
Mumlarna
Mumlarna lever i torra och dammiga
trakter
När de inte tiger mumlar de
De har aldrig lärt sig sjunga ut
Allt de säger finns gömt mellan stavelserna
Smackningar, gurgelljud och mummel kännetecknar
deras språk
Språkforskarna talar om "mumländska" eller "gurgula"
Mumlarnas största skräck är att någon skall förstå dem
När någon säger "förlåt vad sa du" börjar de skaka och
kan då falla i gråt
De lever inneslutna i en mummelbur i ett mummelfängelse
Deras vänner är mumlare och sover på mummelmadrasser
De vet sig aldrig ha rent mjöl i påsen och tror sig ha kyrk-
silvret gömt i madrassen
Många av dem kan mumla på fem språk
De hatar telefoner, megafoner och mobiltelefoner
De skulle vilja höra till delfinsläktet och kommunicera
med högfrekventa ljud
Ofta vet de inte om mumlet kommer utifrån eller inifrån
dem själva
Orden de fruktar mest är "ja" och "nej"
Att välja mellan dem är som att utlösa en splitterbomb
i hjärtat
På fritiden låser de dörrarna och drar ner gardinerna
så ingen vet att de är hemma
Semestrarna firar de i någon ensligt belägen stuga
ute i havsbandet
Eller i ett främmande land där ingen känner dem
De betraktas, med en viss orätt, som högfärdiga och svårtillgängliga
I själva verket är de bara osäkra och blyga och nyss från träden
nerkomna.
CLAES ANDERSSON
Löntagaren
28.1.2010 nr 1/10
|