Avsikten med reformen är att göra finansieringen av sjukförsäkringen redigare och att skapa ett system som håller på lång sikt. Det är frågan om en stor reform som berör alla finländare, för sjukförsäkringen gäller hela landets befolkning.

På FFC vill man betona att reformen har beretts grundligt.

– Det handlar om en komplicerad helhet där slutresultatet kan bli gott om man beaktar också de övriga arbetskraftskostnader och avgifter som löntagarna betalar, säger Kaija Kallinen.

Reformen av sjukförsäkringens finansiering finns inskriven i Vanhanens regeringsprogram. Social- och hälsovårdsministeriet har ställt som mål att reformen träder kraft i början av nästa år.

Finansieringsandelarna öppna

Som grund för reformen av finansieringssystemet används en modell enligt vilken sjukförsäkringen delas i en arbetsinkomst- och en sjukvårdsförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen omfattar den inkomstrelaterade dagpenningen såsom sjuk-, rehabiliterings- och föräldradagpenningen. Hit hör också de ersättningar som arbetsgivarna får för företagshälsovårdskostnader och för dagpenningar och semesterkostnader. Sjukvårdsförsäkringen omfattar för sin del bl.a. läkemedelsersättningar, läkararvoden, ersättningar för undersökningar och vård liksom reseersättningar.

FFC anser att arbetsgivaren borde bekosta merparten av arbetsinkomstförsäkringen. Kaija Kallinen menar att det dessutom är motiverat att arbetsgivarna betalar sin andel av sjukvårdsförsäkringens utgifter.

Kommittén är ense om att det är staten som ska bekosta arbetsinkomstförsäkringens minimidagpenningar. Social- och hälsovårdsminister Sinikka Mönkäre (sd) har konstaterat att staten borde finansiera ungefär hälften av sjukvårdsförsäkringen. Enligt Mönkäre ska inte pensionärernas avgifter höjas i samband med reformen.

Se helheten

FFC har i förhandlingarna betonat att man när man avgör hur sjukförsäkringen ska finansieras måste beakta också nivån på och utvecklingen av andra avgifter som arbetsgivare och löntagare betalar. Sådana är bl.a. arbetsgivarnas och löntagarnas arbetspensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringsavgift.

– Man bör se finansieringen av sjukförsäkringen och folkpensionerna som en helhet, vilket också den s.k. SOMERA-kommittén, som har dryftat sjukförsäkringens finansiering rekommenderade för ett par år sedan. Om arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift stiger i och med reformen kunde man kompensera det genom att sänka fpa-avgiften, säger Kaija Kallinen.

Arbetsgivarna och löntagarna finansierar idag vardera cirka en tredjedel av sjukförsäkringen. Arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift detta år är 1,614 procent av lönerna och de försäkrades 1,5 procent av den beskattningsbara inkomsten. De sammanlagda utgifterna för sjukförsäkringsförmånerna beräknas i år stiga till cirka 3,2 miljarder euro. Under de senaste åren har läkemedelsersättningarna och företagshälsovårdens kostnader stigit mest.

Sjukförsäkringsersättningarna är rätt små i Finland om man ser dem ur ett internationellt perspektiv. Under det förra decenniet skars nivån på sjukförsäkringens dagpenningar ner och självrisken av läkemedels- o.a. kostnader ökade.