. vane.jpg (302 bytes)

Vårt välbefinnande på allas läppar

 Bullrig arbetsmiljö i fotbolls-VM

pune.gif (67 bytes)  Sällan har väl vi arbetstagare haft orsak att känna oss så omhuldade som just nu. På vars och varannans läppar finns ordet välbefinnande. Projekt och seminarier, utredningar och projekt för att bättra på vår hälsa avlöser varandra.

Vi ska alltså må bra i jobbet, då orkar vi arbeta längre och effektivare. Och kanske rentav gå i pension med hälsan något så när i behåll. Något så när, ja, eftersom en färsk undersökning gjord av Rehabiliteringsstiftelsen och Pensionsskyddscentralen visar att två gånger fler personer med arbetstagaryrken går på invalidpension än personer i expertuppdrag. Bland arbetstagarna toppade sjukdomar i stöd- och rörelseorganen orsakskatalogen för invalidpensioner, även om också depressionerna ökar här. Arbetstagare som gick i pension på grund av depression hade ofta drabbats av arbetslöshet inom de två föregående åren.

En önskad effekt av välbefinnande är också att sänka sjukfrånvaron. Sjuka arbetare är dyra arbetare. Inom pappersbranschen var i snitt varje arbetstagare sjukskriven 17 dagar i året för några år sedan. Sjukfrånvaron låg på drygt 7 procent, och överskreds endast av livsmedelsarbetarna. På ett gemensamt initiativ av arbetstagare och arbetsgivare, Pappersförbundet och Skogsindustrin, utförde Arbetshälsoinstitutet en undersökning för att kartlägga orsakerna. Åren 2008–2009, då undersökningen gjordes, skakades pappersbranschen av en strukturomvandling. Men också då kan åtgärder ha en positiv effekt, sjukfrånvaron började minska och ligger nu kring 5 procent.

Låt oss hoppas att pappersprojektets fynd och råd sprids till hela branschen. Ork behövs minsann då arbetsbördan vilar på allt färre arbetstagares axlar i strukturomvandlingens kölvatten.

Det är på tiden att allt tal om välbefinnande verkligen sätter spår i arbetslivet. Alltför många projekt tycks sluta som, just det, projekt. Projektet bör ge konkreta råd och följas upp, i stället för att sluta som dammsamlare.

 

Bullrig arbetsmiljö i fotbolls-VM

Det höga humlesurret under fotbolls-VM i Sydafrika har tydligen kommit för att stanna. Det internationella fotbollsförbundet FIFA har vägrat att befatta sig med de tusentals vuvuzelo-tutorna på läktarna som säkert får många av oss hemma i tv-sofforna att skruva ned ljudet. En del tv-bolag har förbarmat sig över oss, och minskat surret med filter.

För dem som försöker putta läderkulan i mål liksom för publiken på läktarna är risken för permanenta hörselskador överhängande. I arbetslivet — och fotbollsplan är ju spelarnas arbetsplats — måste hörselskydd användas om bullernivån överskrider 85 decibel. Tutorna lär nå upp till 127 dB. Då decibelskalan är logaritmisk, dvs en ökning med tre decibel motsvarar en fördubbling av ljudintensiteten, är ljudexponeringen enorm. Risk för tinnitus och hörselnedsättning finns redan om exponering för över 100 dB pågår i 15 minuter. Fotbollsmatcher räcker som bekant sina modiga 90 minuter.

Ingegerd Ekstrand

 

Löntagaren 24.6.2010 nr 6/10

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)

LÖN  nr 6/2010

Till första sidan LÖN 6/2010

runu.gif (924 bytes) Ledaren

Vårt välbefinnande
på allas läppar

runu.gif (924 bytes) Kolumner
runu.gif (924 bytes)
Tema
    Motion på jobbet
runu.gif (924 bytes) Aktuellt
runu.gif (924 bytes) Arbetslösheten
    i Svenskfinland
runu.gif (924 bytes) Arbetsmiljö
runu.gif (924 bytes) Utrikes
runu.gif (924 bytes) Språklåda
runu.gif (924 bytes) Kultur
runu.gif (924 bytes) Fritid
runu.gif (924 bytes) Karikatyr