Rapport
från himlen
Mata inte
fåglarna! står det på skyltarna
i himlen.
När man väl tagit sig hit kan man se fåglarna som små
rörliga prickar där nere.
Det kunde vara arméer på marsch, eller flyende
storstadsmänskor efter terrorattacken.
Innan jag kom hit skrev jag ett brev till min fästmö:
"Resan avbryts för ett ögonblick
när jag flyger in i väggen, sedan fortsätter vi
hit, där jag nu är."
Det är faktiskt fåglarna man saknar allra mest,
konstigt nog.
Flygplanen är också en sorts fåglar.
Här uppe är väldigt ensamt och tyst, väldigt
tyst, och ensamt.
Särskilt saknas svalorna; tornsvalorna, ladusvalorna,
hussvalorna, backsvalorna.
Kanske för ett deras flykt så liknar tankens, drömmens
och aningens.
Här finns ingen hunger, inga behov, och därför ingen
fattigdom, .ingen som vet vad saknad är.
Hasta inte om ni tänker er hit, här finns ingen tid
och därför all tid i världen.
CLAES ANDERSSON
Löntagaren 2.4.2002 nr
3/02 |
