På flera arbetsplatser planerar man att under de närmaste åren ta i bruk en arbetstidsbank. Flexibla arbetstider bör planeras utgående från både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov.

Arbetstagaren kan ha behov av att få komma senare på jobb, lämna jobbet tidigare, få lediga dagar eller längre perioder ledigt. Arbetstidsbankens tanke är att svara på de här behoven och förbättra människors ork i arbetet, produktivitet och konkurrenskraft.

Över 60 procent av arbetstagarna kan redan nu tillämpa ett arbetstidsarrangemang, där de timmar som går över den regelbundna arbetstiden skrivs upp och tas ut i ledig tid. Det är ändå ytterst få som har tillgång till en arbetstidsbank. Med en sådan avses ett system där arbete och fritid samordnas, där man kan deponera arbetstid, införtjänade ledigheter och penningförmåner som har omvandlats till ledig tid, för att ta ut när man behöver det.

– Med en arbetstidsbank förlängs inte arbetstiden, och den löser inte heller någon arbetskraftsbrist. Inte heller förkortas arbetstiden, den placeras helt enkelt om, förklarar Antila.

Rättvist ledig

FFC har sammanställt ett direktiv om arbetstidsbanker för förbundens kollektivavtalsförhandlingar. För förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige har särskilda guider utarbetats. I direktivet till förbunden lyfter man fram saker som det kan vara värt att dryfta under förhandlingarna. Om förbundet det önskar, kan det ta upp frågan vid själva förhandlingarna för att finna en tillämpning som lämpar sig för branschen. På basen av den kan man sedan lokalt avtala om hur arbetstidsbanken ska förverkligas i praktiken.

När man förhandlar om arbetstidsbanker måste man noggrant komma överens om vilka förmåner som kan deponeras i banken och vid vilka tillfällen arbetsgivaren har rätt att vägra ge ut intjänad ledighet. Det lönar sig också att enas om principerna för utdelning av ledigheter i de fall att flera arbetstagare på en gång vill ha ut sina ledigheter och man inte kan bevilja det åt alla. Principerna bör vara rättvisa och lika för alla arbetstagare.

Juha Antila hoppas att de lokala avtalen om arbetstidsbanken sänds för godkännande till fackavdelningen och för kännedom till förbundet.

– Med det här vill vi inte öka kontrollen men förbättra servicen. Förbunden skulle ju i annat fall inte känna till vilket slags arbetstidsmodeller som förekommer på arbetsplatserna.

Arbetstidsbankerna blir sinsemellan mycket olika. Det är enligt Antila tänkbart att vi i framtiden får en lag om arbetstidsbanker, som definierar ramarna för arrangemanget.

Arbetstrivseln ökar

I en del branscher har man redan i höstens kollektivavtal gått in för arbetstidsbanker och i andra branscher har man beslutat återkomma till saken. I Servicefacket PAM skrevs en arbetstidsbank in i kollektivavtalen för skidcentraler, programbyråer och nöjes-, tema- och upplevelseparker. I de här branscherna har man erfarenhet av arbetstidsbanker sedan fem år. Bankens syfte är att åstadkomma fasta heltidsanställningar för allt fler arbetstagare.

– Experimentet visade, att när människor får planera sin egen arbetstid och kan samordna med sin fritid, minskar sjukfrånvaron drastiskt. Arbetstrivseln ökade markant och vi fick flera fastanställningar, berättar Lassi Ojanen, som är PAM:s förhandlingschef för hotell- och restaurangbranschen.

– Då man i skidcentren gör i medeltal nio timmars arbetsdagar under högsäsong klarar man sig på det här viset bättre igenom branschens menförestider, förklarar Ojanen.

I kommunsektorns förhandlingar var det istället arbetsgivaren som föreslog en arbetstidsbank men arbetstagarnas synpunkter avvek väsentligt från förslaget.

– Utgångspunkten borde vara att ledigheterna kan tas ut som hela dagar och att de räknas som arbetstid. En arbetstidsbank minskar ju inte behovet av arbetstidsersättningar och det är ju inte heller övertidsersättningar som deponeras, motiverar JHL:s avtalsombudsman Minna Pirttijärvi.

Arbetstidsarrangemangen bör också vara systematiska. I personalplanen är det skäl att utreda hur arbetstidsbanken påverkar bruket av arbetskraft. Ledigheterna måste kunna tas ut så att man inte behöver avlöna flera vikarier för det.

Pirttijärvi säger att en arbetstidsbank kan vara bra för någon av yrkesgrupperna i kommunsektorn, exempelvis skolgångsassistenterna. De kunde jobba in timmar under skolterminerna som sedan förkortar perioden utan lön under skolloven.

– Vi kunde pröva arbetstidsbanker på några platser och utgående från det utveckla en fungerande modell innan vi alls börjar avtala om saken i ett kollektivavtal, menar Pirttijärvi.

Flextimmar istället för permittering

På Metso Papers fabrik i Järvenpää har man använt en arbetstidsbank i tre års tid. På Metso innebär det att arbetstagaren, efter att ha jobbat övertid, bestämmer om övertiden ska antecknas som normal övertid eller som flextid. Flextimmarna kan tas ut i ledig tid i ett senare skede. Övertidsersättning betalas ut som normalt också för de timmarna.

– Införtjänade flextimmar tas ut i ledig tid när orderstocken är lite, och då undviker vi permitteringar, berättar huvudförtroendeman Juha Kaasinen.

I början befarande arbetstagarna att arbetstidsbanken skulle sabotera systemet med övertidsersättningar. Nu skulle de inte längre avstå från sin bank.

Största delen av de arbetstagare som har möjlighet till flextimmar utnyttjar systemet i någon mån. Mindre än en sjättedel av arbetarna utnyttjar det till max, dvs. 120 timmar.

Alla arbetstagare har dessutom glidande arbetstid och ett saldosystem som tänjer arbetstiden maximalt 40 timmar plus eller minus.

Maskinmontör Keimo Kangasjärvelä och instrumentmontören, förtroendeman Juha Heininen är nöjda med arbetstidsarrangemangen på sin arbetsplats.

– Efter det här vore det nog svårt att anpassa sig till en arbetsplats som saknar glidande arbetstid och arbetstidsbank, erkänner Heininen.

Vardera kommer helst på jobb halv sju på morgonen. För familjen är det bra om man slutar jobbet tidigt.

– Helst skulle man ju ta ut ledighet ur banken i samband med sin semester, men det lyckades inte för mig den här sommaren eftersom vi inte hade ordernedgång. Sommaren innan tog jag ut timmar i samband med semestern och var ledig i sammanlagt sex veckor, berättar Kangasjärvelä.

HELENA RONKAINEN
Översättning: ASTRID NIKULA