Danmark i topp
Danmark har tagit första platsen i statistiken
över arbetskonflikter i Europa. Det
skedde överraskande 2008, då landet förlorade 702 arbetstimmar per tusen löntagare i
arbetskonflikter. Det berodde till 98
procent på en två månader lång strejk som gällde kollektivavtal bland sjukskötare,
barnskötare och hemvårdare.
UTREDNINGEN ÖVER ARBETSKONFLIKTER
20052009 i 24 EU-länder och Norge visar att Finland kom på andra plats 2005: 280 förlorade arbetstimmar per tusen löntagare. Merparten av dessa orsakades av en lockout utlyst av
skogsindustrins arbetsgivare som i sex veckor hindrade 24 000 pappersarbetare och
elmontörer från att gå till arbetet.
De ovan nämnda siffrorna från Danmark och Finland var exceptionellt stora i den
europeiska statistiken. Samma utredning visar att Frankrike var det enda landet som under
utredningsperioden under flera års tid förlorade över 100 arbetstimmar per tusen
löntagare.
Om man undantar exceptionella statistiktoppar bildade Frankrike tillsammans med
Belgien, Danmark, Italien och Spanien en grupp på fem, där man som följd av
arbetskonflikter förlorade mest arbetstimmar i förhållande till antalet löntagare, i
medeltal ungefär 40 arbetstimmar i året per tusen löntagare. Därpå följde Storbritannien och Finland med ett medeltal på 20 förlorade
arbetstimmar per tusen löntagare.
SIFFRORNA FÖR SVERIGE är mycket låga
27 förlorade arbetstimmar per tusen löntagare med ett undantag 2008. Då
förekom arbetskonflikter för att sätta fart på kollektivavtalsförhandlingarna inom
hälso- och sjukvården och den sociala branschen. I Tyskland hör korta lokala strejker till aktiviteterna vid fackförbundens
förhandlingar om kollektivavtal, men antalet förlorade arbetstimmar är vanligen lågt.
I EU:s nya medlemsstater är arbetskonflikter klart mer ovanligare än i Västeuropa. I de baltiska länderna förekom det knappt alls några arbetskonflikter med ett
stort undantag för lärarstrejker i Litauen 20072008. I de stora östeuropeiska
länderna Ryssland och Ukraina har strejkerna varit få.
Merparten av arbetskonflikterna i Europa 20052009 gällde kampen om löner och
kollektivavtal.
I DE FLESTA EU-LÄNDER
har löntagarna en i grundlagen fastslagen strejkrätt, men i praktiken är det viktigare
vilka villkor lagstiftningen och avtal mellan arbetsmarknadsorganisationerna ställer för
att utnyttja strejkrätten.
I Estland är strejkrätten inskriven i grundlagen, men ändå är strejker bland
offentligt anställda förbjudna. Även i Tjeckien, Slovakien och Kroatien är
strejkrätten avsevärt begränsad för offentligt anställda.
I Storbritannien och vissa andra länder har inledandet av lagliga strejker gjorts
besvärligt med långa förhandsanmälningstider, krav på resultat av
medlemsomröstningar och myndigheternas omfattande rätt att skjuta fram arbetskonflikter.
JUHANI ARTTO
Källa: Developments in industrial action 2005-2009
http://www.eurofound.europa.eu/eiro/studies/tn1004049s/tn1004049s.htm
Organisationen som gjort utredningen framhåller att grunderna för
statistiken varierar från land till land och att många länders uppgifter är
bristfälliga.
Löntagaren
25.10.2011 nr 5/11
|