Ofta förblir denna yrkesslang, yrkesjargong, mer eller mindre hemlig för utomstående. Ibland tar sig ord från den ut i allmänspråket. Och ibland händer det att driftiga personer samlar dessa ord och ger ut ordböcker med förklaringar. En sådan fick jag nyligen i min hand. Det är fråga om den tredje och omarbetade upplagan av yrkesjargongen inom hotell- och restaurangbranschen i Sverige, utgiven av Hotell och Restaurang Facket. Jodå, så heter det — jag har en del synpunkter på hur språkriktigt det namnet är.

Boken heter Galoschjesus och frukostflingorna. Och vad är en galoschjesus? Så här förklaras det i ordboken: rockvaktmästare, uttrycket förekom då herrar använde galoscher, andemeningen var att han frälste herrarna från blöta fötter genom att hålla reda på deras galoscher.

När det gäller dörrvaktmästare och rockvaktmästare kan vi bara konstatera att kärt barn har många namn: dörrslusk, mindre omtyckt dörrvakt som hade till uppgift att ta ut stökiga gäster och hålla ordning på kön utanför restaurangen, uttrycket användes under motboksperioden. Entrévakt användes för att komma bort från motbokstiden, entrévärd för att komma bort från hänsyftningar till muskelbyggare.

Garderobiär och gorilla behöver ingen förklaring. Det torde däremot kylskåp behöva: dörrvakt, benämningen kommer sig av vaktens iskalla blick och fyrkantiga kroppshydda, uppstod i slutet av 1990-talet. P-slusk står för dörrvakt, dörrvaktmästare. Rockslusk kallades ofta tamburmajoren som avvisade onyktra gäster.

Tamburbiträde är förstås hjälpreda till tamburmajoren.

Boken tar inte bara upp mer eller mindre skämtsamma eller elaka uttryck, utan förklarar också helt sakliga yrkesbeteckningar. Till exempel förklarar boken att en rockvaktmästare arbetar i restaurangens garderob och tar emot gästernas kläder.

Garderobjesus och frukostflingorna heter boken. Det visar sig att frukostflinga också är ett skämtsamt namn på en grupp anställda: frukostvärdinna eller restaurangbiträde med ansvar för frukostservering.

Nu har jag bara petat på en liten del av boken, "yrken och arbetskamrater". Det finns en del godbitar kvar där, som beteckningar på finländska arbetskamrater. Dem och annat i boken får jag säkert skäl att återkomma till.

Så här inför den annalkande sommarsäsongen på kaféer och restauranger kanske jag bör påpeka att det som på finska kallas terassi på svenska heter uteservering.

Och så ett litet P.S: Efter diskussion har vi kommit fram till att det nya stora fackförbundet Teknologian ammattilaisten unioni TEAM på svenska blir Teknologifacket TEAM. I FFC finns redan två förbund med "facket" i namnet, Kemifacket och Servicefacket PAM. Det är också vad som allmänt används i Sverige.