– Utan regionala skyddsombud hade våra medlemmar inte någon arbetsmiljö alls på de små arbetsplatserna. Ohälsorisken är ofta större, medan känslan av att vara ett med företaget gör att de som drabbas sällan vågar ställa egna krav på förbättringar i sin arbetsmiljö, säger Christina Järnstedt med ansvar för RSO-verksamheten på LO.

Hon påpekar att det även är svårt att få skyddsombud på rörliga arbetsplatser eller där medlemmarna arbetar deltid eller är timanställda.

RSO har sin styrka i formella rättigheter, nära samarbete med bl.a. inspektörerna, fungerande ekonomi och gedigen kunskap.

Grundutbildningen har skett vid och bekostats via Arbetslivsinstitutet som regeringen lägger ned i sommar. Vidareutbildningen bekostas ur de 100 miljoner kronor, knappa 11 miljoner euro, som de tre centralorganisationerna årligen får för RSO-verksamheten.

– Pengarna bör öronmärkas och uppdateras mot löneutvecklingen. Exempelvis år 2005 gick slutnotan på 131 miljoner kronor (14,3 miljoner euro), så LO-förbunden fick skjuta till 50 miljoner (14,3 miljoner euro), konstaterar Järnstedt.

RSO besök om personal på 5 till 49

Minst en och högst 49 anställda, av vilka åtminstone en del hör till fackförbundet, ska det finnas på en arbetsplats för att ett regionalt skyddsombud ska få besöka den. Hela 99 procent av alla svenska företag hade färre än 50 anställda år 2001. Också där eget skyddsombud finns kan RSO tillkallas. Ännu i dag saknas lagstadgat arbetsmiljöarbete på många arbetsplatser, trots att lagen funnits sedan 1992.

Om de anställda är minst 50 finns en skyddskommitté.

– RSO utses på tre år och har från 50 till 2000 arbetsplatser att kolla upp. De regionala skyddsombuden är i regel huvudskyddsombud på ett företag men förhandlar fram en ledighet om 3–6 månader per år, och är under den tiden anställda av sin fackavdelning, säger Järnstedt.

Redan 1949 ansökte Byggnads hos Kungligt Majestät att få utse skyddsombud utanför arbetsplatsen. Sedan 1974 har förbunden rätt att endast anmäla hur många RSO de önskar och då gick många fler förbund att gå inför RSO.

Systemen varierar. Transports 38 RSO är anställda som förtroendemän av sina avdelningar, medan Handels och Byggnads RSO arbetar halva tiden som regionala skyddsombud, den andra halva som ombudsmän. Järnstedt påpekar att det är viktigt att skilja rollerna åt, då statsbidrag utgår för RSO.

Tvärfacklig samverkan sparar pengar

Tvärfackliga samverkansprojekt, som mellan Industrifacket (nu i Metall), Skogs- och Träfacket samt Livs i Värmland har utfallit väl, menar Järnstedt.

– Exempelvis Livs RSO på väg till ett företag i sin bransch kan sticka sig in i skogen och kolla arbetet där. På ett stort område räcker pengarna inte till för att alla RSO ska åka iväg. Så här sparas det men inspektionen blir gjord, säger hon.

För företagen kostar ett besök inget. RSO blir de facto billigare än att ha ett eget skyddsombud på arbetsplatsen.

– Arbetsgivare vänder sig ofta hellre till ett regionalt skyddsombud de känner, än till sin egen organisation. RSO är inte ute efter att ställa till med problem, utan att få igång ett arbetsmiljöarbete och bevaka att arbetsgivaren åtgärdar arbetsmiljöproblemen, påpekar Järnstedt.

RSO har samma rättigheter som andra skyddsombud enligt arbetsmiljölagen. Järnstedt understryker att det är viktigt att alla LO-medlemmar, också de på små och medelstora arbetsplatser utan skyddsorganisation, har en bra arbetsmiljö.

– RSO vakar ju över alla på arbetsplatsen, även de som inte är medlemmar. Bara i förhandlingsfrågor särskiljer vi medlem och icke medlem. RSO gör en samhällstjänst, men det glömmer många när de ifrågasätter RSO:s roll.

Främst genom pensionsavgångar och företagsnedläggningar har LO tappat 400 regionala skyddsombud på två år. Klart är att fler behövs, inte minst då arbetsmiljön hamnar i riskzon genom att den svenska regeringen beslutat skära ned medlen till Arbetsmiljöverket med 157 miljoner tre år framåt. Det här kan skära ned inspektionsbesöken med 20 procent. Inspektörerna kommer redan i dag kanske en gång på tio år, medan RSO gör besök vartannat år.

Arbetsmiljökommittéer för regionala skyddsombud och huvudskyddsombud finns i samtliga 18 LO-distrikt. Flera gånger per år ordnas tvärfackliga arbetsmiljödagar runtom i Sverige.

Kanske inspirerade av framgången med regionala skyddsombud — en nära nog unik verksamhet — förs just nu en diskussion om regionala förtroendemän i LO-huset i Stockholm.