Bolag får ökade möjligheter att ersätta kostnader för privat vård. Grundprincipen äralltjämt att sjukvårdskostnader ersätts där onödiga kostnader har undvikits förutsatt att inte den olycksdrabbades hälsa äventyras. Det här har tolkats så snävt att man i allmänhet inte har ersatt kostnader för privat vård om det inte har funnits en uppenbar fara för bestående förlust av hälsan. Principen har följts också om arbetsoförmågan blivit mycket långvarig p.g.a. operationsköerna i den offentliga vårdsektorn. Lagen möjliggör nu ersättning också för höga kostnader om man därigenom klart kan förkorta väntetiden, d.v.s. arbetsoförmågan eller om andra särskilda skäl föreligger.

Begränsningar i olyckor på fritiden

Skadeersättningar för olyckor på fritiden (§ 57) begränsas. Försäkringen täcker inte längre muskel- och senskador, inte heller skador och sjukdomar som har uppkommit vid misshandel.

Det har blivit allt vanligare att människor skadar sig i konditionssal för att de har värmt upp för lite eller använt överstora motstånd och de här skadorna ville man ställa utanför den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.

Bestämmelserna om hur dagpenning betalas åt personer som är i huvudsak studerande ändras. De gäller inte allmänbildande eller hobbybetonade studier.

En studerande får full dagpenning enligt nedsatt arbetsförmåga om de men som olyckan medfört förhindrar studierna, halv dagpenning om menet medför betydande begränsningar i studierna. Kortvarig frånvaro från utbildningen ersätts inte. Som årsförtjänst för den som studerar i grundskola och gymnasium räknas minst en dubblerad minimiårsförtjänst.

Preciseringar i lagen om yrkessjukdomar

I lagen om yrkessjukdomar preciseras nu ersättningsgrunderna för inflammation i senskida och överarmsben och de överförs till lagen från förordningen. Också karpaltunnelsyndrom (s.k. musarm) räknas som yrkessjukdom. Inflammation i senskida och överarmsben tolkas som yrkessjukdom föranledd av en fysikalisk faktor, ifall arbetstagarens arbete innan symptomen uppkom omfattat återkommande monotona eller onaturliga rörelser. Det nya är att ovannämnda faktorer jämställs. Det räcker med en av dessa för att berättiga till ersättning och arbetet behöver inte längre omfatta både återkommande och onaturliga rörelser.

Karpaltunnelsyndrom, d.v.s. att handleden och handen sticker, domnar eller värker ersätts som yrkessjukdom föranledd av en fysikalisk faktor, om arbetstagarens arbete innan symptomen uppkom under en längre tid har omfattat belastande rörelser med handleden som avviker från normallägena. Det är väsentligt att faktorerna identifieras entydigt. En diagnos som baserar sig på blotta symptom räcker inte. Nervskadan ska kunna konstateras objektivt. Uppmärksamhet bör också fästas vid arbetsställning, arbetets belastning och belastningens längd. För att ersättning ska utgå bör belastningen ha varat så länge att det kan uteslutas att smärtan beror på arbetsovana.

Arbetslöshetspension jämställs med arbetspension när man definierar årsarbetsinkomsten i de fall där yrkessjukdomen fastställs efter pensioneringen och den aktuella personen inte har utsatts för det som förorsakar sjukdomen efter sin pensionering. Det här är en klar förbättring. Hittills har en person med arbetslöshetspension fått nöja sig med minsta möjliga ersättning. Nu får han rätt till olycksfallspension enligt den inkomst han hade då han senast arbetade.

Ny lag om olycksfall vid studier

Ersättning för skada eller sjukdom som uppstår under studier vid omständigheter jämförbara med arbete definieras nu i en helt egen lag. Enligt den betalas ersättning för olycksfall eller yrkessjukdom, som inte ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring, då men eller sjukdom har uppkommit under omständigheter jämförbara med arbete i läroplans- eller examensbaserad utbildning. Det kan röra sig om en utbildningsperiod, arbetspraktik, arbetslivsorientering, fristående examen eller motsvarande.

Ersättningsbara är också resorna mellan läroinrättningen eller bostaden och arbetspraktikplatsen eller motsvarande plats.

Mera information ger
socialpolitiska sekreteraren
Mirja Janérus
tfn (09) 7721 438