Man har lyckats lokalisera den plats i hjärnan där musikaliteten sitter — kanske det i skallen också finns en plats för händighet, gestaltningsförmåga och bruk av hela spektret av sinnen, allt det som krävs av en hantverkare?

Uusikylä menar att det är onödigt att specificera den neurologiska bakgrunden till begåvning: i praktiken är den medfödda begåvningsstrukturen ändå bara en grund som man kan bygga vidare på. Det handlar också om kultur: Nykänen hade nog inte blivit backhoppare i Nepal.

– Kreativitet ska man inte försöka begränsa, för det är ett brett område och tangerar många slags mänskliga verksamheter.

En gillar att hålla på och göra saker, en annan blir tillfreds av att se resultatet av sina händers verk.

– Lämpliga egenskaper och kärlek till arbetet ger grunden för att utveckla sin förmåga. En hantverkare ska ha så stor lust att skapa att den räcker till för att arbeta varenda dag.

Mångsidig intelligens

I hantverkarens yrke finns det ingen genväg: man behöver alla åtta former av intelligens, oberoende av vilken av alla de många hantverksformerna man ägnar sig åt.

Visuell eller rumslig begåvning betyder att man kan gestalta föremål i olika dimensioner och särskilja färger och relationer; helt nödvändigt för både textil- och byggnadsarbetare.

Den kroppslig-kinestetiska intelligensen kombineras ofta med idrottare men utan den gåvan klarar sig varken snickaren eller sömmerskan. Motorisk skicklighet, samarbete mellan hand och öga är hantverkarens grundläggande egenskaper.

Den intrapersonella eller reflekterande begåvningen är central för hantverkaren: utan en stark självkänsla kommer man knappast ens så långt som till studier i detta gymnasieorienterade samhälle. Om en ung människa klarar grundskolan med goda betyg och beslutar sig för att börja i yrkesskola är hon säkert tvungen att förklara sig både en och två gånger.

Naturintelligens är en alldeles egen gåva som gör att man kan identifiera och klassificera fenomen i naturen och livet; nödvändig för trädgårdsmästare, poliser och städare.

Utan social intelligens har man svårt att klara sig i arbetslivet. Hantverk kombineras ofta med företagsverksamhet, och det kräver att man kan förhandla och ingå avtal med kompanjoner och motspelare.

Matematisk och lingvistisk eller språklig intelligens är knappast till skada för någon.

Fel uppfattning om arbetet

Många har helt fel uppfattning om vad hantverksarbete går ut på och vad det kräver, liksom om sina egna förutsättningar. Drömbilderna är ofta långt ifrån verkligheten.

– Många vill arbeta med sin händer, vara kreativa och oberoende av arbetstider. Få arbeten uppfyller emellertid förväntningarna. De traditionella yrkena bjuder ändå på verkligt jobb med händerna för den som vill det, säger yrkesvägledningspsykolog Elisabet Jämsen.

Av hennes kunder på Helsingfors yrkesvägledningsbyrå är ungefär dubbelt så många kvinnor som män. För männen är hantverk ett klarare alternativ än för kvinnorna, för de har större beredskap för tekniska arbeten än kvinnor som kan vara rädda för rutiner och istället vill ha mer mänskonära yrken.

Begreppet "riktigt jobb" präglas i barndomen.

– Om barndomshemmet är ett småbruk där var och en får dra sitt strå till stacken känns inte ett kontorsjobb tillfredsställande. Men barn som har sett verkligt kroppsarbete kan söka sig till lättare jobb för att undvika problem i stöd- och rörelseorganen, förklarar Jämsen.

Hög arbetstakt, utmattning eller ren experimentlusta kan få en vuxen människa att vilja söka sig ett lämpligare arbete. Under högkonjunktur byter man gärna jobb frivilligt, under lågsäsong bara om man är tvungen till det. När yrken försvinner och mattan dras under fötterna på en börjar människan ifrågasätta hela sin egen roll.

– En kris kan lyfta fram ungdomsdrömmar om att bli hantverkare. Under tvång är det lättare att sikta in sig på yrken som tidigare har känts t.ex. ekonomiskt riskabla, säger Jämsen.

Proffs behövs

Murare och snickare, elmontörer, svetsare och rörkarlar har en hög snittålder. I byggnadsbranschen råder det brist på mångsidiga hantverkare. Unga människor med flinka fingrar utbildar sig för den grafiska industrin och mediabranschen trots att jobbutsikterna är ovissa. Trender och kultur styr avgörandena.

– Vårt gymnasiebenägna samhälle driver bort många yrkesmän från hantverksbranscherna, säger Jämsen.

Också de som egentligen inte är intresserade av att läsa följer med strömmen in i gymnasierna. Få unga är så självständiga att de törs avvika från mängden, även om de känner dragning till ett mer praktiskt yrke.

Ur det breda utbudet av hantverksyrken kunde många unga få ett lämpligt yrke. Yrkesskolorna har lediga studieplatser och sysselsättningsmöjligheterna är många.

I praktiken kräver också yrkesskolorna mer läsande än man tror. Jämsen kritiserar skolorna för att de under decenniernas lopp har skjutit tyngdpunkten alltmer mot det teoretiska. Man borde ingripa i undervisningsmetoderna:

– Bara en del av människorna lär sig genom att läsa från ett papper. Också de som har inlärningssvårigheter lär sig genom samarbete mellan händer och öga. Läroavtalsundervisningen borde vara mer en professionell grundutbildning, för att hantverksyrkena skulle bli ett reellt alternativ för dem som vill det.

MARJATTA KARVINEN