FFC tycker att personalbiljetten är bra i de fall att biljetten ges
som ett lönetillägg som inte påverkar själva penninglönen.
Avsikten med en personalbiljett är att öka bruket av kollektivtrafik.
Biljetten kan också motiveras med att i dagens läge bara en del av löntagarna får
något reseavdrag i beskattningen överhuvudtaget, då självrisken är hela 600 euro,
säger ekonom Helena Pentti på FFC.
Personalbiljetten blev från och med året en skattefri inkomst upp till 300 euro medan
den överstigande delen är skattepliktig upp till 600 euro. Biljetten är åter skattefri
från 600 euro upp till 3 000. En helt skattefri personalbiljett för högst 300 euro
förutsätter ingen utredning av resekostnaderna mellan hemmet och arbetsplatsen.
För själva arbetstagaren förknippas ändå personalbiljetten med en rad problem. De
skattefria förmånerna är orättvisa om de är olika för olika löntagargrupper. Långt
ifrån alla löntagare har möjlighet att använda kollektivtrafik för sina resor till
och från arbetet, påpekar Helena Pentti.
Särskilt problematisk är biljetten i sådana fall att penninglönen sänks då
personalbiljetten tas i bruk. Om arbetsgivaren föreslår att en personalbiljett värd
maximibeloppet 3 000 euro skall ges som en del av lönen, innebär det att
penninglönen minskar med 3 000 euro.
I sådana fall är det skäl för arbetstagaren att verkligen ifrågasätta om
det är värt att ta emot biljetten, säger Helena Pentti.
Trots att en sänkning av penninglönen sänker skatterna, innebär en förlust av
personalbiljetten för sin del att beskattningen skärps nästan lika mycket. En sänkt
penninglön kan också minska semesterpenningen betydligt. Dessutom minskar pensionslönen
liksom sjuk- och andra dagpenningar. Att som helhet analysera den vinst och förlust som
biljetten medför kan vara ytterst besvärligt.
För arbetsgivaren kan det däremot vara frestande att erbjuda en
personalbiljett mot motsvarande sänkt lön, eftersom arbetskraftskostnaderna på grund av
de minskade sidokostnaderna minskar mer, än vad biljetten kostar, påpekar Helena Pentti.