Övertid ersätts alltid
 Har jag rätt att vägra arbeta
över? Om jag går med på det, har jag då rätt till ersättning — i pengar om jag
så önskar?
Svaret är ja, på bägge frågor. Arbetstidslagen — som förnyades
år 1996 och ersatte tidigare arbetstidslagar för t.ex. handel, kontor, bagare,
gårdskarlar — är entydig. Texten är lättillgänglig och det ska också själva
lagen vara också rent fysiskt. Den hör till det knippe viktiga arbetslivslagar som bör
finnas tillgängliga på alla arbetsplatser.
Jorma Rusanen, ansvarig jurist på FFC, ger rådet att kolla paragraf 18 i
arbetstidslagen. Där sägs klart och tydligt att arbetstagaren bör samtycka till att
arbeta övertid varje gång detta blir aktuellt. Eller ge sitt samtycke för en kortare
period på en gång, för att till exempel kapa säsongtoppar i industrin eller handeln.
"Övertidsarbete får utföras endast om arbetstagaren
särskilt för varje gång ger sitt samtycke. Arbetstagaren kan dock ge sitt samtycke för
en bestämd, kortare tidsperiod åt gången, om detta är nödvändigt med tanke på
arbetsarrangemangen."
Arbetstidslagen 18 §
– Arbetsgivaren kan inte binda
arbetstagarens händer i förväg genom att ta med skyldigheten till övertidsarbete i
arbetsavtalet. I det kan man endast avtala om mertidsarbete, inte övertid, påpekar
Rusanen.
Men också i fråga om mertidsarbete kan det påföras arbetstagaren endast om denne
har möjlighet till det. Det bästa är att mertiden skrivs in på arbetslistan i
förväg. Om så sker är arbetstagaren skyldig utföra mertidsarbete.
Skriv upp övertiden
Arbetstagaren har alltid rätt att få ersättning för övertidsarbete. Arbetsgivaren
är skyldig att föra arbetstidsbok men det är skäl för var och en arbetstagare att
också själv bokföra sin övertid. Enligt Rusanen har utbetalningarna vanligen sköts i
FFC-branscherna, dock inte alltid inom servicebranschen och i småföretagen.
– Vågar du inte kräva övertidsersättning så länge du är anställd, har du
möjlighet att göra det inom två år efter att övertidsarbetet utförts. Om
arbetsgivaren försummat sin bokföring har rätten ansett att också arbetstagarens egen
bokföring räcker.
Övertidsersättningen kan baseras på den dagliga arbetstiden eller på
veckoarbetstiden, dock inte samtidigt på båda. Enligt arbetstidslagen är
övertidsersättningen 50 procent för de två första övertidstimmarna, därefter 100
procent. För veckoarbetsövertid betalas lön förhöjd med 50 procent. Avtalen ger rätt
till 100 procent efter 8 timmars veckoövertidsarbete.
Övertid och ersättningar är ett större problem inom Akavas branscher.
Övertid eller mertid?
I dag, då arbetstiden i många kollektivavtal kortats ned till kanske 7 h 30 min och
inte längre är lagstadgade 8 timmar, är det skäl att minnas att övertidsarbete
uppkommer först efter 8 timmar. Den fallerande halva timmen räknas som mertidsarbete,
med normal lön. Först efter 8 timmar ges övertidsersättning.
– Men det finns branscher där det kommits överens om att övertiden börjar
omedelbart efter den arbetstid som stipulerats i kollektivavtalet. Det lönar sig alltså
att alltid kontrollera i det egna kollektivavtalet, råder Rusanen.
Arbetstagaren kan avtala med sin arbetsgivare om att ta ut ersättning för såväl
övertidsarbete som mertidsarbete i ledig tid. Däremot kan arbetsgivaren inte ensidigt
besluta att ge ersättningen i ledig tid, för att hålla kostnaderna nere.
– Arbetstagaren har rätt att få ersättning i pengar alltid då han eller hon
så önskar.
INGEGERD EKSTRAND
Stadgandena
i och tolkningarna av arbetstidslagen
finns samlade i boken"
Työaika – vuoden 1996 työaikalain säännökset ja tulkinnat"
där bl.a. FFC-juristerna Jorma Rusanen och
Kirsti Palanko-Laaka medverkat.
Löntagaren 4.3.2005 nr
2/05
|
