Han har ett inkännande sätt som gör att man lätt kan förstå att han är en duktig författare.

Mest är nog Bertil Lindqvists författarskap känt på hemmaplan på Åland, han utkom år –97 med deckarromanen "Hämnden är min" och år –99 "Även du min Brutus". I Kuriren skrev han följetongen Anna Serafia som byggde på autentiskt källmaterial.

Forskningen får liv

Släktforskning och romanskriveri går som så ofta hand i hand. Släktforskaren börjar sätta sig in och leva sig in i de liv personerna hade och så föds romanen.

När det gäller Rödhamnsoperan forskade han i sin egen släkt, och operans huvudperson Johan Lindqvist är Bertil Lindqvists farfars farfar. Bertil Lindqvist är småkusin med tonsättaren Lars Karlsson bosatt i Helsingfors men med rötter från Åland, småkusinen och tonsättaren blev så fascinerad av historien att han ville skriva en opera om levnadsödet. Lars Karlsson är också avlägset släkt med operans Johan Lindqvist, närmare bestämt är det hans morfars farfar.

Orsaken till att Bertil Lindqvist fick sådant intresse för släktforskning var att hans hustru gick bort ganska tidigt, och han fick vara hemma och ta hand om deras barn. Sedan for han till sjöss igen, men blev trafikskadad och sedan sjukpensionär. Då hade han tid att börja ägna sig åt släktforskning och litterärt författande.

Vi sitter och pratar hemma i bostadshuset i Mariehamn, han berättar om Rödhamnsepoken, det är inte alltid som lotsarna var så vänliga, ibland lät de fartyg gå under för att komma åt lasten. Ibland kom prominenta gäster och övernattade på Rödhamns sjökrog och gästgiveri. Bland annat finns det faktiskt anteckningar om att den på artonhundratalet så berömda Madame de Staël övernattat och uppfört ett litet skådespel på tunet utanför krogen.

Lotsen Johan

Bertil Lindqvists ögon lyser upp när han får berätta historien om lotsen Johan Lindqvist. Han levde 1801—1874, han blev tidigt faderlös, fadern var länsman i Lemlands socken, dit ön och lotsstationen Rödhamn hör.

Johan fick tjänst som dräng på Rödhamns krog som ägdes av Gustav Hacklin. Hacklin kom nygift till Rödhamn, från att tidigare ha varit löjtnant i flottan. Han gjorde emellertid värdshuspigan med barn, men fick Johan att ta på sig faderskapet mot löfte om att Johan skulle få bli lots. Johan och pigan gifte sig, hon omkom i barnsäng och barnet dog några månader senare. Men Hacklin höll sitt löfte och lät Johan bli lots. Till saken hör att Johan försökt fria till ett skärgårdshemman på Kuggholma i Lemland, men husbonden ville inte veta av någon krögardräng. Nu när Johan blivit lots, blev han godkänd av husbonden. Johan gifter sig för andra gången och får tre barn inom äktenskapet. I familjen fanns en yngre syster till hustrun, denna syster födde sex pojkar utom äktenskap och det sägs att Johan var far till dem. Han tog sitt ansvar också för dessa och lät bekosta skolgång vid von Knorrings skola i Godby och en av oäktingarna fick bli lots.

Johan levde under Ålands kanske hittills mest dramatiska tid under åren för Krimkriget och ryssvälde. Johan själv levde ett brokigt liv, som ni ser, och han drunknade dagen före nyårsafton år 1874.

Inte undra på att sonsons sonsonen glittrar med ögonen när han hittat denna spännande släkthistoria, som alltså blir opera med libretto skrivet av Lars Huldén och premiär i Helsingfors den 18 maj.

HELENA WETTERSTRÖM