Det är ett resultat av den strama budget som antagits för landskapet Åland och som innebär att alla landskapsanställda ska avstå från lön under två veckor det här året. Totalt ska landskapet med närmare 1 900 anställda spara 2,9 miljoner euro i enbart lönekostnader.

De anställda vid sjukhusköket är oroliga.

Man undrar om politikerna vet hur det fungerar ett i ett kök.

– Jag vet inte hur vi ska få det att gå ihop om vi alla ska vara borta två veckor extra för att klara sparkravet, säger Marita Karlsson, som arbetar i köket och som även sitter i styrelsen för JHL avdelning 218.

Jobbet måste göras

Enligt de direktiv som kommit uppifrån ska inbesparingarna i första hand ske med frivilliga åtgärder. De anställda kan avstå från semesterpremien motsvarande två veckors lön. Man kan också tänka sig andra lösningar — deltidspension, tjänstledigt utan att vikarier tas in eller att lediga tjänster inte tillsätts. I sista hand återstår permitteringar.

Krasst räknat innebär sparkraven för sjukhusköket att man går miste om 52 arbetsveckor men samma jobb ska ändå göras. I dag lagar man cirka 600 matportioner åt gången.

Patienter och personal ska ha mat alla dagar och det på bestämda tider.

– Men redan nu är vi ofta en för lite på jobb eftersom någon nästan alltid är sjuk. Många är också oroliga för sin privatekonomi om man måste avstå från två veckors lön, säger Marita Karlsson.

Bengt Sjöblom, kostchef i köket, bekräftar oron.

– Det blir mycket besvärligt för oss, vi har flera sjukskrivna redan, säger han.

Risken är att det blir en ond cirkel. När färre ska göra samma jobb ökar trycket på de enskilda och ännu fler sjukskrivningar kan bli följden.

Prioriterad städning

Städenheten vid sjukhuset med cirka 80 anställda ska minska sina lönekostnader med 75 000 euro. Där har städchefen Kerstin Eriksson redan det mesta klart hur det ska gå till i praktiken. Alla tar en vecka extra ledigt — de flesta har valt att avstå från semesterpremien — och resterande summa sparas in genom att en del frivilligt gått ned i arbetstid utan att man tar in vikarier.

– Jag tror att det ska lösa sig men vi måste prioritera mer och välja vad vi gör. Vi kan inte släppa på hygienkraven men i stället kan fönstertvätt och städning av exempelvis administrativa utrymmen bli lidande. Vi kan inte heller hålla storstädningar på samma sätt som tidigare. Under sommaren brukar det vara lugnt på vissa avdelningar och då kan vi passa på att ge ut några extra lediga dagar, säger Kerstin Eriksson.

Sämre service

Tom Axberg är förvaltningschef vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, där sjukhuset ingår. De anställda vid ÅHS står för en stor del av landskapets lönekaka och av de 2,9 miljoner som ska sparas står ÅHS för 1,2 miljoner euro.

Som tjänsteman biter Axberg i det sura äpplet och försöker se till att ÅHS når upp till de sparkrav som man ålagts.

– Vid vissa enheter går det lättare än vid andra där man måste ha en viss grundberedskap alla dagar året runt. Men jag tror inte att vi når upp till sparkraven utan att servicen och kvaliteten blir lidande någonstans, säger han.

Det tar sin tid innan alla enheter lagt det stora personalpussel som följer med sparkraven. Axberg tror därför att en stor del av de extra lediga veckorna verkställs först efter sommarsemestrarna.

HELENA FORSGÅRD
Foto: ROBERT JANSSON