Just före julen hade
resebyråtjänstemannen Raija Sorsa återvänt från en veckas semester i Egypten
och hon brann av iver att berätta så resvan hon än är!
En dröm blev sann, en dröm som har levt och vuxit i årtionden. Den går
tillbaka redan till skoltiden, när jag hade lyckats läsa Waltaris Sinuhe, egyptiern.
Efter det har jag slukat allt jag har kommit över om livet och kulturen i det forntida
Egypten. Då jag bodde och arbetade i Tyskland var jag stamkund i det egyptologiska museet
i Berlin.
Nu fick jag äntligen med egna ögon pröva om mina länge närda drömmar
motsvarade verkligheten. Men tiden tog ohjälpligt slut.
Tävling och utslagning
Sorsa har arbetat i resebranschen i över trettio år.
I början av 1970-talet fick hon en kort kommendering från Helsingfors för att lära
ut huvudkontorets rutiner åt de anställda på Kalevas kontor i Lahtis.
Den kommenderingen är jag på alltjämt. Under årens lopp har byråerna
växlat och arbetsgivarna avlöst varandra. Numera kommer lönen från koncernen
TIH-Finland.
Vi har räknat ut att ansiktena byts ut på tiotalet resebyråer i Lahtis med
ungefär tre års mellanrum. Senast snurrade ruletten för ett år sedan. Enda sättet att
få bättre lön har varit att byta arbetsplats.
Sällskapsresorna har ju kommit till under min tid i branschen. Ännu på
1960-talet var det närmast rederiernas damer som sysslade med researrangemang, och det
förklarar mycket av lönesättningen i vår bransch.
När Sorsa började sin bana hade flygbolagen stora behov av kompetenta försäljare.
Samma medvind rådde ännu följande årtionde men sedan brast det för resebranschen.
Under det värsta recessionsåret 1993 minskade charterresorna med en tredjedel, från
över 800 000 till 550 000. I fjol såldes 932 000 charterresor, fem procent färre än
året innan.
Branschens nuläge präglas av konkurrens och ett hårt utslagningsspel är på
gång, förklarar hon.
Något av fint jobb
Sorsa kan det finländska sällskapsresandets höjder och dalgångar på sina fem
fingrar. Hon har nämligen också fem års erfarenhet som lärare i branschen. Normalt
handlar undervisningen om bokningssystem, turismens historia och resandets geografi.
De unga ser fortfarande jobbet som ett drömyrke. Många aspiranter tror att
arbetet i huvudsak består av att man får resa mycket. Missuppfattningen är släkt med
flygvärdinnedrömmen, där arbetet i verkligheten går ut på att vara ett slags
diplomservitris.
Det mesta av jobbet på en resebyrå handlar om att sitta stadigt bakom sitt
skrivbord i hemlandet och sälja resor och betjäna kunder. Det egna resandet sker i
huvudsak under semestern. På arbetsgivarens bekostnad reser man för att bekanta sig med
resmålen på den allra sist kvarblivna restresan, med rapporteringsskyldighet.
Det blir Egypten igen
Raija Sorsa har besökt alla kontinenter förutom Australien och Sydpolen.
Om så resan är privat eller bekostad av arbetsgivaren så brukar hon och hennes
kolleger trava runt och kolla in resmålet i detalj, med sina hotell och sina
strandstolar.
Så blev det också i december, när hon besökte Hurghada på den egyptiska
Rödahavskusten, ett dykarnas Mecka.
På korallöarna utanför staden kan man se klart upp till tio meters djup. Det
har jag nu upplevt själv och kan intyga för mina kunder.
För sin passion, det forntida Egyptens underverk, kunde hon vika bara två av resans
dagar.
Jag gjorde en avstickare till Luxor. Det är 350 kilometer dit från Hurghada
så jag hann se Karnak och andra historiska tempel i staden, men gravkamrarna i
Konungarnas dal blev till största delen osedda.
Jag får återvända dit i november med mera tid på mig. Jag måste någon
gång få se också Kairo och Alexander den stores stad Alexandria vid Nildeltat, vid
Medelhavets kust.
EERO KOSONEN