Tre av fyra som arbetar i kontorsmiljö har ständiga besvär. En av fem får problem av inomhusluften, visar en färsk undersökning. Drag, unken luft, damm och smuts irriterar.

De vanligaste problemen är värme, ventilation, torr luft, drag, mögel, damm, cigarrettrök. Ofta upplever människor att inget görs, eller att — även om något görs — så kvarstår problemet.

– Vi är alltför dåliga på att informera om att något gjorts och vad. Människors oro över sådant som konstig lukt ska tas på allvar. Kemikalier väcker oro, även om inga gränsvärden överskrids ska vi ta i det och informera. Får du inga svar, växer oron, den finns kvar och kan göra dig sjuk i slutändan, säger Reijula, själv läkare.

Ett nytt problem är landskapskontoren i glashus. Drag är ett problem, inblåsningsluften strömmar olika beroende på årstiden och glasets temperatur. Här är placeringen av arbetspunkter en stor utmaning.

Luften gör folk sjuka

Ett involverande arbetssätt (osallistuva työtapa) är lönsamt också för arbetsgivaren. Reijula understryker än en gång vikten av information: om varför det tar tid, om vem som bär ansvaret. Arbetarskyddsmyndigheten övervakar att saken sköts. Kanske handlar det om grundreparation. Finns företaget i en hyresfastighet bör arbetsgivaren kontakta hyresvärden.

– Arbetsgivaren kan inte undfly sitt ansvar för arbetstagarens hälsa, oberoende av vem som äger fastigheten. Frågan är dock vem som övervakar fastighetsägaren?

Mer kunskap om inomhusluften behövs. Reijula nämner arbetarskyddsinspektörerna och städarna. Vem utbildar dem som utbildar städarna?

– Arbetsgivaren vinner inget på att spara på städningen, det billigaste momentet i budgeten, betonar Reijula. Den piken träffar nog många företagare som offrat renheten — och i värsta fall arbetstagarnas hälsa — på sparsamhetens altare.

Dålig inomhusmiljö leder nämligen till 100 nya fall av yrkesrelaterad sjukdom i året. Två av tre hänger samman med fuktskador. Och vi ser bara isbergets topp, säger Reijula.

– Arbetstagaren är den bästa mätaren. Känns det som du fått grus i ögonen, ögon och näsa rinner, näsan är täppt, huden blir torr och klia, huvudet värker. Problemet kan finnas i din närmiljö på jobbet, säger han.

Verktyg tas fram för åtgärdsprioritering

Lite ljus skymtar dock i tunneln. Allt fler inomhusluftsgrupper tillsätts på arbetsplatserna. I Helsingfors har luftgruppen funnits i drygt tio år och består av sju man som rycker ut vid behov.

– På var och ens bord landar tiotals uppdrag i året, säger Kari Vähämäki på stadens byggnadsavdelning och med i gruppen. Han är också engagerad i projektet "Goda sätt att verka" (Hyvät toimintatavat). Helsingfors, Esbo, Vanda och Kuopio tar fram ett verktyg att betygsätta inomhusluften för att kunna prioritera bygg- och renoveringsprojekt. Hälsovårdspersonal, forskare, disponenter med flera kollar exempelvis sjukfrånvaro och fuktproblem. Skolor, daghem och sjukhus poängsätts. Verktyget ska testas ännu i år och tas i bruk 2010.

– Målet är en enhetlig praxis i landets kommuner. En mätare behövs för att underlätta prioriteringen, säger Vähämäki som är bekymrad över att senarelagd grundrenovering resulterat i flagande målfärg, problem med rör och avlopp som inte underhålls. Här ökar riskerna, då fokus sätts på dagens mögelskolor, inte på förebyggande.

Dålig inomhusluft sänker arbetsförmågan

Mögel är så lätt att fokusera på — det syns. Dålig luft kan ha andra orsaker, påpekar Vähämäki som efterlyser ett helhetstänkande.

– Ofta tar systemet in för lite luft. Koldioxidhalterna är höga i skolorna redan lunchtid. Bättre blir det inte då gymnasieelever tillbringar också rasterna i korridorerna, säger han torrt.

Då luftkonditionering blev mer allmän på 70-talet tätades byggnaderna. Vähämäki avfärder påstående om att vi bygger för täta hus som en ren myt. Problemen finns på annat håll: för lite inblåsning, fibrer i illa putsade luftkanaler, partiklar som kommer in utifrån. Nya möbler och textilier liksom linoleummattor avger lukt, datorer och printrar värmer rummen. Dammet är ett stort problem.

– Vi måste börja städa skolorna bättre, med tanke på både elevernas och lärarnas hälsa, dundrar Vähämäki.

Och ett nytt problem. Luftsystemen börjar nu bli alltför tekniska för folk i gemen.

Är också det en myt att luftkonditioneringen får spader om fönster öppnas?

– Den påverkas, men är luften dålig och syrefattig, öppna fönstret! Brukaren ska inte behöva vara den som lider. Du jobbar sämre, producerar mindre. Dålig luft straffar sig rent ekonomiskt, det bör arbetsgivarna tänka på, säger Vähämäki som tidigare jobbade på Arbetshälsoinstitutet.

Lämplig arbetstemperatur är 22 grader, men vintertid är det ofta 25–26 i rummen. Och ännu varmare sommartid, systemen sällan kyler ned inblåsningsluften.

– Får du symptom, kontakta företagshälsovården. Dålig inomhusluft kan ligga bakom flunsan, bakom andningsproblemen. Vänd dig till din förman först, råder Kari Vähämäki.

INGEGERD EKSTRAND
Foto PATRIK LINDSTRÖM