VD Johan Signell har sitt rum i huvudbyggnadens översta våning där golvbeläggningen består av effektfulla svartvita rutor. Han har arbetat i företaget i 30 år, tidigare som ekonomiskt ansvarig. Signell för på tal utvidgningen av dispersionsfabriken tvärs över vägen. Utrymme behövs för en fjärde reaktor. Dispersionsfabriken kör med tre skift och tillverkar bindemedel, polymerdispersion, för lim och färger. I dispersionsfabriken används brännbara vätskor som råvaror och därför övervakar Tekniska kontrollcentralen säkerhetsanordningarna vid nyinstalleringar också här.

Elektrikerna, huvudförtroendeman Tom Wolin och skyddsombud Lars Winberg som också är ordförande för Hangö dynamitfackavdelning, har sitt kontor intill personalmatsalen, i nedre våningen av huvudbyggnaden, med fönster ned mot fabriksområdet.

Se upp i backen!

Lars Winberg går i sin fars fotspår, men faderns liv tog slut redan 1942 i en arbetsplatsolycka under Hangö evakuering då avdelningarna för säkerhetssprängningsmedel och stubintråd var förlagda till Gamlakarleby. Själv var han med om att röja upp på Forcit som medlem av Frivilliga brandkåren efter olyckan 1969, varefter han sökte sig hit på jobb.

I dag är den största olycksrisken backen som leder till avdelningarna, menar han.

– Så här års med halka och sand som inte vill hållas på vägen i nedåtlutet brukar alltid någon halka och trilla omkull, fastän de är medvetna om risken, säger Lars Winberg.

– Städningen vid produktionslinjerna är A och O för säkerheten inne i fabriken. Varje arbetare som jobbar med arbetsskeden där sprängämnen i form av pulver eller dynamitmassa kan skräpa omkring ska städa efter sig. Det får jag hela tiden påpeka. I synnerhet om maskinen ska repareras kan verkstadsmontörerna inte, p.g.a. säkerhetsföreskrifterna, börja jobba förrän det är rent och snyggt, påpekar han.

Sprängämnesdammet utgör inte direkt någon hälsorisk — en del skyddar sig med hjälp av munmask — däremot leder de ensidiga rörelsemomenten till sjuka ryggar och axlar som arbetarna borde förebygga genom tillräcklig gymnastik och motion. På Forcit finns ledd gymnastik, för damer och herrar. Deltagandet är större bland kvinnorna som också aktivt sökt sig till konditionssalen i Hangö. Arbetsgivaren står här för kostnaderna.

Långfingret gick av

Vid tidpunkten för intervjun hade Winberg hand om huvudförtroendemannens arbetsuppgifter. Tom Wolin hade nämligen fyra veckor innan varit med om en av de sällsynta arbetsolyckorna. En säcklyftsmotor trillade på "salttorket" (lagret för sprängämnesråvaran ammoniumnitrat). Med vänstra handen tog han emot den fallande motorn stor som en fotboll. Följderna blev ett avbrutet långfinger, fingret är i gips ännu några veckor till. Som sjukledig ger han sig tid att guida runt fotografen och mig på fabriken — dagen blir ett avbrott i rutinerna för den ivriga tennis- och badmintonspelaren. Med ena handen i gips får han ty sig till promenader, konditionsjoggning och en tur till stan för att läsa dagstidningarna.

Tom Wolin kom 1977 som elektriker till Forcit. Under hans tid har utvecklingen på den elektriska sidan gått från reläer till logik. Den elektriska verkstaden har två elektriker, en eltekniker och en elingenjör. Också här vänder man sig till underleverantörer — t.ex. på nybygget kring dispersionsproduktionen handhas elinstallationsarbetena av en utomstående elfirma.

Frångår semesterstopp

Stora arbetskonflikter har inte förekommit mellan anställda och arbetsgivare. Till Wolins uppgifter hör att övervaka att kollektivavtalet följs.

– Det gäller att se till att förtjänstnivåerna är rättvisa. Arbetstiderna kan variera — alla former av skiftesarbete förekommer och arbetsledarna behöver information om vad arbetslagstiftningen säger om de nya arbetstiderna. Förhållandet till arbetsledarna är konfliktfritt och förtroendefullt.

– Det här är en flexibel arbetsplats som ställer upp på kundernas krav vilket ofta leder till ändrade arbetstider, fortsätter Wolin. – På en del enheter är produktionen i gång dag och natt, också semesterstoppet håller på att slopas.

Kunderna är några 100 företag; dit hör sprängämnesgruvor och alla firmor som håller på med t.ex. vägbyggen, tunnlar, parkeringshus och hamnar. På fabriksområdet transporteras sprängämnesprodukterna med truckar, med järnväg får man mest råvaror, medan landsvägen är den normala transportvägen för sprängämnen.

Konkurrenterna på marknaden är inte många i Finland — det finns ett mindre företag i Lappo som tillverkar och importerar sprängämnen. En del gruvor tillverkar också dem själva.

Premielöner

På Forcit har de produktionsanställda premielöner för varje producerat ton. Slutresultatet leder till en rätt hyfsad lönenivå kring minst 1 666 euro. Elektrikerna har timlön plus tillägg för svårare jobb.

Vid nyanställning får arbetstagarem en första anställning på 3—6 månader, därefter oftast ett nytt halvårskontrakt eller t.o.m. fast anställning.

Någon yrkesutbildning kräver inte jobben vid de automatiserade produktionslinjerna men visst är det en fördel att ha gått processyrkesskola.

Många har yrkesutbildning inom andra yrken, här finns bl.a. merkonomer, en hårfrisör och en storköksmästare. På senare tid har många unga flickor i åldern 19—25 år fått anställning på Forcit. En del jobbar här under ett mellanår, efter studenten, innan de börjar studera.

SUNNIVA EKBOM

Den första betydande produktutvecklingen går tillbaka till år 1918 då Trinit-produktionen inleds. Numera kallas sprängämnet, som innehåller ammoniumnitrat, anit. Andra sprängämnen är anfo, kemix (tillverkas i enheten i Vihtavuori) och kemiitti (tillverkas i Kemi och Urjala). Detonerande stubintråd tillverkas i Hangö där man specialiserat sig på sprängämnen som tar bort hela stenblock som kan användas i byggnader.

I sprängämnesfabriken tillverkas även 2-etylhexylnitrat som säljs till raffinaderierna för att blandas i dieselbränsle.

Forcit exporterar sprängämnen till de nordiska länderna.

År 2001 hade Forcit en omsättning på 291 milj. mk. År 1999 var ett rekordår, då mer sprängämnen än någonsin förr användes p.g.a. Lahtis motorväg och den tredje startbanan på Vanda flygfält.

De fastanställdas antal i processen uppgår i dag till 97 och den fackliga anslutningen är mycket stor. Förra året nyanställdes tio personer inom både sprängämnes- och dispersionsprocessen.

Dispersionsfabriken, som grundades 1967 under namnet Finndisp, betjänar fabrikanter av vattenbaserad färg och vattenbaserat lim. 70—80 % av produktionen säljs till länderna runt Östersjön.

Forcit har miljöcertifikaten ISO 9001 och ISO 14001 och är med i det frivilliga miljöprojektet Ansvar för morgondagen. Utsläpp av tvättvatten från dispersionstillverkningen ultrafiltreras och kan därefter via en sedimenteringsbassäng ledas direkt ut i havet (intill firmans gästbastu).