. vane.jpg (302 bytes)
nancy.jpg (3961 bytes)

nancy.jpg (11091 bytes)Centrala och viktiga

pune.gif (67 bytes)  Kan du förklara skillnaden mellan arbetsmarknadens centralorganisationer och de centrala arbetsmarknadsorganisationerna? Den frågan ställdes nyligen. Knappast är det endast frågeställaren som undrar om uttrycken är synonyma eller om de har olika betydelse.

Vi börjar med vad termerna blir på finska. Työmarkkinakeskusjärjestöt och työmarkkinoiden keskeiset järjestöt.

Uttrycken är inte synonyma. Arbetsmarknadens centralorganisationer eller centralorganisationerna på arbetsmarknaden är: FFC, FTFC, Akava, KA, TT, PT och SAMV och KyAD. Utskrivet blir förkortningarna: Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Tjänstemannacentralorganisationen FTFC, Akava är de akademiskt utbildades centralorganisation. Dessa tre företräder löntagarna (eller om man så vill arbetstagarna, de anställda). Arbetsgivarorganisationerna är Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT, Servicearbetsgivarna PT, Kommunala arbetsmarknadsverket KA, Statens arbetsmarknadsverk SAMV och Kyrkans avtalsdelegation KyAD.

De centrala arbetsmarknadsorganisationerna är ett mycket vidare begrepp. De gånger vi inte har något inkomstavtal (tupo, tulosopimus) utan avtalen ingås direkt mellan respektive arbetstagar- och arbetsgivarförbund, har de förbund som knyter de första avtalen en mycket central, d.v.s. viktig, roll. De är ofta stilbildande, det lönelyft (palkankorotus) de avtalar om blir vanligtvis riktgivande för hela avtalsrörelsen (sopimuskierros) det året. De stora industriförbunden, framför allt Metall, har av tradition haft en mycket central roll på den finländska arbetsmarknaden. Men någon centralorganisation är förbundet inte, däremot nog ett av medlemsförbunden i FFC.

Työehtosopimus översätts på svenska med kollektivavtal. Men ingen regel utan undantag. Och undantagen denna gång är den statliga och den kommunala sektorn. Där finns nämligen också tjänstekollektivavtal. På finska talar man om virka- ja työehtosopimukset. För att göra det klart vilket kollektivavtal det är fråga om ska man här konsekvent använda tjänste- och arbetskollektivavtal, också då man talar om enbart arbetskollektivavtalet.

På den kommunala sidan gäller tjänstekollektivavtalet tjänsteinnehavare, på den statliga sidan tjänstemän

De ovannämnda centralorganisationerna har tillsammans gett ut handboken Työmarkkina-avain på finska och Arbetsmarknadsnyckeln på svenska. Den kan beställas från någon av organisationerna. Det är bra att ha båda nycklarna, då kan man kolla ord och uttryck. Tyvärr påstår förordet i den svenska upplagan att handboken finns på en hemsida — det gör den, men tyvärr bara på finska.

Det finns ord i varje språk som lyder lika, men betyder olika saker. "Vår" är ett sådant. Ibland uttalas de också olika, som "kort". Också finskan har sådana. "Laskea" betyder både räkna, sänka och hala. Hörde nyligen en fackföreningskollega komma med följande förhoppning inför de stundande avtalsförhandlingarna i höst: "Palkanlaskija, jaja, men vi borde nog få någon som höjer lönerna också!"

NANCY LÖKFORS

Löntagaren 2.4.2002 nr 3/02

hava500.jpg (350 bytes)

lt-back.jpg (825 bytes)lt-ylos.jpg (843 bytes)

marne.gif (45 bytes)

LÖN  nr 3/2002

Till första sidan

runu.gif (924 bytes) Ledaren
runu.gif (924 bytes) Kolumner
runu.gif (924 bytes) Tema
    Skyddsutrustning
runu.gif (924 bytes) FFC Nytt
runu.gif (924 bytes) Reportage
runu.gif (924 bytes) Arbetslösheten
    i Svenskfinland

runu.gif (924 bytes)
Arbetsvärdering
runu.gif (924 bytes) Utrikes
runu.gif (924 bytes) Språklåda

Centrala och viktiga

runu.gif (924 bytes) Kultur
runu.gif (924 bytes) Fritid
runu.gif (924 bytes) Karikatyr

www.sak.fi/på svenska