 Skinkan kung på bordet
 Över sju av tio finländska
hushåll tänker köpa julskinka i år, visar en färsk gallup som Finfood låtit göra.
De allra flesta säger sig välja inhemsk skinka (från svin som i många fall är
uppfödda på genmodifierat sojafoder).
I fjol dukade vi fram 7,2 miljoner kg skinka på julbordet, jämfört med 588 000 kg
kalkon. Enligt uppgifter från Finfood blev skinkan vanlig på var mans julbord under
1950-talet.
Julölet förgyller festen
Julölet har en mycket lång tradition och härrör sig från tiden då
gästgiverier, herrgårdar och bondgårdar skulle förgylla julfirandet med ett speciellt
festligt julöl till julen.
– Det finns historiska traditioner hur man tillreder festöl till olika helger och
högtider, berättar Peter Hartwall på Hartwalls bryggeri.
Smaken har anpassats för att passa ihop med den traditionella julmaten och
festligheterna.
Själv beskriver Peter Hartwall ett traditionellt julöl så här:
– Ett mustigt lite sötaktigt kopparbrunt öl balanserat med lämplig
humlebeska.
Färdigmaten dominerar
Nuförtiden lagar vi allt mindre av julmaten själva. Bara 35
procent av finländarna använder mer än sex timmar på att laga julmat. Även största
delen av kvinnorna säger sig kocka högst fem timmar.
Det framkommer av en av undersökning som Förbundet för Finländskt Arbete
låtit göra inför julen.
80 procent av männen lagar julmat i någon mån och över 60 procent bakar
också under julen.
– Det positiva var att speciellt ungdomarna betonade julmaten och ansåg
den vara mycket viktig. I många fall valde barnen att prioritera maten mer än
föräldrarna, berättar forskningschefen Sami Tuurna.
Samma undersökning visar även att hälften av finländarna önskar sig
kärlek och ömhet som gåva den här julen. Böcker och tidskrifter är tvåa på
önskelistan med ett understöd på 25 procent.
Som tredje nämns pengar, depositioner och presentkort, på fjärde plats
kommer musik och filmer, femte kläder och skodon medan elektroniken återfinns först på
plats nummer sex.
Potatislådan ska lagas själv
Hur mycket av julmaten lagar vi själva? Dagligvaruhandeln lät göra en undersökning
över finländarnas vanor i fjol. Bland de produkter som köps färdigt finns ost, godis,
jullimpa, rom, leverlåda, lutfisk och morotslåda.
Däremot ska det gärna vara hemlagat när det kommer till potatislåda,
risgrynsgröt, plommonsoppa, köttbullar, rosoll, söta bakverk och skinksås.
Av de knappt 500 som svarade uppskattade 43 procent att de använder under
150 euro på maten medan 32 procent sade sig lägga ner upp till 250 euro. 18 procent
använde ännu mer.
När det gäller maten är det skinka och lådor som säljer mest. Mjölk och
rödvin är de vanligaste dryckerna på julbordet.
 Hundraåriga traditioner
Ännu på 1800-talet fanns inga gemensamma julmatstraditioner i Finland även om man
dukade upp till fest under julen och frossade i allt gott.
Julskinkan kom med i bilden på 1900-talet, då det började finnas
tillräckligt med svinuppfödare. Kalkonen härstammar från USA och kom först långt
senare.
Rosoll var välkänd redan på 1700-talet bland högre ståndskretsar i
sydvästra Finland. Ursprungligen bestod rosoll av potatis, finhackad lök och salt sill.
Senare började man blanda med rödbeta, morot, saltgruka och äppel.
Lådorna blev vanliga i slutet av 1800-talet och användes främst i festliga
sammanhang. Äldst av dem är potatislådan. Äldst bland färdigmaten är leverlådan som
hört till julbordet sedan 1957.
Risgrynsgröten nådde herrskapet för hundra år sedan då det blev fint att
äta vit gröt. Traditionen med mandel i gröten har kommit från Sverige och blev vanlig
i stadshem på 1900-talet.
Plommon-fruktkrämen blev en vanlig efterrätt på 1920- och 30-talen.
Löntagaren
11.12.2008 nr 10/08
|
