Mäkinen, som arbetar på Byggnadsförbundet, analyserar hur introduktionen fungerar i dag och frågar huruvida facket kunde förena sina kunskaper och krafter. Hon betonar att introduktionen omfattar betydligt mer än att bara vägleda människor i deras nya arbetsuppgifter.

– Introduktionen blir aktuell då nya arbetstagare kommer s.a.s. utifrån, från arbeten utanför fackföreningsrörelsen eller direkt från skolbänken. De känner inte till de fackliga värderingarna eller beslutsgången och har inte anammat fackets verksamhetsprinciper, konstaterar Mäkinen.

Hon betonar att facket mer än tidigare måste konkurrera om den nya arbetskraften med andra arbetsgivare. De unga är i högre grad än sina föregångare grund- och yrkesutbildade men den samhälleliga och ideologiska förankringen är svagare. Just här är introduktion av nöden, en introduktion som omfattar attityder, organisationsinsikter, verksamhetskultur och värderingar utöver de tekniska färdigheter arbetet ifråga kräver.

Gemensam modell

I samband med sitt slutarbete frågade Sissi Mäkinen FFC:s medlemsförbund om de använde sig av någon särskild introduktionsmodell. Inom de flesta förbunden har man överhuvudtaget inte satt sig in i problematiken särskilt noggrant. Mäkinen förundrar sig över att man ännu inte har insett hur viktig inskolningen är.

– Sover facket och drömmer att allting fortsätter som förut? Att det automatiskt dyker upp fullärda aktörer redo att stå till förbundets tjänst så fort någon går i pension? Räknar man med att den "tysta kunskapen" och fackföreningsrörelsens filosofi förmedlas till de nya utan vidare eller kanske sitter där från början, frågar Mäkinen.

Hon menar att det nu är hög tid att besluta om t.ex. centralorganisationen kunde erbjuda FFC-fältet en introduktionsmodell som omfattar utbildning för nya funktionärer inom personaladministration och andra arbetsfält inom organisationen. Mäkinen föreslår t.o.m. att en särskild person anställs för att planera och koordinera introduktionsprogrammet.

Samgång gör ont

Kontorist Pirkko Wahlberg från Trä- och Specialbranschernas förbund gjorde sitt examensarbete om fusionen mellan Träarbetarförbundet och Lantarbetarförbundet år 1993. Wahlberg har studerat hur fusionen påverkade byråfunktionärernas arbete. Hon konstaterar att det är en ytterst smärtsam process att slå samman förbund och att det tar lång tid att repa sig. Inom Trä pågår processen fortfarande.

– I samgångsprocessen är relationen mellan förman och underordnad i nyckelställning. Fusionens följder för det egna arbetet skrämmer de anställda även om inga uppsägningar är aktuella. "Vi har alltid gjort på det här sättet" är en seglivad attityd.

Som bot föreslår Wahlberg ökat personalinflytande på själva förändringsprocessen och att kortleken blandas väl.

– Vid omställningar håller människor fast vid sina gamla uppgifter med händer och tänder. För att samgången ska lyckas vore det ändå bättre att förändra arbetsuppgifterna radikalt.

Bättre service

Nina Vainio som arbetar på Pappersförbundets arbetslöshetskassa gjorde sitt slutarbete om A-kassans kundtjänster. Hon gjorde en postenkät med 18 frågor och svarsprocenten var mycket god: 70,8 procent. Pappersförbundets a-kassa fick skolbetyget 8,7. Trots att betyget var gott kom det en rad förslag om vad kassan kunde förbättra. Vainio själv stärktes i sin uppfattning att A och O i a-kassans verksamhet är att servicen fungerar.

– Man förstår ändå inte alltid att a-kassans uppdrag är att erbjuda service och förbunden uppskattar inte alltid a-kassans arbete, konstaterar Vainio.

De som besvarade enkäten efterlyste främst information om hur man söker dagpenning, om dagpenningsbeslut och arbetslöshetspension. Av förbättringsförslagen genomförs redan ett: Pappersförbundets medlemstidning publicerar info om avvikande utbetalningsdagar och om aktuella frågor. Utöver telefonservice utvecklar man sina tjänster också på webben. Vainio menar att a-kassan också borde ha en enhetlig, gemensam e-postadress.

Hjälp på gräsrotsnivå

FFC:s projektsekreterare Sirpa Ilola presenterar i sitt examensarbete Finlands Flyktinghjälp, som FFC är medlem i. Flyktinghjälpen grundades 1965 och organisationens främsta uppgifter är att informera, utbilda och skaffa medel. Organisationen bedriver för närvarande biståndsprojekt i Liberia, Uganda, Bosnien och Kosovo.

Flyktinghjälpens idé är att finna hållbara lösningar för flyktingarna och för dem som återvänder hem. Organisationen arbetar på gräsrotsnivå: största delen av projektet rör sig om utbildning, att lära människor läsa och skriva och att lära sig ett yrke. I fjol inledde man experiment med småkrediter. Krediten kan beviljas exempelvis grupper som har deltagit i de kurser Flyktinghjälpen arrangerar.

PIRJO PAJUNEN

  Sissi Mäkinen, Pirkko Wahlberg och Nina Vainio presenterade sina examensarbeten vid en information strax före julen. De säger unisont att det är tufft men givande att studera vid sidan om arbetet.

Pirkko Wahlberg erkände att hon sviktade i tron många gånger, i synnerhet då det kom fram att hennes ämne var känsligare än hon anat. En extra bonus för Wahlberg var att hon avancerade från kontorist till funktionär.

Sissi Mäkinen betonade att studierna kändes särskilt meningsfulla eftersom de berörde det egna jobbet. Å andra sidan är det intressant att lära sig helt nya saker.

– Personaladministration hade jag ingen tidigare erfarenhet av, berättar hon.

Nina Vainio gjorde sitt slutarbete om kvällarna efter jobbet trots att examenskommittén rekommenderar att arbetstagarna får tio dagar avlönad ledighet för att göra sina slutarbeten.

Det jobbigaste var enligt Vainio att göra upp enkäten.

– Det var svårt men lärorikt att presentera slutarbetet inför publik, säger hon.