
Avklädd gemenskap
Den franska folkmajoritetens
nej till EU:s grundlag är ytterligare ett tecken på att EU-projektet går dåligt.
Maskineriet inte bara hostar längre, nu har den ena av EU:s två motorer, Tyskland och
Frankrike, mer eller mindre slocknat. Skutan har inte styrfart längre.
Att grundlagsfördraget som utarbetades under fransk ledning kör på
grund just i den franska folkomröstningen måste väl om något betecknas som ödets
ironi. Det gick inte att övertyga fransmännen om det förträffliga i det erkänt
snåriga och svårbegripliga förslaget till grundlag för hela unionen. Det som var
avsett att bli ett förtydligande blev efter kompromisser med kompromisser en svårtydd
beslutsapparat som ingen tycks behärska. I det avseendet kan fransmännens nej ses som en
påminnelse om att kejsaren är, om inte helt naken, så i varje fall rätt risigt klädd.
"EU försöker
vara
en massa oförenliga saker
på samma gång."
Ett av EU:s problem är att unionen försöker vara en massa
oförenliga saker på samma gång. För federalisterna skall den vara på väg mot
federation, för unionisterna skall den upprätthålla unionstanken. EU utvidgar och
stärker kärnan. EU stabiliserar och expanderar.
EU skulle ge de europeiska ekonomierna ny konkurrenskraft. Det har inte levererats
mycket av den varan hittills. Ekonomin lever idag sitt eget globala liv på kapitalets
villkor, utan hänsyn till vare sig nationella eller europeiska hänsyn.
Det finns en stark tradition av detaljstyrning inom EU. När EU lägger sig i för
mycket förlorar unionen auktoritet. Den folkliga ryggmärgsreflexen blir att möta
direktiven från Bryssel med avoghet. Också när de är helt vettiga.
EU saknar både ledarskap och folklig förankring, dessutom verkar unionen sakna idéer
om hur den skall övervinna problemen. Unionen känns fjär. Den måste finna vägen till
medborgarnas förtroende annars går det åt fanders med gemenskapen.
HANS JERN
Hantverk till heders
I dessa studentexamenstider
är det skäl att påminna om att en yrkesskolexamen minsann är lika väl värd att fira.
Landet behöver hantverkare. Industrin behöver yrkesarbetare med skickligt handlag, även
om alla arbetsgivares bemötande av sina anställda inte tyder på detta. Skogsindustrins
arbetsgivare skulle allt ha skäl att ta sig en funderare på vilka signaler de just nu
genom sin lockout sänder den unga generationen.
Faktum är ändå att hantverket upplever något av en renässans. Dussinvaran får
vika för unika föremål. Att med händerna kunna forma saker blir en efterfrågad
egenskap också i nya yrken med nya hjälpmedel. Begåvning är mycket mer än boklig
bildning.
HJ
Löntagaren 3.6.2005 nr 5/05
|