Kva säir di heter en bok med vidhängande cd-skiva, som jag fick för ett tag sedan. Tack för den! Titeln är ju lätt att förstå, en del av texten och skivan förstår jag också, men ingalunda allt. Men det är ju det som är en del av charmen med dialekter. Boken har getts ut för att helsingforsare inte ska känna sig helt bortkomna om de råkar hamna i Niesby city.

Varför krångla till det med många ord när man kan säga det kort? Det är förstås ett fenomen som finns överallt. I en familj går det lätt att säga: ta fram en tekopp. Alla vet var den finns. Men är det en gäst som vill hjälpa till gäller det att förklara i vilket skåp kopparna finns, om det är en hylla i mitten, nertill eller upptill.

Boken jag fick har ett mycket talande exempel på detta. På närpesiska lyder det: Han läita jähle. På högsvenska något längre: Han gav sig ut i skogen för att hitta lämpliga unga granar som kunde klyvas och användas som virke till en gammaldags gärdesgård av slanor.

Det slår till och med en jämförelse mellan Raumodialekt och högfinska jag hört: Vanhahko naisihminen Uudestakaupungista heter i Raumo "Ämm Ukist". Eller översatt från högfinskan: Ett äldre kvinnfolk från Nystad.

Författarna till Närpesboken — Andäsch Täir och Lasse Erixån enligt deras egen stavning — har också sysslat med modernisering av tolkningen av vissa uttryck: "Krafts åt de så har et" betyder enligt dem "Vi direktörer inom storindustrin har verkligen gjort oss förtjänta av våra löner, bonusar, optioner och fallskärmar i motsats till alla lättlurade idioter som arbetar åt oss". Och jag som trodde att det var det elfte budet i Bibeln. På min östnyländska dialekt lyder det: "Skrap ååt de så haar du".

Vill du träna närpesiska till glada toner, så har nämnde Lasse Eriksson sjungit in en del sånger på sitt modersmål. Bland annat Niesby City som väl alla som lyssnar på Radio Vega har hört några gånger. Efter några genomlyssningar blir det lättare att förstå texten.

Det är förstås inte bara dialekter och gamla ord och uttryck som kan vålla huvudbry. Vi fick nyligen i både radio och tidningar höra om alla nyord som språknämnden i Sverige hade listat för fjolåret. Strax efter att listan publicerades fick jag en text från Sverige, med ett ord som saknades på listan, men som är alldeles lysande.

En informatör på SL, Stockholms Läns trafik, berättade att de på en station ska ha både ledsagartjänst och fler pratorer. Redaktören undrade förstås vad en prator är. Det är en apparat med tryckknappar som ger talad informationen till personer med lässvårigheter. Fyndigt, säger jag.

Hoppas att avtalssnickrarna ska vara lika tydliga när de hittar på något eller några nyord under de kommande månadernas intensiva kollektivavtalsförhandlingar. Av erfarenhet vågar jag påstå att vi kommer att berikas med fler nyord än höstens löneankare.

PS. Niesby stavas Näsby på högsvenska.