetsolycksfall. För varje dödlig arbetsolycka inträffar en mängd icke-dödliga. Ovanpå det finns en oändlig mängd yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar.

– Koncentrerar vi oss enbart på olyckor blundar vi för en oerhört stor bit av arbetshälsan, en bit som är svårare att mäta och mer på långs sikt. Harmoniserad statistik behövs, säger Rial-Gonzalez.

I dag räknar en del länder in olycksfall under resor till och från arbetet, andra inte.

– Och vi ska inte glömma de illegala arbetare, som uppmanas tiga om var de drabbats, och söka sig till vanliga sjukhus, påpekar han.

Stressen gammal — orsakerna nya

Stressen är ett växande problem. Den hastighet med vilket dagens liv rullar, bekymrar inte endast arbetsmiljöexperterna. Att arbetstempot kan ge problem visade ju redan Charles Chaplin för 70 år sedan i filmen Moderna tider, där han försökte hålla maskinens tempo i fabriken.

I dag är det allt färre maskiner som dikterar tempot. Deras roll har tagits över av människor, av de klienter och kunder som arbetstagare inom utbildning, social- och hälsovård, handel och i andra serviceyrken möter.

– Kundkontakter kan vara stressande, inte minst inom social- och hälsovården där arbetstagarna bör hålla en viss distans men inte helt stänga av sina känslor. Här kan jobbrotation, kollegers stöd hjälpa, säger Rial-Gonzalez som pekar på att problemet växer i takt med att befolkningen åldras och behöver allt fler som ser efter sig

Primärsektorn, som jordbruk, och också tillverkningsindustrin krymper. I stället växer den tertiära sektorer, som finansservice, offentlig service, fritid med flera. Och i tertiärsektorn växer de psykosociala riskerna.

– Även om vi i Europa är globalt privilegierade, och har goda arbetsförhållanden bör vi vara på vår vakt då de här förändringarna sker, samtidigt som arbetsstyrkans sammansättning ändras, åldras. Då vi ser på nya risker går det inte att tänka med det gamla huvudet på de gamla riskerna, utan att se framåt, säger Eusebio Rial-Gonzalex och lyfter upp Riskcentrums logo: en man med kikare.

INGEGERD EKSTRAND

– Internetexpansionen har gjort det betydligt lättare att ta fram tillförlitlig, praktisk arbetsmiljöinformation. säger Sarah Copsey som på sin tidigare arbetsplats, brittiska Unison — Storbritanniens största med i dag 1,3 miljoner medlemmar — många gånger letade förgäves.

Som projektledare och arbetsmiljöexpert tog Copsey fram material för Europeiska arbetarskyddsveckan som i år fokuserade på risker som unga arbetstagare löper. Faktablad om dessa — nummer 61–66 — finns på samtliga EU-språk på webben, på http://osha.europa.eu/publications, välj så språk.

Just nu deltar hon i utvärderingen av de 35 projekt — två för övriga från Finland — om god praxis för unga arbetstagare som tävlar om priset som delas ut i mars. Copsey sammanställer också en broschyr om tävlingsbidragen, inklusive praktiska exempel från arbetsplatserna.

För första gången har kampanjveckans webbsida också gett möjlighet att ställa frågor. Copsey är realist och menar att det knappast är den sida ungdomar söker sig till i första hand, men hon hoppas att informationen når dem via lärare och andra.

– Det krävs både fantasi och hårt arbete att få in arbetsmiljötänkandet i hela kulturen, upp till de självständiga universiteten, menar Copsey och pekar på Storbritannien där arbetsmiljömoduler ingår i ingenjörsutbildningen. En väg är via yrkeskårsförbund, typ arkitektförbunden. Det byrån nu gör är att samla in exempel som andra intresserade kan tillämpa.

Webbinfo om byggjobb och funktionshinder

Kampanjveckan kan också byggas ut, genom gemensamma aktiviteter på arbetsplatserna, eller som i de nya EU-länderna där årets vecka kopplats till sådant som unga i trafiken, initierat videotävlingar. Entusiasmen i länder som Slovakien, Tjeckien och Polen var stor, det såg Copsey själv på ort och ställe.

– Att ha alla EU:s medlemsländer att fokusera sig på ett och samma tema ger en effekt som sprider sig på ytan. Det är en stark grej. Kampanjer stimulerar tanke och aktiviteter, säger Copsey men understryker att det lönar sig att ta en titt på OHSAs webbsidor, också för annan information, som t.ex. byggjobb, kön och hälsa eller hur garantera säkerhet och hälsa för anställda med funktionshinder, faktablad nummer 53.

– Det är ett oerhört slöseri med resurser, också ur arbetsgivarens synvinkel, då de vägrar anställa funktionshindrade, oftare kanske pga okunskap än diskriminering. Byrån säger bestämt att funktionshinder och säkerhet är helt kompatibla. Det finns ju exempelvis icke ljudbaserat larmsystem om någon arbetstagare är döv, påpekar hon.

Grundprincipen för den europeiska arbetsmiljölagstiftningen är att arbetet ska anpassas till människor. Människor med funktionshinder omfattas av den europeiska antidiskrimineringslagstiftningen.

– Ett problem på t.ex. större brittiska arbetsplatser är att arbetsmiljöfrågor sköts av en teknisk enhet medan jämlikhet handhas av personalavdelningen. De här två bör diskutera ihop sig, menar Sarah Copsey.

Också arbetsplatser har hittat webbsidorna

Att OHSA via nätet når ut också till arbetsplatserna visar en färsk on-line-undersökning. Av de 7000 svarande kom 37 procent från privata och 13 procent från offentliga arbetsplatser.

– Vi blev mycket positivt överraskande, över att hälften av svaren kom från arbetsplatserna, säger Jesper Bejer, nätverkschef på OHSA, dit han kom för fyra år sedan från danska syselsättningsministeriet.

Bejer svarar för kontakterna till OHSAs nätverk med focal points, kontaktpunkter i de 25 EU-länderna, där myndigheter, arbetsmarknadsparter, arbetshälsoinstitut med flera. Nätverket bygger på trepartsprincipen och nya points välkomnas. Focal points har ett eget extranet och mycket är baserat på epost.

Focal points finns också i alla kandidatländer, dvs Bulgarien, Kroatien, Rumänien och Turkiet liksom i icke-EU-anslutna Island, Liechtenstein, Schweiz och Norge. Samarbetsområdena är fyra, dels organisering av det nationella nätverket, dels konsultationer ifråga om god praxis – som i slutändan resulterar fact sheets, faktablad - dels har varje land sin egen hemsida, så besökare kan stifta bekantskap med tex lagstiftningen i de europeiska länderna, och dessutom genomförs en årlig kampanj i alla länder.

– Vår mest synliga produkt är givetvis den årliga arbetsmiljöveckan. Men via vår webbplats går det att ta fram t.ex. lagstiftning i medlemsländerna, upplyser Bejer.

OHSAs hemsidor har i snitt ca 60 000 besök per månad, OHSA självt och sökrobotar icke medräknade.

INGEGERD EKSTRAND