NUFÖRTIDEN är de flesta strejker utmarscher som omfattar ett dygn eller ett arbetsskift, det vill säga proteststrejker. Bakomliggande orsaker är arbetsgivarens åtgärder som arbetarna upplever som orättvisa och att arbetstagarna känner att de inte kan påverka frågor som gäller dem. Tvisterna kan gälla arbetsförhållandena, arbetskraftsnedskärningar, organisering av arbetena såsom utläggning av arbetsuppgifter på entreprenad eller så kan det vara fråga om hur kollektivavtalet tillämpas.

– Orsaken till en strejk kan vara att arbetsgivaren i åratal utövat påtryckning och missbrukat direktionsrätten, säger FFC:s chefsjurist Timo Koskinen.

Illa skötta lokala avtal ökar konflikterna på arbetsplatsen. Tvister uppstår vid tolkningen av något man kommit överens om och de avgörs ända upp i arbetsdomstolen.

– Under senare år har det förekommit många sådana ärenden i arbetsdomstolen. Tvisterna gäller alldeles grundläggande frågor: vad som avtalats, på vilket sätt och om avtalet har följts.

SITUATIONEN på en arbetsplats borde inte få gå så långt att strejk är det enda alternativet för arbetstagarna att försvara sina rättigheter. Timo Koskinen menar att en utveckling av förhandlingskulturen och en förstärkning av principen om kontinuerliga förhandlingar spelar en nyckelroll. Det brister i förhandlingsskickligheten både hos arbetsgivarna och hos arbetstagarna.

– Vi måste få en öppnare förhandlingskultur på arbetsplatserna, där man uppriktigt förhandlar. Det kan inte kallas förhandlingar om arbetsgivaren dikterar lösningarna. Lokala avtal ska alltid ingås skriftligen och vara så tydliga som möjligt för att ge så liten tolkningsmån som möjligt.

Timo Koskinen anser att man borde överväga att precisera spelreglerna för lokala avtal i lagstiftningen eller kollektivavtalen.

För att inte tvister ska utvecklas till arbetskonflikter behövs förutom en öppen förhandlingskultur också en inställning där den andra parten respekteras och parterna är så jämbördiga som möjligt vid förhandlingarna. Ett bra sätt att förhindra tvister på lokal nivå är att förbättra förtroendemännens ställning och förhandlingsskicklighet.

OLAGLIGA STREJKER har irriterat arbetsgivarna under senare år. Man vill få slut på dem med bland annat högre strejkböter. Den sittande regeringens program säger ingenting om en reform av lagstiftningen om arbetsfred.

Timo Koskinen önskar att arbetsdomstolen noggrannare skulle sätta sig in orsaken till strejkerna. Koskinen är själv ledamot av arbetsdomstolen.

Enligt lagen ska domstolen utreda om arbetsgivaren medverkat till att en arbetskonflikt uppstått. I domstolen fattas domarna emellertid huvudsakligen utan muntlig behandling med stöd av tidigare domar.

EN FJÄRDEDEL av de FFC-anslutna arbetstagarna är beredda att strejka om arbetsgivaren försämrar arbetsvillkoren på arbetsplatsen. Betydligt fler, 55 procent, är redo att uttrycka sin åsikt genom att strejka om statsmakten försämrar den sociala tryggheten, pensionsförmånerna eller exempelvis arbetstidslagen.

Orättvis behandling av en arbetskamrat kunde enligt var tionde FFC:are vara en strejkorsak. Över hälften av FFC:arna är beredda att ta till andra stridsåtgärder än strejk och demonstrationer.

Detta enligt en medlemsundersökning som FFC gjorde 2010 och där över 2 000 arbetare intervjuades.

Undersökningen visar att personer som sätter stort värde på jämlikheten mellan människor är mer benägna att agera mot arbetsgivarna. Negativa eller avvisande attityder hos ledningen på arbetsplatsen kan också öka arbetstagarnas iver att ta till stridsåtgärder, tror de som utförde undersökningen.

OM DET UPPSTÅR en konflikt är äldre män och industrianställda mest benägna att reagera på den. Skillnaderna mellan grupperna är dock små. Anställningens kvalitet, bekymmer inför framtiden eller inom vilken bransch arbetstagaren jobbar har knappt någon betydelse.