 EU-notiser
Belgien synar
kvalitet i arbetslivet
Arbetstidsdirektiv för åkare
Facket vill ha rökfria pubar
Samarbetsdirektiv framåt
Förändrat jämlikhetsdirektiv
Medborgarna bör höras
Bättre fritid med 35-timmars arbete
Belgien
synar kvalitet i arbetslivet
 Belgien vill under sitt ordförandeskap förbättra
kvaliteten i arbetslivet och arbetsförhållandena, säkerställa arbetstagarnas aktiva
deltagande i ekonomiska förändringar, förbättra arbetsmarknadsparternas roll,
garantera jämlikheten mellan kvinnor och män och utveckla en social ekonomi på
europanivå. Belgien vill konkretisera den sociala modellen i Europa och trygga den
ekonomiska tillväxten och förbättra sysselsättningen.
Ett viktigt prioritetsområde är
kvaliteten i arbetslivet och kvalitetskriterierna. Kommissionen tillkännager i slutet av
juni sin ståndpunkt i frågan och den kommer att diskuteras på ett inofficiellt
arbetsministerråd i början av juli. Kriterier för hur man mäter kvaliteten i
arbetslivet diskuteras också i höst under en konferens som Belgien arrangerar
tillsammans med Dublinstiftelsen. Belgiens mål är att integrera arbetskvalitetsfrågan
med de sysselsättningsstrategier som slogs fast i Stockholm.
Arbetstidsdirektiv för åkare
Ägarchaufförerna kommer att omfattas av
arbetstidsdirektivet sedan Europaparlamentet har ändrat rådets beslut. Rådet beslöt i
december efter omröstning att c:a 3,5 miljoner trafikidkare som själva är chaufförer
skulle ha lämnats utanför direktivet. Nu beslöt parlamentet att direktivet gäller
också dem, när direktivet har varit i kraft i tre år. Samtidigt gjordes en noggrann
definition av begreppet ägarchaufför, för undvikande av missförstånd.
Facket
vill ha rökfria pubar
Den brittiska restaurangpersonalen, som organiseras av
fackförbundet GMB, vill förbjuda rökning på krogar, hotell, restauranger och pubar.
Förbundet försöker nu lobba fram en lag i saken eftersom frivillighet inte biter på
pubkulturen.
Samarbetsdirektiv framåt
Arbetsministerrådet nådde politisk enighet om ett
direktiv om arbetstagarnas information och konsultation på nationell nivå. Ett avtal om
direktivet har beretts sedan 1998. Direktivet stipulerar minimikrav för hur de anställda
ska höras och informeras i företag med minst femtio anställda.
Samarbetsdirektivets främsta motståndare är Stor-Britannien, vars ståndpunkt
ändrades först i och med att Labour vann parlamentsvalet. Som en del av den politiska
uppgörelsen får England och Irland avvikande övergångstider för att genomföra
direktivet.
EFS:s generalsekreterare Emilio Gabaglio lovordade överenskommelsen, som är ett
viktigt led i att förhindra att de anställda blir utan information och inte får säga
sin åsikt då fabriker stängs eller andra förändringar sker. Inom EFS:s styrelse
kritiserade den offentliga sektorns europeiska federation, EPSU direktivet för att
tjänstemännen har lämnats utanför det.
Förändrat
jämlikhetsdirektiv
Arbetsministrarna kom också överens om ett nytt
innehåll i jämlikhetsdirektivet. Avsikten är att formulera om det gällande direktivet
så att det motsvarar kraven i dagens arbetsliv och beaktar vissa domslut i EG-domstolen.
Det förnyade direktivet definierar också sexuella trakasserier och ger arbetsgivaren
ansvaret för att eliminera förekomsten av sådana. I direktivet fastställs även
rätten till faderskapsledighet, så som Europaparlamentet har föreslagit på initiativ
av Heidi Hautala. Däremot tog inte rådet med i direktivet att det behövs nationella
jämlikhetsombudsmän eller företagsvisa jämlikhetsplaner.
Medborgarna
bör höras
Kommissionens förra ordförande Jaques Delors anklagar
EU-ledarna för att åsidosätta kommissionen. Han påminner om vikten av att kommissionen
hörs, liksom om nödvändigheten att höra medborgarna på ett bredare plan. Den
irländska folkomröstningens negativa svar till Nice-fördraget var bara en varning,
menar Delors. EU måste få medborgarnas förtroende.
I kommande fördrag bör man, enligt Delors förenkla och förtydliga hur
befogenheterna fördelas mellan EU-organen och medlemsstaterna. "Vi måste precisera
vad unionen gör. Vi behöver mindre vita och gröna böcker, mindre förslag. Istället
bör vi kunna säga vad Europa ansvarar för, och jag, som medborgare, måste kunna följa
med beslutsprocessen."
Bättre
fritid med 35-timmars arbete
Det franska arbetsministeriet visar i en utredning att
35-timmarsveckan har gett fransmännen mer kvalitet på fritiden. Den kortare arbetstidens
betydelse för fritiden och för att få arbete och familjeliv att passa ihop upplevs
klart och tydligt positivt. I undersökningen deltog över 1 600 arbetstagare som hade
övergått till 35-timmars arbetsvecka. Arbetstidsförkortningen har förändrat deras liv
till det bättre (59 %). Den positiva förändringen noteras i privatlivet, inte så
mycket i arbetslivet.
Det officiella målet med arbetstidsförkortningen i Frankrike var att sysselsätta
fler. En tio procents förkortning skulle ge ett 6 procents tillskott av sysselsatta.
Målet nåddes i början, men på längre sikt har förkortningens sysselsättande effekt
ätits upp att effektiverad produktion och organisationsförändringar. Bara var femte av
dem som sysselsattes i början har en bestående arbetsplats.
Löntagaren 2.7.2001 nr
6/01 |
