| Den FFC-anslutna
Post- och logistikunionen PAU betraktar inte reklamutdelningen som ett fullt så
glädjefyllt arbete som branschens rekryteringsannonser beskriver det som. Förbundet
anser att det i många fall handlar om barnarbete och grovt utnyttjande av vuxna och
invandrare som har fallit utanför samhällets skyddsnät. Detta, trots att branschen
också sysselsätter s.k. stamarbetskraft som förtjänar någorlunda. PAU anser att det
allmänbindande kollektivavtalet för informationsförmedling och logistik borde
tillämpas på utdelarna. Avtalet ger utdelarna i huvudstadsregionen en garantitimlön på
7,90 euro och i övriga landet 7,67. Garantitimlönen förverkligas emellertid inte,
eftersom branschens arbetsgivare kringgår bestämmelserna i det allmänbindande avtalet
med hjälp av ett s.k. gult kollektivavtal. Tidigare har reklam- och
gratistidningsutdelarnas arbetsvillkor, såsom arbetstid och lön, inte reglerats i något
avtal överhuvudtaget. |
| "För många familjer är
reklamutdelning en gemensam hobby. Mor i huset sorterar produkterna framför teven och far
skjutsar husets ungdomar med bil från postlåda till postlåda eller för att springa i
höghustrappor. Man får arbeta tillsammans. Konditionen förbättras och jobbet ger dig
fickpengar." Rekryteringsannons
för ett reklamutdelningsföretag i Åbo |
|
I vårt land har s.k. gula kollektivavtal, dvs. avtal som arbetsgivarna snickrar ihop,
förekommit då och då under årens lopp. I allmänhet har de varit knutna till en viss
arbetsgivare och gällt arbetstagarna i bara ett företag. Det färskaste exemplet på ett
dylikt avtal var det som videoföretaget Makuuni gjorde upp för ett par år sedan. I
dagens läge tillämpar Makuuni ett företagsbaserat kollektivavtal som arbetsgivaren har
ingått med Servicefacket PAM.
FFC-juristen Anu-Tuija Lehto anser att reklamutdelarnas gula kollektivavtal är
särskilt oroväckande som fenomen därför att, i motsats till tidigare fall står nu
flera av branschens företag bakom avtalet.
Förbund bildades på två veckor
Företagen inom reklam- och gratistidningsutdelningen grundade förra hösten på kort
tid ett "fackförbund" för sina arbetstagare: Suomen Mainosjakajien
Etujärjestö, SME och en arbetsgivarförening för sig själva: Suoramainonnan ja
kaupunkilehtien erillisjakelu, SKE. Föreningarna ingick ett kollektivavtal i december
2009 med villkor som ligger rejält under dem som finns i branschens allmänbindande
kollektivavtal. I avtalet mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas föreningar finns
exempelvis ingen garanterad timlön och för sortering och behandling av reklamblad och
gratistidningar betalas ingenting alls.
– Vi har fått många förfrågningar om deras arbetsvillkor. Särskilt de ungas
föräldrar tar kontakt när de upptäcker de dåliga arbetsvillkoren, berättar
organisationssekreterare Seppo Kinnunen på PAU.
Förbundet har fått en kopia av ett arbetsavtal där det sägs att familjen förbinder
sig att dela ut reklamerna om den unge utdelaren blir sjuk.
Kinnunen säger att tiotals arbetstagare har skrivit in sig som medlemmar i Post- och
logistikunionen PAU efter att branschens problem har ventilerats i offentligheten.
– Problemet är att det är svårt för oss att nå dem som arbetar i branschen.
Till "fackföreningen" SME har enligt föreningens egen utsago hundratals
arbetstagare anslutit sig som medlemmar. Enligt vad PAU erfar har de unga lockats med i
facket genom brev som arbetsgivaren har sänt ut. Medlemsavgiften är symboliska fem euro
per år.
Seppo Kinnunen hoppas att arbetarskyddsinspektionen skärper sitt grepp om
utdelningsbranschen.
– Reklam- och gratistidningsutdelarnas arbetsvillkor tas säkert upp i riksdagen i
vår. Vi är också på väg att träffa arbetsminister Anni Sinnemäki i saken.
Lönetillgodohavanden i rätten
Arbetsdomstolen förkastade förra sommaren utdelningsfirmornas besvär angående en
minimilön för utdelarna och godkände PAU:s kollektivavtal för
informationsförmedlings- och logistikbranschen som allmänbindande för branschen. Det
aktuella kollektivavtalet har en särskild bilaga om avlöningen för dem som delar ut
reklam- och gratistidningar. Utdelningsföretagen har ändå vägrat att betala utdelarna
avtalsenliga löner.
PAU har inte stillatigande betraktat situationen. Förbundet förde i november en
reklamutdelares lönetillgodohavanden till tingsrätten. De obetalade lönerna gäller
för två år. Juridiskt är emellertid situationen komplicerad.
Arbetsdomstolen sade nämligen inte ett ord om att just Post- och logistikunionens
kollektivavtal är det avtal som utdelningsföretagen skall tillämpa. Domstolen slog
endast fast att det aktuella avtalet för informationsförmedlings- och logistikbranschen
i sin helhet — inklusive den bilaga som gäller reklam- och gratistidningsutdelning
— är allmänbindande. Frågan om utdelningsfirmorna skall tillämpa just detta
kollektivavtal måste lösas i en skild rättegång som gäller lönetillgodohavanden,
förklarar PAU:s jurist Katja Heikkilä.
Omkring 15 000 utdelare arbetar årligen i utdelningsföretagens tjänst. Av dem
uppskattas mellan 8- och 9-tusen arbeta regelbundet. Största delen av utdelarna är barn
och ungdomar, men en mycket stor del är invandrare.
Inom direktmarknadsföringen av adresslösa försändelser verkar över 70
oorganiserade företag. Av dem är 16 medlemmar i den nya arbetsgivarföreningen SKE.
Branschen är mycket koncentrerad, för merparten av utdelningsfirmorna administreras av
Suomen Suoramainonta, som ägs av Janton Oy. Branschens årsomsättning beräknas till
omkring 84 miljoner euro.
PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA
