. vane.jpg (302 bytes)

Danmark i topp

Danmark har tagit första platsen i statistiken över arbetskonflikter i Europa. Det skedde överraskande 2008, då landet förlorade 702 arbetstimmar per tusen löntagare i arbetskonflikter. Det berodde till 98 procent på en två månader lång strejk som gällde kollektivavtal bland sjukskötare, barnskötare och hemvårdare.

UTREDNINGEN ÖVER ARBETSKONFLIKTER 2005–2009 i 24 EU-länder och Norge visar att Finland kom på andra plats 2005: 280 förlorade arbetstimmar per tusen löntagare. Merparten av dessa orsakades av en lockout utlyst av skogsindustrins arbetsgivare som i sex veckor hindrade 24 000 pappersarbetare och elmontörer från att gå till arbetet.

De ovan nämnda siffrorna från Danmark och Finland var exceptionellt stora i den europeiska statistiken. Samma utredning visar att Frankrike var det enda landet som under utredningsperioden under flera års tid förlorade över 100 arbetstimmar per tusen löntagare.

Om man undantar exceptionella statistiktoppar bildade Frankrike tillsammans med Belgien, Danmark, Italien och Spanien en grupp på fem, där man som följd av arbetskonflikter förlorade mest arbetstimmar i förhållande till antalet löntagare, i medeltal ungefär 40 arbetstimmar i året per tusen löntagare. Därpå följde Storbritannien och Finland med ett medeltal på 20 förlorade arbetstimmar per tusen löntagare.

SIFFRORNA FÖR SVERIGE är mycket låga – 27 förlorade arbetstimmar per tusen löntagare – med ett undantag 2008. Då förekom arbetskonflikter för att sätta fart på kollektivavtalsförhandlingarna inom hälso- och sjukvården och den sociala branschen. I Tyskland hör korta lokala strejker till aktiviteterna vid fackförbundens förhandlingar om kollektivavtal, men antalet förlorade arbetstimmar är vanligen lågt.

I EU:s nya medlemsstater är arbetskonflikter klart mer ovanligare än i Västeuropa. I de baltiska länderna förekom det knappt alls några arbetskonflikter med ett stort undantag för lärarstrejker i Litauen 2007–2008. I de stora östeuropeiska länderna Ryssland och Ukraina har strejkerna varit få.

Merparten av arbetskonflikterna i Europa 2005–2009 gällde kampen om löner och kollektivavtal.

I DE FLESTA EU-LÄNDER har löntagarna en i grundlagen fastslagen strejkrätt, men i praktiken är det viktigare vilka villkor lagstiftningen och avtal mellan arbetsmarknadsorganisationerna ställer för att utnyttja strejkrätten.

I Estland är strejkrätten inskriven i grundlagen, men ändå är strejker bland offentligt anställda förbjudna. Även i Tjeckien, Slovakien och Kroatien är strejkrätten avsevärt begränsad för offentligt anställda.

I Storbritannien och vissa andra länder har inledandet av lagliga strejker gjorts besvärligt med långa förhandsanmälningstider, krav på resultat av medlemsomröstningar och myndigheternas omfattande rätt att skjuta fram arbetskonflikter.

JUHANI ARTTO

Källa: Developments in industrial action 2005-2009
http://www.eurofound.europa.eu/eiro/studies/tn1004049s/tn1004049s.htm
Organisationen som gjort utredningen framhåller att grunderna för statistiken varierar från land till land och att många länders uppgifter är bristfälliga.

Löntagaren 25.10.2011 nr 5/11

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)