
Mikael Forss
Glöm inte att drömma!
Drömmar
är viktiga. Världens kanske mest kända dröm var den som farao drömde och den
gammaltestamentliga hjälten Josef uttydde. En annan berömd hjälte i samma bok, Daniel,
fick hedersuppdraget att uttyda den babyloniske härskarens dröm. Vi drömmer alla, vad
de betyder och om de betyder något, vad de betyder, och vad detta i så fall kan leda
fram till har i alla tider och alla kulturer väckt stort intresse.
Numera ges vanliga nattdrömmar snarast personpsykologisk tolkning i
Freuds eller Jungs efterföljd, eller avfärdas drömtydning som rent vidskepligt nonsens.
Som maktens rådgivare har antikens gudomligt inspirerade drömtydare ersatts av
högutbildade experter och konsulter, men önskan att drömma och att få råd och
inspirerad vägledning inför framtiden har inte försvunnit någonstans.
"Hela
folks och nationers liv och öden
har påverkats av de mäktigas drömmar,
på gott och ont."
Vid sidan av kärlek, krig och våld är mera eller mindre overkliga
eller absurda drömmar en av de vanligaste inspirationskällorna till konst och
litteratur. Ett otal visor och dikter innehåller just ordet dröm, som för övrigt kan
härledas från tyskans trügen, bedra. En dröm kan således anses som en bedräglig
sinnebild. Nåväl, drömbilden må i sig vara flyktig och bedräglig, eller tolkningen
vidskeplig, drömmar och visioner kan trots det vara ytterst starka och få stor i
betydelse i en människas liv, vilket många forna och nutida celebriteters personhistoria
vittnar om. Man kan utan överdrift säga att hela folks och nationers liv och öden har
påverkats av de mäktigas drömmar, på gott och ont.
Drömmar är inte bara bildsekvenser som vi ser, och ibland kommer ihåg, från nattens
sömn. Också mera eller mindre systematiska visioner och planer för framtiden brukar
kallas drömmar. De formas ofta till gemensamma, kollektiva drömmar, och det just här vi
finner horder av allehanda konsulter som livnär sig på att framkalla och systematisera
dessa sinnebilder.
Nationer och deras ledare drömmer om sin strategiska position och makt i framtiden.
Företag drömmer om sin marknadsställning och storlek, sin betydelse och sitt framtida
produktsortiment. Politiska partier drömmer om valframgång och om vad de ska åstadkomma
när de vinner val. Diktare, konstnärer, designers och vetenskapsmän hittar via drömmen
nya kreativa idéer som i en eller annan form omger oss överallt.
Många, ja kanske en majoritet av mänskligheten, drömmer om ett bättre samhälle i
fred, frihet och välstånd. "Jag har en dröm!" ska Martin Luther King ha sagt.
I verkligheten blev kanske det inte riktigt så som han hade önskat sig med
jämställdheten mellan raserna, åtminstone inte ännu. .En annan stark visionär var
Gandhi, en tredje Olof Palme. De föll alla offer för lönnmördares kulor som lade deras
jordeliv i grus och aska. Men drömmarna lever kvar, ur drömmen föds hoppet och ur
hoppet livskraft.
Drömmar är alltså viktiga. Men hur står det till med våra drömmar? Vi
översvämmas dagligen av konkurrerande bilder från starka visuella medier så som
tidningar, TV och Internet. Men i medievärlden är som bekant "goda nyheter inga
nyheter" och trycks gärna ner, medan de negativa sinnebilderna, våld, gräl,
skandaler, mänsklig förnedring och elände får övertaget.
Här går det lätt så att våra egna drömmar går förlorade, antingen i
Hollywood-drömmens falska glamour eller i antidrömmens cyniska realism där allt det
drömbara redan är drömt, nedskrivet och filmat. Därför är dessa medier veritabla
drömvirus.
Vi måste slå bättre vakt om våra drömmar. Upp på barrikaderna mot
drömförstörelsen! Vi behöver en drömmiljöpolitik som obarmhärtigt motverkar alla
drömförorenande medieangrepp.
Det är inte så svårt. Det är alltid bäst att stämma i bäcken. Den enklaste
metoden är att använda den röda knappen på TV-fjärrkontrollen och strömknappen på
datorn, lägga sig lite tidigare med en god, gärna gammal, bok, sova ordentligt. Helt
ofarligt och garanterat drömbefrämjande. God natt, goda drömmar!
Löntagaren
29.3.2007 nr 3/07
|