– Jobbet är det samma men verktygen har bytts. Jag fått lära mig yrket många gånger och följt med den tekniska utvecklingen från första parkett, konstaterar Räsänen, också arbetarskyddsfullmäktig för sidframställarna.

I landskapskontoret på nedre botten i Savon Sanomats ärevördiga stenhus fungerar avbalkningarna, liksom bundenheten till datorn som en effektiv spärr mot umgänget med arbetskamraterna. Flera säger sig sakna det social umgänget från förr då den savolaxiska humorn flödade fritt medan flinka fingrar skötte klippte och limmade spalter vid ljusborden.

Det är lågt till tak men en effektiv luftkonditionering är en bit av en omfattande satsning på personalen i koncernen Savon Media Oy, där Savon Sanomat är störst med en upplaga på 70 000. TYKY eller UUA – upprätthållande och utvecklande av arbetsförmågan – finns inskriven i arbetarskyddsplanen, satsningar görs också på utbildning och ergonomi.

– Kan man motivera en åtgärd hänger det inte på pengarna, även om prioriteringar självklart görs om det rör sig om större kostnader, säger Räsänen och visar på möblerna som tagits fram i samråd med möbeltillverkare.

Riitta Ryynänen demonstrerar sitt arbetsbord: armarna får stöd och den runda inskärningen i bordet är skräddarsydd. Ändå känns datorarbetet i skuldrorna och Riitta är på väg på s.k. konditionsremont.

Maija Pirttikoski och Seija Kauhanen har lyckats inmuta en fönsterplats i ett bås. De tycker jobbet utvecklats positivt, det är mera meningsfullt att göra en annons från början till slut än en liten bit. Enda irritationsmomentet är genomgångstrafiken i rummet. Annars är här tyst, bullret från forna dagars sättningsmaskin har en klen konkurrent i en radio som surrar på i bakgrunden.

Nyast och yngst i gänget är Sami Suihkonen. Läroavtalsutbildningen klarade han av på ett år och uppskattade att jämsides fått tillämpa det han lärt sig. Nu är han visstidsanställd och fullt övertygad om att grafiska är hans bransch.

– Den har DET! Här får man förverkliga sig själv men jag vill lära mig mera, säger Suhikonen som liksom Räsänen också turar i att ombryta tidningen på¨redaktionen. Det ger omväxling, en extra tillsats stress men också bättre överblick över helheten.

Forna reproarbetaren Jorma Kerman regerar över flera datorer i en halvmånformad avbalkning. Han gör han kundtidningar och bistår arbetskamraterna att reda ut tekniska problem.

– Belysningen som reflekteras i skärmarna måste ses över men annars är dagens arbetsmiljö bra, konstaterar Kerman, i branschen sedan 1967. Han saknar varken bullret eller kromsyran som frätte hål på dåtidens nylonskjortor.

– Hartsbaserade etsningssyror fick huden på fingrarna att spricka, inflikar Räsänen, som fjorton år gammal började som springpojke på Kansan Sanomat. Vid 21 blev han rekordung huvudförtroendeman och samtidigt arbetarskyddsfullmäktig. Hittills har åren i branschen blivit 38.

Psykiskt arbetarskydd framtidens utmaning

Förre arbetarskyddsfullmäktigen, Heikki Ruuskanen, öppnade spåret väl.

– Grundfrågorna börjar vara i ordning men vägen har varit lång. Vi har en bred men fungerande arbetarskyddsorgansation., ledningen med personalchef Matti Rönkä som primus motor ställer helhjärtat upp på personalskyddet, säger Räsänen.

Utbildningen är massiv men behövs, själv växlar Räsänen mellan sju, åtta dataprogram med ständig uppdatering. Företagshälsovården, Säteri Oy i Kuopio, är aktivt med och koordinerar verksamheten också t.ex. i Idensalmi, Pieksämäki och Warkaus där koncernen har tidningar.

Koncernen har också ett program för att äldre arbetstagare ska orka jobba längre.

Ändå är varken utbrändhet och belastningsskador okända heller här. Alarmet gick för snart tio år sedan då visade att muskelkonditionen för de kvinnliga arbetstagarna låg klart under miniminivån. . Männen nådde just och just över.

– Kvinnorna satsade också på Sulkavan Soutu, en tvådagars rodd på 75 km, berättar Rönkä som stödde gänget aktivt genom att plåstra om blåsor i händerna.

Rönkä understryker att arbetarskyddet utgör en helhet. Han vill få UUA ännu närmare personalen som därför uppdelats i team på max tio personer som själva väljer vad de vill syssla med. Över 200 personer varit på "konditionsremont". Sjukfrånvaron sjönk ifjol till 3,23 procent. Belastningsskador stod för 370 sjukdagar, problem med den mentala hälsan kom på fjärde plats med 179.

Rönkä och Räsänen är övertygade om att det psykiska arbetarskyddet blir allt viktigare i framtiden.

– Personalen är en resurs och ska må bra. Vi satsar 1 000 mk per person och år på UUA, ergonomi och arbetarskydd. Ovanpå det kommer utbildning och företagshälsovård. Påverkansmöjlighet är viktig, därför sitter personalrepresentanter i alla beslutande organ, betonar personalchefen och berättar att honnörsordet vid förhandlingar är samförstånd. Det har rentav skrivits in i avtalet.

INGEGERD EKSTRAND