Raija Hämäläinen, bildbehandlare och arbetarskyddsfullmäktig på redaktionen, var en av 17 försökspersoner som ergonomienheten vid Institutet för arbetshygiens regionbyrå i Kuopio videofilmade och kontrollerade 1997.

–En bra undersökning som förde en massa gott med sig, bl.a. bättre bord och arbetsteknik. I dag använder jag bägge händer och mera tangentkommandon. Mushandsken stöder och värmer handleden, den ständiga värken ett minne blott. För att må bra gymnastiserar jag och idkar stavgång, det räcker inte med åtgärderna på jobbet.

Specialforskare Nina Nevala-Puranen påpekar att jobbet på en tidning med daglig deadline belastar arbetstagarna rejält också fysiskt.

–Experten är arbetstagaren själv. Vi gjorde upp en plan, företagsledningen ställde sig bakom den. Målet var att arbetstagaren skulle bli herre över belastningen. Det är viktigt att reagera på människors symptom och önskemål men greppet ska vara förebyggande, säger hon och påpekar att utbildning är en viktig faktor. Känner man att man inte behärskar allt i jobbet påverkas också arbetsgemenskapen.

Psysiska arbetarskyddet allt viktigare

Kari Hernberg, ombudsman på Medieförbundet konstaterar att den psykiska arbetsmiljön allt mer kommer i fokus. Stressen är den största belastningen, brådska, bristande stöd och yrkeskunskap samt mobbning är dagens realiteter. Anpassningen till datatidevarvet har dock gått i allmänhet väl men medelåldern bland bokarbetarna stiger. Inom tio år går var tredje i pension.

– Tabellöner som släpar efter och hot om permitteringar gör att många ungdomar inte längre ser mediebranschen som attraktiv. Ibland överreagerar också tidningshusen om trenden verkar svänga nedåt. Arbetslösheten ligger över genomsnittet och att komma igen är inte lätt. Tekniken skenar i väg och kunskaperna blir snabbt förlegade.

Den grafiska industrin uppvisar en lägre olycksfallsfrekvens än genomsnittet i industrin. Värst utsatta är händer, fingrar samt ben. Så följer armar, skuldror, handleder och rygg. Olyckorna är ofta lindriga, i fyra fall av tio räcker en sjukledighet på mindre än tre dagar.

Många små arbetsplatser saknar lagstadgad företagshälsovård. Smärre brister i ergonomin förekommer, kemikalierna fortsätter att utgöra ett problem och skyddsapparaturen är inte alltid tillräcklig. Årligen prövas några fall i domstolarna då misstanke om brott mot arbetarskyddsbestämmelserna föreligger, berättar Kari Hernberg.

INGEGERD EKSTRAND