I Grekland är facket en av de bärande krafterna i
kampanjen mot Irakkriget. Under den internationella aktionsdagen marscherade
medborgar- och ungdomsrörelserna och de politiska partierna
tillsammans i ett jättetåg genom Aten.
På den östliga halvön i Medelhavet har freden blivit fackets främsta mål. Men
facket försöker också samtidigt ta ut allt det kan av landets ordförandeskap för EU
för att driva sina egna intressen.
Fackföreningsrörelsen i Grekland är alltjämt starkt knuten till de politiska
partierna. Greklands särdrag är emellertid att styrelseplatserna i de bägge
centralorganisationerna arbetarnas GSEE och tjänstemännens ADEDY fördelas
på basen av politiska inriktningar inom organisationerna. I Italien och bl.a. Spanien
går den politiska skiljelinjen snarare mellan centralorganisationerna.
GSEE:s internationella sekreterare George Pavlidakis säger att det i dag finns
fyra politiska inriktningar inom organisationen, av vilka den största står nära det
ledande socialistiska Pasok. Den inriktningen kontrollerar omkring hälften av
styrelseplatserna i GSEE och till samma läger bekänner sig fackets ordförande Christos
Polyzogopoulos. Kommunisterna och de konservativa är ungefär lika starka och kommer
där näst. Små grupper bekänner sig till bl.a. extremvänstern.
De fackliga ledarnas och aktivisternas starka band till partipolitiken och behovet att
samla poäng bland partianhängarna håller det grekiska facket aktivt framme i
dagspolitiken.
Tack vare den ur europeiskt perspektiv relativt höga organisationsgraden på cirka 33
procent uppskattas facket ändå också som intressebevakare på arbetsplatserna.
Ekonomisk sanering av nöden
Viktiga mål för premiärminister Kostas Simitis under EU-ordförandeskapet är
att hålla östexpansionen inom sina tidsramar, d.v.s. få med Cypern i EU nästa år.
De fackliga organisationerna har stött målsättningarna enträget för att det
medför stabilitet i regionen, men också som det bästa alternativet för arbetarna.
Facket önskar att landets ekonomi ska genomgå en grundlig sanering istället för att
ställa till med kriser på det politiska planet.
Grekland är ett av de mest skuldsatta länderna i EU. Landet belastas också bl.a. av
misstankar om att det förekom manipulationer för att få statens budget att visa
överskott. Byggnadsboomen inför de olympiska spelen i Aten börjar avta och
tillväxtprognosen har justerats från fyra till tre procent. Arbetslösheten ligger kring
tio procent.
GSEE och ADEDY stod i februari värdar för en bred facklig konferens där både
Cyperns grekiska och turkiska fackliga organisationer och Turkiets fackliga organisationer
medverkade. De krävde samstämmigt att tudelningen av Cypern slopas och att det förenade
Cypern liksom senare också Turkiet blir medlemmar i EU.
Facket har satt hela sin auktoritet på spel för att främja landets utrikespolitiska
målsättningar. Flankstöd har det grekiska facket fått från den internationella
fackföreningsrörelsen, bl.a. EFS.
En miljon immigranter
Av Greklands 11 miljoner invånare har uppskattningsvis 8 procent utländsk härkomst.
Den lagliga invandringen omfattar 750 000 människor. Hur stor den illegala invandringen
är kan man bara ana. Sammanlagt rör det sig om över en miljon människor.
Regeringen omprövade vid årsskiftet sin invandrarpolitik, som har baserat sig på en
rigorös gränskontroll. I årets budget ökades anslagen för integration betydligt.
Andre inrikesministern tillkännagav i offentligheten att ett av regeringens främsta mål
är att integrera invandrarna i samhället.
Också facket stöder den nya invandrarvänliga politiken.
Centralorganisationen GSEE har nyligen öppnat ett servicekontor för arbetslösa och
invandrare.
HILKKA JUKARAINEN
Aten
Översättning: ASTRID NIKULA