2002 bröts trenden från 1990-talet och de offentliganställda fick en högre löneökning än de privatanställda i Sverige. Utfallet blev 4,3 procent för de offentliganställda och 3,3 procent för de privatanställda. För arbetare inom den offentliga sektorn var ökningen i genomsnitt 4,4 procent medan den för tjänstemännen var 4,3 procent.

Det visar LO:s undersökning av löner och löneutvecklingen mellan 1994 och 2003 som presenteras i rapporten Löner år 2003.

Mellan 1994 och 2002 ökade månadslönen med i genomsnitt 39 procent. En uppdelning mellan arbetare och tjänstemän visar emellertid att arbetarnas löner endast ökade med 35 procent, medan tjänstemännens löner ökade med 41 procent. Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän har därigenom ökat så att tjänstemännen nu har 43 procents högre lön för tjänstemännen.

Oansvarigt ledarskap bakom lönegapet

Det vidgade lönegapet mellan arbetare och tjänstemän oroar LOs avtalssekreterare Erland Olauson som menar att det kommer av ett oansvarigt ledarskap inom svenskt näringsliv och exempellösa löner och förmåner för de högsta cheferna.

– Lönegapet är inte resultatet av några dåliga avtal utan av arbetsgivare som inte tar ansvar för lönebildningen. Vår ekonomi hotas inte om våra löneökningar hamnar någon tiondel över omvärldens utan när löneskillnaderna blir så stora att de inte längre accepteras av löntagarna.