Taloustutkimus ungdomsundersökning i våras visar motsatsen. Undersökningen ger vid handen att de unga är intresserade av fackförbunden och i synnerhet uppskattar förbundens intressebevakning. De unga vill delta i den fackliga verksamheten och särskilt i den utbildning förbunden erbjuder. Det enda problemet är att ungdomarna saknar kunskap om förbunden och den fackliga verksamheten.

Över 2 000 finländska ungdomar i åldern 17—29 år deltog i undersökningen. Av de intervjuade hörde 42 procent till något fackförbund. Av den här gruppen var nästan hälften medlemmar i något FFC-förbund, en dryg fjärdedel tillhörde ett Akavaförbund och 15 procent något FTFC-förbund. En tredjedel av de svarande trodde att de blir medlemmar i facket när de blir äldre. Bara var tionde tillkännagav att de inte ansluter sig till facket. Likaså var tionde hade valt endast arbetslöshetskassan till sitt val.

Intressebevakningen viktig

För tre av fyra unga är intressebevakningen det viktigaste skälet till att gå med i facket. Av de unga som var anslutna i ett FFC-förbund var fyra av fem av denna åsikt. Det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet är den näst viktigaste orsaken till fackligt medlemskap. Dess betydelse betonas av 60 procent av alla unga. Varannan svarande menar att den viktigaste orsaken till att höra till facket är den information förbundet ger om vilka rättigheter man har i arbetslivet.

För var tredje ung motiveras medlemskapet av att förbundet driver deras intressen. Av de unga som var anslutna i FFC-förbund framförde var fjärde detta motiv. Var femte ungdom vill via förbundet påverka sådant som hör samman med deras eget arbete. Färre än var tionde säger sig ha gått med i förbundet p.g.a. att det är brukligt medan tre procent har sett det som sin skyldighet.

Skolorna informerar

Nästan varannan ung hade anslutit sig till facket på eget initiativ. Drygt en tredjedel gick med därför att man hade talat om saken i skolan och var fjärde blev förbundsmedlem efter att ha varit elevmedlem. I synnerhet inom de yngre åldersgrupperna var skolans information av stor betydelse. T.o.m. fyra av fem yrkesskolgångna blev medlemmar i facket på basen av den information som gavs i skolan.

En fjärdedel har organiserat sig på förslag av förtroendemannen eller någon annan förtroendevald. Var femte hade fått tips av en arbetskamrat. Var tionde ung blev medlem som en följd av föräldrars eller andra familjemedlemmars råd.

Kunskap saknas

De vanligaste orsakerna till att en ung människa inte har organiserat sig fackligt är bristande information och det att frågan inte har varit aktuell ännu. Två av fem oorganiserade unga säger att de inte har kommit sig för att ansluta sig ännu och var sjätte tillägger att hela frågan inte ännu är aktuell, p.g.a. exempelvis studier. Var tredje har inte erbjudits möjlighet och en tredjedel upplever att han inte vet tillräckligt om förbunden och deras verksamhet.

Bara tre procent av de unga säger att de motsätter sig facklig organisering i princip, två procent upplever att medlemskap strider mot tidens anda och en av hundra är rädd för att bli stämplad i arbetsgivarens ögon.

Eftersom de unga inte känner fackföreningsrörelsen särskilt väl kan de heller inte ta klar ställning till den. Ungefär var tredje svarande kan inte besvara frågan vilka associationer han får av facket. De som har tankar om facket är i huvudsak positivt inställda.

Enligt ungdomarna beskriver uttrycket "på människans sida" fackföreningsrörelsen bäst, 52 procent anser att beskrivningen stämmer in på fackföreningsrörelsen åtminstone relativt väl. Nästan lika adekvat är uttrycket "driver sina medlemmars intressen väl" liksom "är jämlikt". Av dem som hör till facket anser fyra av fem att facket driver sina medlemmars intressen åtminstone relativt väl. Av FFC-medlemmarna är 88 procent av denna åsikt.

De unga ger också facket mycket mera ros än ris när det gäller hur de ungas intressen har bevakats. Av förbundens unga medlemmar anser hela fyra av fem att de ungas intressen sköts väl av facket.

Kollektivavtal viktiga

Kollektivavtalen och arbetslöshetsskyddet är förbundens viktigaste medlemsservice, anser de unga. Betydelsen av inkomstbundet arbetslöshetsskydd betonas av 77 och kollektivavtalen av 72 procent av de unga.

Förbundsmedlemmarnas möjlighet till gratis rättshjälp i arbetslivskonflikter uppskattas av drygt en fjärdedel av de svarande. Nästan lika många tyckte att förbundets rådgivning i anställningsfrågor var viktig. Förtroendemannens stöd i problematiska situationer på arbetsplatsen nämndes av var femte och av var fjärde av dem som var medlemmar i FFC-förbund.

Även om utbildning och fritidsverksamhet inte lyfts fram som förbundets viktigaste serviceformer uttryckte de unga stort intresse för att delta i dem. När man frågade vilka fackliga verksamhetsformer som lockade var det uttryckligen de här två som nämndes främst.

Utbildning som gäller det egna yrket vill över hälften av de svarande gärna delta i, alltså också av dem som inte är medlemmar i facket. Allmänbildande utbildning, såsom språk- och adb-undervisning, intresserar drygt en tredjedel av de svarande.

En tredjedel vill gärna delta i fritidsevenemang som förbundet ordnar. Nästan lika många skulle delta i möten som gäller arbetsplatsens angelägenheter. Dylika möten på fritiden skulle inte locka lika många men också i dem säger sig en fjärdedel av alla svarande vara intresserade att delta.

Nästan var tionde kunde tänka sig att bli förtroendeman på sin arbetsplats eller anställd på något förbund. Bara fjorton procent svär sig fria från all facklig verksamhet och menar att det är bättre att förbundet sköter allting mot den medlemsavgift man betalar.

Ungas passivitet en myt

Undersökningen gäckar också myten om de ungas passivitet. Bara sex procent av de unga avsvär sig alla former av verksamhet för ett samhälleligt mål. Över hälften av de unga är beredda att verka för barnens rättigheter och motarbeta droger. Också miljövård, antivåld, fred och mänskliga rättigheter liksom djurskydd är värden som tilltalar nästan varannan ung.

Bara sex procent av de unga är beredda att verka inom ett parti. Åtta procent var aktiva inom medborgarorganisationer och tolv inom kyrkan.

En tredjedel verkade redan eller var beredd att verka aktivt för att främja jämlikheten mellan kvinnor och män och nästan var fjärde för att förbättra arbetarnas ställning via fackföreningsverksamhet. Mest intresserade av facket var de som hade varit med i arbetslivet en liten tid eller hade börjat arbeta helt nyligen.

Var fjärde av dessa 22—25-åringar var intresserade av facklig verksamhet.

Av FFC-medlemmarna är nästan en tredjedel beredd att verka aktivt inom facket. FFC-medlemmarna var också i högre grad än andra intresserade av att verka för fred och för djurskyddet och av att motarbeta våld.