– Diskussioner har förts med arbetsgivaren i snart fem år. Tiden var nu mogen att införa systemet på en avdelning med ojämn arbetsbelastning, 21 fastanställda arbetstagare och många tidsbundna anställningar, konstaterar han.

Systemet roterar på veckobasis under två av de tre vintermånader då arbetsbelastningen är låg. Var och en blir därför permitterad i högst tio dagar. Det kompenseras genom att sju Pekkasdagar tas ut som klumpsumma före arbetslöshetsperioden.

– Det blir ingen verklig kostnad för karensdagar. Skillnaden mellan lön och arbetslöshetsersättning kompenseras delvis av arbetsgivaren. Löneförlusten blir minimal, ett par hundra mark per år, men de facto förkortas årsarbetstiden med tre dagar.

På pluskontot finns fasta arbetsplatser och ökad anställningstrygghet också för de gamla arbetstagarna. De äldre arbetstagarna oro över att systemet skulle slå tillbaka mot dem dämpades med ett tilläggsavtal om "först in, sist ut. Ingen som var fast anställd den 15 oktober 2001 sägs upp innan alla nyanställda fått gå.

– Enda minuset är kanske att inte själv kunna placera in sina Pekkasdagar, säger Svanfors som tycker systemet ger tre vinnare: förutom arbetstagarna också arbetsgivaren och arbetslöshetskassan. Arbetsgivaren får konkurrensfördel då inskolade arbetstagare stannar i huset och kan utföra fullvärdigt arbete direkt vid en topp.

– Med ett flexibelt system minskar vi alla risker fyrfalt. Men på sikt bör något göras så vi inte behöver vänta på arbetslöshetsersättningen, säger han.

IE